Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
KNUT Persson
CAREN Persdotter
LARS Knutsson (1684-1767)
JACOB Nilsson
BRITA Halvardsdotter
INGEBORG Jacobsdotter (1690-1783)
KNUT Larsson (1722-1775)
1722-08-21--1775-02-21 (man)

ÄPPELBO SOCKEN

FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN

NAMNTRADITIONEN

SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE

++++++++++++++++++++

KNUT Larsson f. 1722-08-21 (Näset) Äppelbo sn, Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, d. 1775-02-21 (Rågsveden), Äppelbo sn, 53 år, av mattande sjukdom, levt ärligen och christligen.

BOSATT
(Näset) Äppelbo sn
(Rågsveden) Äppelbo sn

ARBETE
Bonde (Rågsveden) Äppelbo sn

++++++

SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.

SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.

FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.

SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.

KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.

Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.

KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.

Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)

++++++

GIFTE
KNUT Larsson f. 1722-08-21 (Näset) Äppelbo sn d. 1775-02-21 (Rågsveden) Äppelbo sn, gifter sig 1749-01-22 med ANNA STINA Lindgren f. 1732-03-22 (Näset) Äppelbo sn, änka 1775-02-21, d. 1808-03-09 (Rågsveden), Äppelbo sn.

BARN (5 söner, 1 död innan 1775-02-21, 3 döttrar)
1) Anna Knutsdotter f. 1749-03-06

2) Lars Knutsson f. 1752-02-10 d. 1753-03-23

3) INGEBORG Knutsdotter f. 1754-02-21 [Min Ana]

4) Lars Knutsson f. 1757-01-19

5) Nils Knutsson f. 1759-07-21

6) Magdalena/Malena Knutsdotter f. 1762-06-20

7) Eric f. 1765-04-07

8) Magnus f. 1768-06-19


+++++++++++++++++++++

NAMNTRADITIONEN I DALARNA
1:a sonen farfars namn
1:a dottern farmors namn
2:a sonen morfars namn
2:a dottern mormors namn
3:e sonen pappans namn
3:e dottern mammans namn
4:e sonen farfarsfars namn
5:e dottern farfsrsmors namn
(från minnet - hittar ej källan)

++++++

ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.

Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.

NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.

NÄSET - ÄPPELBO SOCKEN
...

RÅGSVEDEN - ÄPPELBO SOCKEN
Ligger i centralbygden, väster om Vansbro efter väg E16 innan tätorten Äppelbo med sockenkyrkan Äppelbo kyrka

++++++

TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)

++++++

(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.

++++++

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE 1749

1735-1745 (Näset)
1746-1752 (Näset)
1753-1758 (Rågsveden)

1760-1764 (Rågsveden)
Knut Larsson med sin hustru Stina Lindgren och fem barn samt pigor. Dottern Magdalena/Malena föds 1762, under tidsperioden.

1765-1769 (Näset)
Knut Larsson med sin hustru Stina Lindgren och sex barn samt drängen? Halfvard Nilsson f. 1736. Sönerna Eric f. 1765 och Magnus f. 1768 föds under perioden. Magnus är först noterad i nästa husförhörslängd.

1770-1777 (Rågsveden)
Knut Larsson med sin hustru Stina Lindgren och sju barn. Knut Larsson dör under perioden år 1775 och sonen Lars f. 1752 avled redan 1753.

DÖD 1775
Knut Larsson

++++++

KÄLLOR
FÖ Äppelbo 1688-1733 C:1
--Bild 80 RA/sid 75 nr 14, höger sida, längst ner, svårläst (Knut Far Lars Knutsson på Näset)

DÖ Äppelbo 1775-1797 F:2
Bild 11 nr 2 (Knut Larsson...

HF Äppelbo 1735-1758 AI:2
--Bild 36 RA/sid 24 (Näset) 1735-1745 (..
--Bild 78 RA/sid 62 (Näset) 1746-1752 Hushåll 1 och 2 (...
--Bild 115 RA/sid 98 (Rågsveden) 1753-1758 (..

HF Äppelbo 1760-1777 AI:3
--Bild 22 RA/sid 13 nr 1 (Rågsveden) 1760-1764 (Knut Larsson med hustru Stina Lindgren och fem barn samt pigor.
--Bild 58 RA/sid 44 5:e hushållet (Näset) 1765-1769 (Knut Larsson med hustru Stina Lindgren och sex barn samt dräng)
--Bild 99 RA/sid 83 (Rågsveden) 1770-1777 (Knut Larsson med hustru Stina Lindgren och sju barn)

Bouppteckning ej hittat jan 2020
INGEBORG Knutsdotter (1754-1838)
ANNA Knutsdotter (1784-1856)
ERIC Zachrisson/Lång (1815-1855)
Mart Erik Eriksson (1842-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.