ERIC Zachrisson/Lång (1815-1855)
1815-03-26--1855-03-14 (man)
ÄPPELBO SOCKEN
UNION OCH NY KONSTITUTION
HEMMAN
ÄPPELBO SOM SOLDATBYGD - ROTESOLDATEN
+++++++++++++++++++++
ERIC Zachrisson/Lång f. 1815-03-26 (Rågsveden) Äppelbo sn (ingick i..) Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, d. 1855-03-14 på morgonen, (Rågsveden), Äppelbo sn, 39 år 11 mån 15 dgr, sängliggande i åtta dagar innan han avled av håll och styng, lunginflammation. Varit ärlig och beskedlig.
BOSATT
(Rågsveden) Äppelbo sn
ARBETE
Hemmansägare i Rågsveden
Soldat nr 18, antagen 1838, avsked 1855.
Regemente: Dalregementet
Rote: Oxberg
Kompani: Mora
Socken: Mora
++++++
HEMMAN
Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.
På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.
Rå- och rörshemman var hemman som var belägen inom samma by som den jordägande adelsmannens sätesgård/säteri och de var förknippade med särskilda privilegier för jordägaren.
Hackhemman
I svensk folktro var hackhemman en gammal odlingsplats med stengärdesgårdar och rösen ute i markerna. Man antog att de tidigare jordbrukarna hade varit småväxta och därför var deras murar och rösen så låga. De ska ha bott i rishyddor eller jordkulor och ha bakat sitt bröd på flata stenar samt ha haft hackan som sitt viktigaste redskap. Forna tiders svenskar funderade mycket över vilka dessa människor kan ha varit och därvid nämns särskilt ofta samer eller frigivna trälar. Märkligt nog används ordet hackhemman i sägnerna ibland även för brukarna av dessa hemman.
++++++
ÄPPELBO SOM SOLDATBYGD
"Den lilla byn Äppelbo i Västerdalarna, var under många år en stor soldatbygd i förhållande till invånarantalet. Äppelbo blev västerdalarnas militärsocken, liksom Gagnef blev österdalarnas. Under några år uppgick knektarna från Äppelbo till ett 40-tal, eller 1/3 av hela västerdalskompaniet. Äppelbo gav kompaniet både flest och bäst korpraler och flera av dem ansågs som ståtliga, brunhyade, starka och högvuxna. Den blinde ”gubben” Hjortman vars far var trumslagare i finska kriget 1788 ska ha sagt en gång. ”Att vara Äppelbokarl var det samma som att vara soldat och gärna bärgad bonde för det.” (appelbo.net)
"Under Karl XI och Karl XII:s tid utgjorde Västerdalskompani och indelningsverkets övriga förband, ett av de effektivaste krigsinstrument världen skådat. Då var förbanden välutbildade och befälskadern skicklig.
När Gustav Vasa behövde soldater som stöd mot smålänningarna 1542, så ville han ha dalkarlar. Han skrev till fogden Nils Larsson, ”Anamma där uti vår tjänst en hop dugliga unga karlar som lust och vilja hava och skickeliga äro att tjäna oss för landsknektar”. Resultatet av denna första rekrytering vet vi inte mycket om. År 1545 skrev kungen ett öppet brev till Dalarna och meddelade att han skulle skicka fullmäktige Erik Håkansson med uppdrag att ”uppskriva” de soldater som ”dugliga kunna vara”. Soldaterna fick till en början använda egna vapen, stålbågar eller amborst med anor från Engelbrekt och Sturarnas dagar. Men inför utbrottet av det ryska kriget på 1550-talet, lät kungen utrusta dalasoldaterna med eldvapen, s.k. rör från kronans tygförråd. Första gången detta skedde var år 1553, då 200 soldater från Dalarna fick byta ut sina hemmagjorda vapen mot ”rör”, krut och bly". (appelbo.net)
"Av soldatlivet i Äppelbo finns nu bara minnen i böcker, uniformer och de soldatmarscher och beväringslåtar som spelades. Kyrkoherde Johannes Skoglund nedtecknade på 1920-talet, många låtar som fortfarande spelas av spelmän i Äppelbo. Efter de låtarna har nog många fötter trampat vägen till och från Rommehed, Dalaregementets exercisfält. När soldaterna skulle till Rommehed fick de ta sig till Dala-Floda för egen maskin, gående eller med hästskjuts. Därifrån var det gemensam marsch med musik i täten till Djurås. Från Djurås fick de sedan åka tåg till Borlänge och Rommehed". (appelbo.net)
ROTESOLDATEN
"Rote är ett begrepp som vi mest känner till som en militär term, vilken betyder två man. Förr betydde det ett antal gårdar som gemensamt ställde upp med en soldat. Ursprungligen har ordet haft betydelsen skara (ofta avdelning krigare, trupp).
