Olof skall enligt uppgift ha varit den förste kung som härskade över både svear och götar, vilket han tros ha gjort från 990-talet. Han är en skugglik figur om vilken vi vet föga mer än att han faktiskt existerat, att han var kristen (enligt traditionen döpt i S:t Brigidas källa vid Husaby i Västergötland år 1008), att han var son till Erik Segersäll - moderns namn är dock osäkert. Han var den förste som lät slå mynt i Sverige och det skedde i Sigtuna, som han tycks ha grundat; myntmästarna var engelsmän.
Det är osäkert hur mycket reell makt han kan ha haft i Mälarlandskapen. I Uppland hade han i varje fall inte mycket att säga till om, ty under hans tid fortgick blotandet obehindrat i Uppsala. Han skall också ha fördrivits av svearna. Sveriges första biskopsstift upprättades dock i Skara under hans tid.
Olof skall ha deltagit i slaget vid Svolder på den danske kungen Sven Tveskäggs och jarl Eiriks sida. I slaget, som ägde rum den 9 september år 1000, besegrades den norske kungen Olav Haraldsson.
Namnet Skötkonung eller Skotkonung betyder skattkonung, men skatt verkar han aldrig ha uppburit. Möjligen åsyftas hans mynt. Enligt en teori skall de inte ha varit avsedda att cirkulera som betalningsmedel, utan delades ut som gåvor ("skatter") för att belöna bundsförvanter.
Olof var halvbror till Knut den store i Danmark och de bildade en allians av storpolitisk karaktär. I Sigtuna har påträffats mynt med Knuts namn, de s.k. Knutsmynten med texten CNUT REX SV "Knut svearnas konung" och i ett brev år 1027 kallar sig Knut den store själv för "kung över hela England och Danmark och över nordmännen och en del av sveonerna". | |
G e n v ä g a r
