NILS/NICOLAUS Rudman (-1710)
--1710 (man)
FÖREKOMMER PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET
+++
KOPPLINGAR I SLÄKTTRÄDET TILL ÖREGRUND:
*ERIK HANSSON/BRASK - *MAGNUS BRASK - *ELISABET HOLM - *NILS/NICOLAUS RUDMAN - *ANNA BRASK - *AUGUST TEODOR HOLM
+++
(ÖREGRUND)
...
STORMAKTSTIDEN
(BORGARE) - RÅDMAN - (SKEPPARE)
PESTEN - PESTEN ÖREGRUND
++++++++++++++++++++
NILS/NICOLAUS Rudman f..
d. 1710, troligen av pesten
BOSATT
Öregrund
ARBETE
Borgare i Öregrund
Rådman i Öregrund
Skeppare
++++++
Titeln rådman eller rådsherre var ursprungligen sedan medeltiden knuten till medlemmarna av en stads magistrat, som var stadens administration och styrelse och bestod av borgmästare och rådmän. De kallades även rådsförvant.
++++++
"Kort därefter kom Nikolaus Rudmans och Erik Cruus skutor från Stockholm.." (stigsandelin.öregrund.se
GIFTE
Rådman NILS Rudman f.. d. 1710, gifter sig ca 1695 med ANNA Brask f. 1676 d. 1754-11-27 Äppelbo sn.
BARN (sex barn 2 söner 4 döttrar)
1)
2)
3)
4)
5)
6) MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren f. 1709 Öregrund [Min Ana]
++++++++++++++++++++
År 1710 "En piga och två barn insjuknade i Rudmans hus och avled efter svåra kräkningar och yrsel"...(stigsandelin.öregrund.se)
++++++
ÖREGRUND
...
BORGARE
...
RÅDMAN
...
SKEPPARE ÖREGRUND
...
PESTEN
Pesten har under lång tid varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har under historien kallats bland annat för digerdöden och svarta döden. Pest finns fortfarande i flera delar av världen, men ses nuförtiden inte i Sverige. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis. Flera olika gnagare fungerar som reservoar för bakterien. Sjukdomen förekommer nuförtiden i delar av Asien, Afrika och i Nord och Sydamerika. Bakterien sprids i första hand via råttor och deras loppor. Epidemiska utbrott har i regel föregåtts av en "pestepidemi" bland gnagare, vanligen råttor. Människan smittas i första hand av pestsmittade loppor men sjukdomen kan också smitta mellan människor som har infektionen i lungorna via droppar från upphostningar. Inkubationstiden är vanligen två till fyra dygn. Efter bett av en pestsmittad loppa insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och förstoring av de lymfkörtlar som är belägna i anslutning till bettstället – böldpest. Förstoringen kan bli mycket uttalad, och var kan tömmas genom huden. Bakterien når i regel blodbanan med en allmän blodförgiftning (sepsis) som följd. Hudblödningar med vävnadsdöd kan uppträda, vilket är bakgrunden till begreppet "svarta döden". Om inte behandling sätts in i tid är dödligheten vid böldpest över 50 procent. Om pestbakterierna når lungorna kan man insjukna i lungpest, där förloppet är särskilt snabbt och dödligheten nästan 100 procent utan behandling. Pestbakterien är känslig för flera olika antibiotika. Pest klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Epidemiska utbrott finns rapporterade sedan antiken. Sverige drabbades senast av pestutbrott 1710–1713. Pestutbrott bland människor förekommer fortfarande i vissa länder, om än i begränsad omfattning. I västra USA förekommer årligen pestfall. Under 2000-talet mellan fem och tio fall per år. Smittan finns bland gnagare på landsbygden och sprids oftast via djurens loppor till människa. Pest är endemiskt på Madagaskar sedan 1980 och bland annat ett större utbrott säsongen 2014-15 med över 335 fall varav 79 dödsfall. Efter kraftiga monsunregn i en delstat i Indien under sommaren 1994 ökade antalet råttor och loppor. Under en kort period rapporterades 90 fall av böldpest. Därefter inträffade cirka 450 misstänkta fall av lungpest, varav 41 dog. (Folkhälsomyndigheten)
