NILS Larsson/Lindgren (1707-1772)
1707-08-17--1772-09-07 (man)
ÄPPELBO SOCKEN
STORMAKTSTIDEN - FRIHETSTIDEN -
GUSTAVIANSKA TIDEN
(LÄNSMAN)
++++++++++++++++++++
NILS Larsson/Lindgren f. 1707-08-17 (Storbyn) Äppelbo sn, Vansbro kommun, Dalarnas län (w) Dalarna, d. 1772-09-07 (Näset) Äppelbo sn, 65 år.
BOSATT
(Storbyn) Äppelbo sn
(Näset) Äppelbo sn.
ARBETE
LÄNSMAN
Nils Larsson/Lindgren benämns som länsman år 1741, han får uppdraget som länsman någon gång mellan 1737-1741 och det är också då han börjar använda namnet Lindgren.
GIFTE
Gifte sig 1723??? , som 16-åring, med Magdalena Rudman/Dahlgren f.1709, 14 år.
BARN
...
++++++++++++++++++++
ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.
NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.
STORBYN - ÄPPELBO SOCKEN
...
NÄSET - ÄPPELBO SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
(2) Frihetstiden (1719–1772)
(3) Gustavianska tiden (1772–1809)
++++++
(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
(2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
(3) GUSTAVIANSKA TIDEN
...
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Stora nordiska kriget 1700-1721
Hattarnas ryska krig 1741-1743
Pommerska kriget 1757-1762
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
....
DÖD 1772
Nils Larsson/Lindgren
++++++
KÄLLOR
DÖ Äppelbo 1735-1774 F:1
--Bild 82 RA/sid 73 (Länsman Lindgren 1772-09-07, 60/63 år, av ?—feber)
.... | |
|
G e n v ä g a r