VÄSTERDALSKOMPANI
Västerdalskompani skulle utgöras av 150 soldater och indelades därför i 150 så kallade rotar. Varje rote skulle bestå av så många bönder som krävdes för att deras gårdar tillsammans skulle ha ungefär samma skattekraft..
(appelbo.net)
"Antalet bönder per rote kunde därför variera beroende på gårdens värde, och antalet rotar variera från bygd till bygd. Varje rote var sedan skyldig att anställa en soldat = rotesoldat, och fick från och med 1690 års mönstring, nummer och rotenamn som också blev soldatens så länge han tjänade för roten. Kraven på en rekryt växlade något. I regel fick han inte vara yngre än 17-18 år och inte äldre än ungefär 30. Någon fast pensionsålder fanns inte. Men så sent som 1887 stadgades att den som fyllt 55 år kunde avskedas, vilket kan tyckas vara en hög ålder eftersom vi i våra dagar inte är värnplikts ”dugliga” längre än till 47 år".
(appelbo.net)
SOLDATTORP - BEFRIELSE
"Dalfolket lyckades utverka befrielse från att avdela soldattorp med jord till varje soldats underhåll. Man framhöll hur lite jord varje bonde i regel hade jämfört med hur det var i andra landskap och olämpligheten av att splittra jorden ytterligare. I stället uppgjordes ett kontrakt år 1686 mellan kronan och socknarna i Dalarna att soldaten skulle få kontant avlöning, och en noggrann förteckning gjordes". (appelbo.net)
ÄPPELBO SOCKEN - ROTAR
"Från början på 1680-talet fanns i Äppelbo socken 10 soldatrotar, 1690 var de 11 stycken och blev så småningom 12 stycken. Av dessa kan nämnas namn som; Brandt, Ek, Bäck, Pipare, Barfoth, Örling m.fl. Unga pojkar från Äppelbo sökte sig på grund av rotebrist till andra socknars rotar för att få tjänstgöra.
MALUNG SOCKEN - ROTAR
Störst och kanske mest välbärgad av socknarna i västerdalarna var Malung med 45 rotar. 1866 var inte mindre än 16 rotar i Malung besatta med äppelbokarlar. Dessutom innehöll exempelvis rotar Lima,Transtrand, Mora också soldater från Äppelbo". (appelbo.net)
STENSBO
"På Ovanheden strax intill ån Noret som rinner genom byn Äppelbo, ligger ännu den gård som var gamla tiders kaptensboställe, Stensbo. 1696 befalldes att kaptenen skulle ha Stensbo i Äppelbo till boställe. ”Härifrån uttågade Väster Dals kompani till Carl XII, Gustaf III, Gustaf IV Adolfs och Carl XIII: s krig, hit återkom återstoden af de fattiga bygdernas krigare, för att aflämna sina gevär och sin mundering vid trossboden. Härifrån utryckte en del av Armfelts tappra Dalvargering (förstärkningsmanskap), som under Gustaf III: s ryska krig i Savolax ödemarker nästan mangrant gaf sitt lif för fosterlandet. Hit sammandrogs i äldre tider oupphörligen kompaniet för övningar.” Den var och förblev denna landsändas enda kompaniboställe och 1957 fanns ännu stora, gamla popplar kvar som omkransade gården, vilket bidrog till att framhäva karaktärshusets vackra exteriör". (appelbo.net)
