rant dominus Thorirus Catilli et Haquinus Lämä" d.v.s. på ren svenska: Bo Nilssons (Natt och Dag) svågrar..Ture Kettilsson (Bielke) och Håkan (Jonsson) Läma.
Lagmannen och Riksrådet Ture Kettilsson, riddare, riksråd, kammarmästare. Omtalad första gången 1289 och död någon gång mellan 1322 och 1327.
Från Ture Kettilsson härstammar 29 riksråd och alla nu levande medlemmar i Bielkeätten.
Ture Kettilssons hustu hette Sigrid. Peder Månsson Utter hävdade sig sett ett av henne förseglat brev från 1327 som numera är förkommet, enligt detta förde hon en sparre i sitt vapen. Möjligen tillhörde hon då släkten Sparre av Tofta, då parets söner har visat sig vara besläktade med Ulf Abjörnsson (Sparre).[1]
Ture Kettilsson Bielke
omtalad som riksråd 1288-09-11
nämnd för första gången 1283-07-13 vid ett stormannamöte som Magnus Ladulås sammankallat
Källa. Svenskt Biografiskt Lexikon
SDHK-nr: 2338
Utfärdat: 13100305, Helsingör Innehåll: Kung Birger av Sverige skänker brevvisaren herr Folke Jonsson och hans arvingar sin gård ”Algö” med alla tillägor såsom tack för dennes många tjänster. Sigillanter är utfärdaren, kung E(rik) av Danmark samt kung Birgers rådsherrar biskop Magnus i Växjö, drotsen Leonard, skattmästaren Ture Kettilsson, marsken Håkan Läma, herr Knut Jonsson, herr Tuke Jonsson, herr Peter Likvidsson, herr Tore (”Törirus”) Birgersson, herr Håkan Haraldsson och herr Holmvid Elifsson.
SDHK-nr: 2479
Utfärdat: 13120220, Stegeborg Innehåll: Kung Birger av Sverige, drotsen Knut Jonsson, Folke Jonsson, marsken Håkan Läma, Ture Kettilsson, Tuke Jonsson, Rörik Birgersson i framlidne herr Leonards ställe, riddarna Peter Likvidsson och Håkan Haraldsson samt väpnarna Torsten Gudvastsson, Stefan Röriksson, Jedvard Filipsson, Sture Sturesson, Karl Turesson, Kettil Puke, Karl Orestesson, Birger Jonsson, Martin ”Houære”, Konrad ”Ysern” och Magnus Sibbesson kungör och erkänner att de gemensamt är skyldiga kung Erik av Danmark 2000 mark lödigt silver, kölnsk vikt, vilka skulle ha betalats kommande Johannes Döparens dag, men vilka genom framflyttande av förfallodag nu i stället skall betalas till kung Erik eller dennes arvingar närmast kommande mickelsmäss. Vidare lovar kung Birger att inställa sig i Söderköping och drotsen Folke Jonsson, Knut Jonsson samt övriga riddare och väpnare att inställa sig i Roskilde i Danmark, om nämnda summa silver inte skulle ha återbetalts till kung Erik eller hans arvingar på ovannämnda förfallodag, och att inte lämna dessa platser, förrän skulden är löst. Dessutom lovar kung Birger att ersätta var och en av ovannämnda riddare och väpnare, som skulle råka dö, innan silvret återbetalts, med en annan likvärdig riddare eller väpnare.
Utfärdarna beseglar.
SDHK-nr: 1341
Utfärdat: 12860522, Stockholm Innehåll: Kung Magnus av Sverige kungör att ett jordabyte skett mellan kronan - genom kungen själv - och uppsalakyrkan - genom ärkebiskop Magnus - på så sätt att han till nämnda kyrka bytt bort kronogodset i ”wingru” i byn Norby, 20 öresland och 1/2 mark i Husby-Bro med tillägor, fisket under bron i Aros, d.v.s. Uppsala, och hälften av ån räknat från nämnda fiske till slutet på kvarnarmen. Denna del (d.v.s. hälften av ån) är markerad med tre gränsmärken och är 650 fot lång. Av kyrkan genom biskopen har kungen i stället fått 13 1/2 öresland jord och 2 1/2 penningland på Valmundsön (nuv. Djurgården, Stockholm), 12 öresland i Ekeby med tillägor samt hela den tomt i Stockholm, där spetälskehospitalet förr låg, med undantag av kyrkogården. Vittnen var biskoparna Anund i Strängnäs och Peter i Västerås, ärkedjäknen Johan, domprosten Anders, dekanen Nils, kanikerna Olov och Karl i Uppsala, domprosten Johan i Strängnäs, Magnus Johansson, Knut Mattsson, Anund Haraldsson, Ulf Holmgersson, Verner Brunkow, Ture Kettilsson, Holmvid Abjörnsson, Röd Keldorsson, Filip Finvidsson, lagmannen Israel i Tiundaland, Nils Ingemundsson, Bengt Bosson, Bengt Petersson, lagmannen Håkan i Attundaland, (lagmannen) Björn i Södermanland och Erik Östensson.
Utfärdaren samt biskoparna Anund och Peter beseglar. | |
G e n v ä g a r
