Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
KNUT Persson
CAREN Persdotter
LARS Knutsson (1684-1767)
1684--1767-05-09 (man)

ÄPPELBO SOCKEN

STORMAKTSTIDEN - FRIHETSTIDEN

++++++++++++++++++++

LARS KNUTSON f. 1684 d. 1767-05-09 (Näset) Äppelbo sn (ingick i..) Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, 83 år, av ålderdomskrämpor.

BOSATT
(Näset) Äppelbo sn

ARBETE
...

GIFTE
LARS Knutsson f. 1684 d. 1767-05-09 (Näset) Äppelbo sn, gifter sig 1721 med INGEBORG Jacobsdotter f. 1690, änka 1767, d. 1783-03-07 (Näset) Äppelbo sn

(8 barn, 6 söner, 2 döttrar, alla döda 1783-03-07)

BARN
1) KNUT Larsson f. 1722 [Min Ana]

2) Eric Larsson f. 1726, gm Marit Persdotter f. 1723, barn: Lars Ersson f. 1756, Eric Ersson f. 1759, Knut Ersson f. 1762.
3)
4)
5)
6)
7)
8)


++++++++++++++++++++

ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.

Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.

NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.

NÄSET - ÄPPELBO SOCKEN
....

++++++

TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
(2) Frihetstiden (1719–1772)

++++++

(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.

Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.

Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

(2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

++++++

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget

++++++

LIVSHISTORIA

GIFTE 1721
Lars Knutsson och Ingeborg Jacobsdotter var gifta i 46 år med varandra, 1721-1767.

Lars Knutsson dör 1767-05-09. Ingeborg Jacobsdotter lever ända till 1783-03-07 då är hon 94 år. Alla de åtta barnen är då döda.

DÖD 1767
Lars Knutsson

++++++

KÄLLOR
DÖ Äppelbo 1735+1774 F:1
--Bild 74 RA/sid 65 (Lars Knutsson 1767-05-09....)
DÖ Äppelbo 1775-1797 F:2
--Bild 26 nr 3 (Ingeborg Jacobsdotter...)

HF Äppelbo 1760-1777 AI:3
--Bild 22 RA/sid 13 nr 2 (...) 1760-1764 (Lars Knutsson f. 1684, döf, med hustru Ingeborg Jacobsdotter f. 1690, sonen Eric f 1726, sonhustru Marit Persdotter f. 1723 och deras barn: Lars, Eric och Knut)
KNUT Larsson (1722-1775)
INGEBORG Knutsdotter (1754-1838)
ANNA Knutsdotter (1784-1856)
ERIC Zachrisson/Lång (1815-1855)
Mart Erik Eriksson (1842-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.