"Den är nu omgärdad av stora lummiga björkar och ser ut som en mindre herrgård efter en ombyggnad på 1920-talet. På Stensbo stod trossboden även kallad tältboden som uppfördes 1776. Där förvarades spannmål och utrustning åt manskapet. Lars Danielsson Ryttare berättade att han och Johan Ähdel i slutet på 1800 talet, ibland spelade till dans i den gamla tältboden. Den blev så att säga danslokal. ”Gamla gubben Heinstedt” (enligt L. Ryttare) köpte tältboden och flyttade den från Stensbo på 1800- talet, och satte upp på Opsaheden i byn Sälen i Äppelbo. Den är nu åter flyttad och finns att beskåda på hembygdsgården i Äppelbo.(appelbo.net)
++++++
GIFTE
ERIC Zachrisson/Lång 21 år, f. 1815-03-26 (Rågsveden) Äppelbo sn d. 1855-03-14 (Rågsveden) Äppelbo sn, gifter sig 1836-12-26 i Äppelbo sn med CHERSTIN Persdotter 23 år, f. 1813-02-09 (Lappheden) Äppelbo sn, änka 1855-03-14, d. 1898-01-12 (Rågsveden) Äppelbo sn.
BARN (Alla barnen lever 1955-03-14)
1) Anna Ersdotter (farmors och mormors förnamn) f. 1836-10-28 (Rågsveden) Äppelbo sn, innan äktenskapet, föräldrarna trolovade, d. 1924-02-11 (Mesta) Folkkärna sn, Dalarnas län.
2) Per (morfars namn) f. 1838-04-11 (Rågsveden) Äppelbo sn.
3) Brita f. 1840-03-02 (Rågsveden) Äppelbo sn, ut 1863.
4) ERIC Ersson (pappans namn) (Mart Erik Eriksson) f. 1842-05-11 (Rågsveden) Äppelbo sn [Min Ana]
5) Johan (pappans farfars namn) f. 1844-04-09 (Rågsveden) Äppelbo sn.
6) Cherstin (mammans namn) f. 1846-04-08 (Rågsveden) Äppelbo sn.
7) Ingeborg (pappans mormor) f. 1848-09-25 (Rågsveden) Äppelbo sn.
8) Lars (mammans morfars namn) f. 1851-11-07 (Rågsveden) Äppelbo sn.
9) Nicolaus (mammans farfars namn Nils) f. 1853-10-15 (Grangärdet) döpt Ludvika?, noterad i Födelseboken Äppelbo sn, noteras halt, HF AI:11a.
++++++++++++++++++++
ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.
Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.
NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.
RÅGSVEDEN - ÄPPELBO SOCKEN
Ligger i centralbygden, väster om Vansbro efter väg E16 innan tätorten Äppelbo med sockenkyrkan Äppelbo kyrka.
++++++
TIDSPERIOD
(1) Union och ny konstitution 1809-1866
++++++
(1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
Karl XIII 1809-1818
Karl XIV Johan 1818-1844 Bernadottteska ätten
Oskar I 1844-1859
SVENSKA KRIG
Inga, under Eric Zachrisson/Långs livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
1833-1842 (Rågsveden) Äppelbo sn
Efter det att Zacharias Jansson avlider 1832 är det sonen Eric Zachrisson som är 17 år som tar över hemmanet. Han benämns nu husbonde.
1836 GIFTE
Han gifter sig 1836, när han är 21 år, med Cherstin Persdotter som är två år äldre. Hon är född i (Lappheden) Äppelbo sn och hon benämns nu husfru. De får fyra barn under den här perioden: Anna f. 1836, Per f. 1838, Brita f. 1840 och Eric f. 1842.
Tre av de fyra bröderna blir soldater efter det att fadern Zacharias Jansson dött år 1832. Först brodern Lars Zachrisson år 1833, som 25-åring, sedan år 1838, Eric Zachrisson 23 år, och Knut Zachrisson 21 år.