Sverige drabbades senast av pestutbrott 1710–1713.(Folkhälsomyndigheten)
+++
PESTEN DRABBAR ÖREGRUND
"I slutet av september år 1710 seglade ett dödens skepp in i Öregrunds hamn. Det var skeppare Simon Lundbergs skuta, som kom från det pestdrabbade Stockholm. En båtsmans dotter, som varit en tid i Stockholm, hade kommit ombord före avresan och även ett par andra passagerare, en piga och en pojke. De insjuknade strax efter avresan, fick hög feber och svarta bölder som visade att de drabbats av pesten. De dog innan skutan nådde Öregrund. Såväl skepparen som skutfolket kände sig dåliga. De led av yrsel och mattighet och Simon Lundberg fann det nödvändigt att stanna i Öregrund istället för att fortsätta till Iggesund, dit skutan var destinerad". (stigsandelin.öregrund.se)
"Kort därefter kom Nikolaus Rudmans och Erik Cruus skutor från Stockholm. En piga och två barn insjuknade i Rudmans hus och avled efter svåra kräkningar och yrsel. I flera andra stugor insjuknade man och borgmästare Anders Höök insåg att pesten hade kommit till Öregrund". (stigsandelin.öregrund.se)
I dödsboken i Äppelbo när Anna Brask dör noteras att Nils Rudman dör ca 1710, efter 15 års äktenskap. Det är helt säkert denna Nicolaus Rudman som beskrivs här.
TA HAND OM DE DÖDA
"Den 27 september sammankallades stadens borgare till ett allmänt möte i rådstugan för att dryfta vad som skulle göras i denna svåra situation. Mötet beslöt att Lampas hustru, klockaränkan Anna, Anna Spik och Britta Svensk skulle lägga de döda i kistorna och att Erik Erssons dräng Mats Hansson från Ed, Nils Johansson och Olof Wahlbo skulle gräva gravarna och bära de döda till graven. För detta skulle de få 15 örekopparmynt för varje tjänst, men 20 daler silvermynt i böter stadgades ifall de tredskades. Det finns ingen uppgift om varför just dessa ålades att ta hand om dem som dött i pesten och utsätta sig för uppenbar risk för smitta. Klockaränkan Anna var dömd tjuv, och det är möjligt att de andra var fattighjon. Vidare beslöts att dubbel vakt skulle gås på nätterna och att skärpt bevakning skulle hållas vid stränderna så att ingen tog sig oövervakat in till staden, samt för att bevaka att inga pestdöda lik flöt iland. Natten före mötet hade någon okänd burit in på kyrkogården två kistor med liken efter den piga och pojke, som dött i pesten på Lundbergs skuta, och satt ned kistorna där. Kyrkoherde Kyronius tillfrågades om han, som hade kyrkogårdsnyckeln, kände till något om den saken, men nekade. Någon hade tydligen fruktat att de avlidna inte skulle få en kristlig begravning. Det hände inte så sällan under denna tid att liken efter dem som insjuknat i pesten ombord på fartyg kastades i havet". (stigsandelin.öregrund.se)
