Kristoffer I Valdemarsson (1219-1259)
1219--1259 (man)
Kristoffer var yngste sonen till Valdemar Sejr och gift med drottning Margarethe Sambiria. Drottningen styrde efter Kristoffers död landet för sonen Erik. På grund av sin energi och viljestyrka kallades hon för Spränghästen och Svarta Grete. Hon dog år 1282.
Tillsammans fick Kristoffer och Margarethe barnen Erik, senare kung under namnet Klipping, samt sönerna Valdemar och Niels som båda dog som barn.
Kristoffer blev som den siste överlevande av de tre Valdemarssönerna krönt i Lunds domkyrka år 1252.
Det uppstod snart krig med Holstein, Norge och Sverige, vilket slutade med att Kristoffer fick ge sig och lugnet åter sänkte sig.
Men inte för länge. Ett bondeuppror bröt ut med Kristoffers personlige fiende ärkebiskopen Jakob Erlandsen Hvide i spetsen. År 1259 fängslades slutligen den självsvåldige biskopen.
Kung Abels näst äldste son, hertigen av Sönderjylland, erövrade då som vedergällning Köpenhamn, detta tillsammans med bl.a. furst Jarimar av Rügen.
Situationen blev inte bättre av att Kristoffer plötsligt dog år 1259, förgiftad av ett nattvardsvin som, enligt ryktet, abbotten Arnfast av Ryd hade skänkt.
Efter en tids meningskiljaktigheter mellan Kristoffer och ärkebiskop Jakob Erlandsen i Lund fängslas ärkebiskopen på sin gård Gislebjerg vid dagens Landskrona år 1259. Iklädd en narrhuva försedd med rävsvansar får Jakob Erlandsen rida som fånge till Hagenskovs gård på Fyn där han hålls fängslad.
Kristoffer dör sedan plötsligt under ett besök i Ribe, och ett rykte gjorde snart gällande att Kristoffer blivit förgiftad av en av ärkebiskopens förtrogna, abboten Arnfast av Ryd.
Kung Kristoffer dog den 29 maj 1259 och är gravlagd i koret i Ribe domkyrka. | |
|
G e n v ä g a r