Brodern Lars Zachrisson, som är sju år äldre än Eric Zachrisson/Lång är kvar på gården till 1837 då han flyttar med sin familj till sid 99. Lars Zachrisson är f. 1808, och blir soldat nr 78 med soldatnamnet Ryttare år 1833, då han är 25 år. Han blir den förste av bröderna som blir soldat. Han tillhör Dalregementet, Östra Östsjö rote och Vesterdals kompani, Malung socken. På Östra Ötsjös? rotes soldattorp nr 78 (för soldat nr 78) heter alla soldater som finns registrerade hos Centrala soldatregistret, Ryttare. Han gifter sig 1835 med Brita Jansdotter som är f. 1810 och de får sonen Johan samma år.
Brodern Knut Zachrisson f. 1817 som är två år yngre än Eric Zachrisson Lång blir år 1838 soldat nr 90 med soldatnamnet Brus. Han tillhör Dalregementet, Norr Mons rote, Vesterdals kompani, Malung socken. Enligt centrala soldatregistrets registreringar heter alla soldater på Norra Mons rotes soldattorp nr 90, (för soldat nr 90) Gråberg från slutet av 1600-talet fram till soldaten som antas 1824. Han heter Bengt och får först namnet Gråberg, men det byts till Brus innan 1828 då han dör. Brus blir sedan det namn soldaterna får fram till slutet av 1800-talet. Knut Zachrisson Brus gifter sig 1840 med Cherstin Olsdotter f. 1815 och de får sonen Olof f. 1840.
Eric Zachrisson blir antagen 1838 som soldat nr 18 med soldatnamnet Lång. Han tillhör Dalregementet, Oxbergs rote, Mora kompani, Mora socken. På Oxbergs rotes soldattorp nr 18 (för soldat nr 18) heter soldaterna Brudswän från slutet av 1600-talet enligt Centrala soldatregistrets registreringar. Det är soldaten som antas 1838 som noteras med namnet Lång den första gången, och sedan heter de följande soldaterna på soldattorp Lång. Den siste noterade soldaten heter Lars Lång. Han antogs som soldat år 1898 och avskedade 1904. När dottern Brita föds 1840, benämns fadern Soldaten Eric Zachrisson Lång. Det är första gången han benämns som soldat och med soldatnamnet Lång i Födelseboken.
Eric Zachrisson/Långs mamma, änkan efter Zacharias Jansson, Anna Knutsdotter f. 1784 är kvar på gården efter det att sonen tar över. Hennes make var 54 år då han avled. Hon var då 48 år. På gården finns också en piga och hennes dotter.
1843-1852 (Rågsveden) Äppelbo sn
Soldaten Erich Zachrisson/Lång är 28 år när perioden för husförhörslängden börjar och 37 år när den slutar. Han bor i Rågsveden tillsammans med sin hustru Cherstin Persdotter, som är 30 år när perioden för husförhörslängen börjar och 39 år när den slutar. De har fått åtta barn innan perioden för husförhörslängden tar slut.
Eric Zachrisson/Långs bror, Soldaten Knut Zachrisson/Brus dör 1847 då han är 30 år.
Erich Zachrisson/Långs mamma, änka sedan 1832-02-05, Anna Knutsdotter som är 59 år när perioden för husförhörslängden börjar och 68 år när den tar slut, bor också tillsammans med familjen. Av parets åtta barn är den äldsta, Anna 7 år när perioden för husförhörslängden börjar och 16 år när den slutar.
1853-1862 (Rågsveden) Äppelbo sn
Ytterligare en son, parets nionde barn, Nicolaus föds 1853 i Grangärdet och döps i Ludvika? Mamman är då 40 år och det är hennes nionde barn. I HF AI:11 a finns en notering att han är halt. Erich Zachrisson/Lång dör 1855, 39 år gammal och hans mor, änkan Anna Knutsdotter dör 1856, 72 år gammal.
