Erik IV Plogpenning Valdemarsson (1216-1250)
1216--1250 (man)
Erik Plogpenning regerade under åren 1241-1250. Han var den äldste sonen till Valdemar Sejr och drottning Berengaria, och föddes år 1216.
År 1226, då Valdemar Sejr blev frigiven ur sin fångenskap, tvingades han att lämna sina tre söner som gisslan under fyra år. Erik Plogpenning studerade då i Paris, men blev efter att Valdemar den unge 1231 vådaskjutits till döds hemkallad.
År 1232 blev han krönt som medregent till Valdemar, vilket skedde i Lund.
Då fadern dött år 1241 blev han ensam kung, men han besatt inte alls dennes auktoritära styrande, varför det kom till stridigheter med hans bröder.
År 1242 inledde han ett krig mot Abel, vilket emellertid kom att avblåsas år 1244 då man istället planlade ett korståg till Estland som sedan aldrig blev av.
År 1246 var man igång igen. Abel hade då lierat sig med Christoffer och Knud som brände Odense och intog Ribe innan krigslyckan vände. Anarki rådde nu i Danmark. I en paus mellan krigen införde Erik en plogskatt, vilket förutom att den var impopulär kom att ge honom hans tillnamn.
År 1250 var striderna åter igång. Erik tillfångatogs då av Abel under en vaka över salig Lars, och mördades av hans män. Detta bestred Abel å det kraftigaste, men utan att bli trodd.
Händelsen omnämnes i Skänningeannalerna.
Erik är begravd i Ringsted.
Erik Plogpenning blev begåvad med fyra döttrar:
Sofie kom att bli drottning av Sverige, gift med Valdemar Birgersson.
Ingeborg blev drottning av Norge, gift med Magnus LagaböteAgnes gick i kloster som 14-åring, men utträdde efter sju år år 1271.
Jutta uppehöll sig i samma kloster som Agnes, men endast under fyra år. Hon var för en tid en frilla till sin svåger Valdemar. Då Jutta blev med barn med Valdemar tvingades denne att vandra ner till Rom för att få botgöring.
Det verkar inte som om de tio budorden fastnat under klostervistelsen... | |
|
G e n v ä g a r