"Under den kommande veckan spreds smittan från gård till gård. Många insjuknade, många dog, men folket i Öregrund ville inte på allvar tro att det var pesten, som kommit till staden. Unga dog, men det skyllde man på mässlingen, gamla dog, men det var förstås ålderdomskrämpor. Medelålders dog, men det var nog andra sjukdomar, inte pesten". (stigsandelin.öregrund.se)
BEGRAVNINGAR
"Den 27 oktober rapporterade borgmästaren till landshövdingen i Uppsala: "Magistraten har därför gjort påminnelsen att alla skall begravas i tysthet och att de sjuka inte skall tillåtas att ha något som helst umgänge med de obesmittade, något som också pastorn här i staden gått med på. Fördenskull önskar vi i all ödmjukhet besked av Eders nåd om hur skall förfaras då det gäller skepp som kommer från Stockholm och andra nedsmittade orter." Det var en hemsk tid. Himlen var grå denna höst och dimmorna kom ständigt vältrande in från sjön. Stanken från de många brasorna med enris och svavel, som skulle rena luften, låg tät över staden och det blev sorg i allt flera hus". (stigsandelin.öregrund.se)
BREV
"Den 2 november skrev borgmästaren till landshövdingen igen. Nu hade situationen förvärrats. "För fuller inte så länge sedan har vi ödmjukligast berättat huruledes en pestsmittad farkost har sig här inträngt, varefter åtskilliga människor här i staden avgått med döden. Vi har också meddelat att umgänge mellan smittade och obesmittade har förbjudits och att obesmittade således nekas tillträde till smittade hus, men alla har inte tagit till sig detta till varning utan besökt de smittade husen. Dock har hittills inte på de besmittade husens portar skrivits tecken. Med anledning däröver ifrågasättes huruvida icke den förordning som högvälborne herr överståthållaren i Stockholm nyligen utgivit inte borde också här tillämpas." Förmodligen trädde denna kungörelse i kraft, för i senare notiser nämns om vita kors, som målats på de pestsmittade husens portar.(stigsandelin.öregrund.se)
BORGMÄSTARE OCH RÅDMÄN
"Den 10 november drabbades Öregrund av ett svårt slag. I den tid, då det mer än någonsin krävdes en beslutsam man i stadens ledning, dog borgmästare Anders Höök i Pesten" (stigsandelin.öregrund.se)
"Vad som hänt framgår av magistratens brev till landshövdingen, dagtecknat den 11 november. "Högvälborne herr baron och landshövding, Till att betyga den ödmjuka vördnad och respekt som vi till Ers Nåde förpliktigade äro, hava vi undertecknade, Öregrunds äldste jämte rådet, härmed icke kunnat underlåta att underrätta huru den allsmäktige Guden i sin visa nåd och skickelse har behagat att genom den timliga döden efter allenast två dagars sjukdom vår gode förman herr borgmästaren Anders Höök nu låtit kalla, som nu är hos Gud. Borgmästare Anders Höök avled här i staden klockan sex på aftonen i går, då nu här i staden allenast finnes en rådman, Michael Poulin, emedan rådman Philip Boivi sedan någon tid på grund av sin ålderdom inte har kunnat verka, varför hela direktoriet för staden har vilat på salig borgmästarens axlar, något som sedan länge varit bekant. Och som salig borgmästaren under livstiden har fuller sig nogsamt vinnlagt sig att dämpa den här i staden grasserande sjukdomen och Ers Nådes instruktioner har gång på gång blivit upplästa från predikstolen, men detta till trots är det många som inte förstått eller i självsvåld inte följt de givna förordningarna.