DÖD 1855
Eric Zachrisson/Lång
++++++
KÄLLOR
FÖ Äppelbo 1797-1833 C:4
--Bild 51 nr 9 (Eric 1815-03-26) Far: Zacharias Jansson Mor: Anna Knutsdotter (Rågsveden)
Vi Äppelbo
FÖ Äppelbo 1833-1854 C:7
1)--Bild 20 nr 28 (Anna 1836-10-28) Far: Eric Zachrisson (Rågsveden) Mor: dess trolovade, Cherstin Persdotter (Lappheden) 23 år Faddrar: Jan Persson (Lappheden) Hu Anna Nilsdotter (Born) , Lars Zachrisson (bror till fadern) (Rågsveden) och dess hustru Brita Jansdotter.
2)--Bild 25 nr 14 (Per 1838-04-11)
Far: Eric Zachrisson Mor/Hu: Cherstin Persdotter (Rågsveden) Faddrar: Soldaten Knut Zachrisson/Brus (bror till fadern) Pigan Anna S? (Rågsveden)
Knut Nilsson (Könsta?) Änkan Anna Larsdotter (Rågsveden)
3)--Bild 31 nr 12 (Brita 1840-03-02) Far: Soldaten Eric Zachrisson Lång Mor/Hu Cherstin Persdotter (Rågsveden) Faddrar: Holkaren Lars Larsson Hu Brita Knutsdotter (Sörombäcken) Gubb Eric Andersson Hu Anna Persdotter (Rågsveden).
4)--Bild 39 nr 17 (Eric 1842-05-11) Far: Tjänstgörande Soldaten Eric Lång Mor/Hu:Cherstin Persdotter (Rågsveden) Faddrar: Soldaten Knut Zachrisson Brus (bror till fadern) dess hustru Cherstin Olsdotter (Rågsveden) Drängen Olof Pehrsson (Lappheden) Pigan Carin Larsdotter (Rågsveden).
5)--Bild 46 nr 9 (Johan 1844-04-09) Far:Tjänstgörande Soldaten Eric Zachrisson Lång Mor/Hu: Cherstin Persdotter (Rågsveden) Faddrar: Ljung Nils Persson och dess hustru Anna Persdotter (Lappheden) Kämpe Jöns Larsson Hustru Marit Persdotter (Ofvanheden).
6)--Bild 58 nr 15 (Cherstin 1846-04-08)
7)--Bild 71 nr 35 (Ingeborg 1848-09-25)
8)--Bild 87 nr 39 (Lars 1851-11-07)
9)--Bild 99 nr 44 (Nicolaus 1853-10-15) född i Grangärdet, Ludvika kommun mycket mer info... Far:...
Mor/Hu:.. 40 år
DÖ Äppelbo 1854-1862 F:5
--Bild 15 nr 2 (Tjänstgörande Soldaten vid Mora kompani nr 18 Eric Zachrisson Lång från (Rågsveden)
HF Äppelbo 1833-1842 AI:9a
--Bild 89 RA/sid 78 Rågsvedens Skiftlag (Rågsveden)
HF Äppelbo 1843-1852 AI:10a
-- Bild 161 RA/sid 155 Rågsvedens Skiftlag (Rågsveden)
HF Äppelbo 1853-1862 AI:11a
-- Bild 184 RA/sid 161 (Hela sidan) Rågsvedens Skiftlag (Rågsveden)
Centrala soldatregistret
Eric Zachrisson/Lång (Släktnamn Zakariasson enligt soldatregistret)
Aktnummer: DR-07-0018-1838
Torpnummer: DR-07-0018
appelbo.net
Wikipedia - Äppelbo socken 2020 - Svensk historia (Tidsperioder) - Svenska krig
App: Lokalsinne - karta 2020
kungahuset.se - Regenter 2020
Hittade på internet något mycket intressant om mycket strikta namntraditioner i Dalarna - inte hittat det igen
Bouppteckning ej hittat jan 2020 | |
|
G e n v ä g a r