Undertecknade vädjar därför till Ers Nåde att så snart det är möjligt utse någon som kan uppfylla borgmästarens ämbetsplikter. Undertecknat Mårten Forsvall, Michael Poulin, Hans Holländer, Johan Bootz, Michael Galle, Erik Cruus och Jakob Ålänning." (stigsandelin.öregrund.se)
Här uppges att bara en Rådman finns, Michael Poulin så troligen är Nils/Nicolaus en av dem som dött av pesten. Tidigare har uppgetts" att en piga och två barn dött i Rudmans hus"
"Från borgmästare Hööks död i november till den 8 mars 1711 saknade Öregrund en fungerande magistrat. Det hölls inga rådstugor eller rättegångar. Pesten spred sig, hela familjer utplånades och man kan bara ana vilka fasansfulla händelser som utspelade sig när epidemien nådde sin kulmen i december. (stigsandelin.öregrund.se)
ANTAL DÖDA
I Uppsala stifts herdaminne uppges att 138 människor dog i pesten i Öregrund. Det finns igen källa angiven till uppgiften, men då boken skrevs i början på 1820-talet kan författaren haft tillgång till kyrkoböcker, som senare förstördes i den stora stadsbranden 1829. Många forskare har tvivlat på uppgiften, för det är märkligt att en sådan katastrof inte levt vidare i traditioner och folkmun. Mantalssiffrorna minskade dock kraftigt från 1710 till 1711 och i flera bevarade skrivelser uppger magistraten att en tredjedel av stadens invånare dött i Pesten. I en skrivelse till landshövdingen av den 1 februari 1711 ges namnen på 31 borgare, som antingen avlidit i pesten eller flyttat från staden. Mer om vad som hänt framgår av ett brev av den 1 mars till landshövdingen: "Enligt Hans Nådes höggunsteliga befallning av den 13 februari, vilken blivit på predikstolen uppläst, avges här rapport över dem som blivit döda under farsoten. I enlighet med denna rapport äro de döda 120 personer och det finnes nu i staden gårdar som äro alldeles utdöda och som stått öde efter farsoten. Farsoten började att bedarra den 16 januari och inget dödsfall har inträffat under de sista fem veckorna. (stigsandelin.öregrund.se)
Bohaget sänktes vid Dummelgrundet - Efter hand som vintern tilltagit har de stugor som stått öde gåtts igenom av vissa förordnade personer och ur dessa utfört och bränt det som där funnits och det sedan uti strömmen vid det så kallade Dummelgrundet nedsänkt, både lintyg och kläder, fållbänkar och sängar som funnits uti de besmittade öde husen, i vilka det också rökts och skurats." 120 människor dog alltså i Öregrund i pesten. Förmodligen dog också ett antal öegrundsbor på besök i Stockholm samt ett okänt antal indelta båtsmän i det svårt pesthärjade Karlskrona. Uppgiften om att 138 Öregrundsbor dog i pesten kan därför vara riktig. I det här sammanhanget kan man fråga sig hur de många döda begravdes. I en skrivelse anges att många begravdes på kyrkogården, som fyllts ut och utökats. Det uppges också att de fattiga till stor del jordades på den nya kyrkogården utanför staden. Detta kan innebära att denna kyrkogård kom till redan på 1700-talet. 1711 års domböcker antyder de tragedier som följde i pestens spår, barn, vars föräldrar dött och problem att finna styvföräldrar, komplicerade arvstvister, betalningskrav för begravningar på annan ort osv. Pesthösten 1710 innebar slutet på en epok i Öregrunds historia. Efter den fruktansvärda epidemien blev ingenting sig likt. Staden var starkt försvagad. De tidigare omfattande domböckerna blir tunnare, rättegångar och mål färre. Allt mera nämns om stadens stora fattigdom i skrivelserna till landshövdingen". (stigsandelin.öregrund.se)
++++++
TIDSPERIODER
...
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
++++++
(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
OKLART NÄR HAN ÄR FÖDD!
1610–1617 Ingermanländska kriget
1611–1613 Kalmarkriget
1630–1648 Trettioåriga kriget
1643–1645 Torstensons krig
-Hannibalsfejden
1653–1654 Första bremiska kriget
1655–1661 Nordiska krigen
-Karl X Gustavs polska krig
-Karl X Gustavs ryska krig
-Karl X Gustavs första danska krig
-Karl X Gustavs andra danska krig
-Bjelkefejden
-Krabbefejden
1665–1666 Andra bremiska kriget
1675–1679 Skånska kriget
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD 1710
Nils/Nicolaus Rudman
++++++
KÄLLOR
forum.rotter.se Anders Lindström 2015-06-15
stigsandelin.öregrund.se | |
|
G e n v ä g a r
