Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Godred Crovan of Isle of Man (1040-1095)
Halvdan Gudrödsson «the Black» Svarte (810-862)
Ragnhild «the Wise» Sigurdsdotter (835-855)
Harald I Halvdansson «Fairhair» Hårfagre (860-933)
Snøfrid Svåsedotter (860-932)
Sigurd Haraldsson «Hrise» Rise (912-937)
NN Vebjørnsdotter (890-)
Halvdan Sigurdsson «Gray» Grå (935-1018)
Fader
Lägg till moder...
Rane «Mjonev/Slim-nose» Smalnese (940-)
Lägg till moder...
Tora Ranesdotter (940-970)
Sigurd Sow Halvdansson (965-1018)
Ölvir Einarsson (810-)
Lägg till moder...
Einar Ölvisson (830-)
Lägg till moder...
Olav (Óleifur) Einarsson (898-)
Ivar Beitil (820-850)
Lägg till moder...
Ufeig Ivarson Burlufot (851-880)
Gulbrand III av Dalene (770-860)
Lägg till moder...
Moder
Gudbjørg Ufeigsdotter (880-923)
Gudbrand Olavsson Kula (923-970)
Lägg till moder...
Åsta (Astrid) Gudbrandsdotter (970-1020)
Harald III Hårdråde Sigurdsson (1015-1066)
Elisabeth of Kiev (1032-1085)
Ragnhild of Norge (1047-1086)
Olof Bitling of Isle of Man (1080-1153)
Fergus of Galloway (1090-1161)
William the Conqueror King of England (1024-1087)
Baldwin V, Count of Flanders (1012-1067)
Robert II le Pieux, roi des Francs (972-1031)
Lägg till moder...
Adèle de France, comtesse consort de Flandre (1003-1079)
Matilda of Flanders, Queen Consort of England (1031-1083)
Henry I Beauclerc, King of England (1068-1135)
Lägg till moder...
Elizabeth Fitzhenry, Princess of England (1095-1166)
Afreca nic Fergus of Galloway (1099-1166)
Godred the Black of Isle of Man (1130-1187)
Domnall O'Neill (-906)
Lägg till moder...
Flann O'Neill (-906)
Lägg till moder...
Muireadhach Maél O'Néill of Irland (950-997)
Lägg till moder...
Niall Mac Lochlainn (980-1023)
Lägg till moder...
Ardgard Mac Lochlainn (1010-1064)
Lägg till moder...
Domnall Mac Lochlainn (1048-1121)
Lägg till moder...
Niall Mac Lochlainn (1091-1150)
Cailleach Mac Lochlainn (1090-)
Malachy O Neill (1130-1185)
Lägg till moder...
Finola (Fingala) MacLochlainn of Ireland (O'Neill) (1140-1190)
Ragnvald III Gudrödsson (1165-1229)
Queen of Kintyre (1160-1230)
Gudröd Don Ragnvaldsson (1186-1237)
Malachy O Neill (1130-1185)
Lägg till moder...
Niall O'Neill (1150-1176)
Lägg till moder...
Finnguala O'néill (1175-1220)
Harald II Gudrödsson (1207-1287)
Moder
Torleif Haraldsson Schanke (1228-1290)
Godred the Black of Isle of Man (1130-1187)
Finola (Fingala) MacLochlainn of Ireland (O'Neill) (1140-1190)
Olof the Black of Isle of Man (1173-1237)
Malcolm III of Scotland (1031-1093)
Lägg till fader...
Szent István - Saint Stephan, 1st King of Hungary (969-1038)
Henry I Duke of Bavaria (920-955)
Luitpold of Bavaria (-907)
Moder
Arnulf of Bavaria (-937)
Unroch IV von Friuli (859-924)
Moder
Fader
Lägg till moder...
Moder
Judth of Bavaria (925-985)
Henry II Duke of Bavaria (951-995)
Rudolph II of Burgundy (900-937)
Burchard I Graf von Thurgau (860-911)
Liutgard von Sachsen (845-885)
Burchard II von Schwaben (883-926)
Eberhard II von Thurgau (870-929)
Gisela von Nullenberg (869-926)
Reginlinde von Nullenburg (889-955)
Bertha von Schwaben (907-966)
Conrad "The Peaceful" King of Burgundy (925-993)
Moder
Gisela de Borgoña (957-1007)
Giselle von Bayern, Königin von Ungarn (985-1065)
5/ ÁRPÁD(házi) Ágota - Agatha, Princess of Hungary (1018-1060)
Saint Margaret of Scotland (1045-1093)
Alexander I (Alaxandair) mac Maíl Coluim, King of Scots (1078-1124)
Moder
Malcolm Macbeth I, Earl of Ross (1113-)
Lady Ross (1167-)
Farquhar MacTaggart, Earl of Ross (1170-1257)
Lady MacTaggart (1198-)
Christina MacLeod (Ross), Queen of Mann and the Isles (1200-1250)
Magnhild Olofsdotter (1230-1295)
Hallstein Torleifsson Schanke (1275-1345)
1275--1345 (man)

Född:

1275
Isle of Man, Great Britain



Död:

1345 (70)
Egge, Steinkjer, Nord-Trøndelag, Norge


Son of Torleif Schanke, Prince of Mann and the Isles och Magnhild Schanke, Princess of Mann and the Isles
Husband of Sigrid Håkonsdotter Bolt och Magnhild Svarte
Father of Nils Hallsteinsson Schancke; Johan Hallsteinsson och Thord Hallstensson
Brother of Lodin Torleifsson; Kolbjörn Torleifsson och Botlf Torleifsson


http://home.online.no/~kjelhoey/Genealogi/schancke2.htm

Isle Of Man tillhörde Norge År 800-1300

Vissa skribenIsle Of Man tillhörde Norge År 800-1300

Vissa skribenter har använt namnet Eubonia i stället för Man (eller Mannin på manx). Det som Tacitus benämner Mona är dock troligare Anglesey. Under den tidiga historien har ön tillhört växelvis Wales och Skottland.

Norsk överhöghet: Mellan 800 och 1300 har ön stått under norsk överhöghet. Det började med att den norske kungen Harald Hårfagre erövrade ön på 800-talet. Sedan hans jarlar gjort sig oberoende, erövrades ön på nytt av norska kungen Magnus Barfot 1093. Ön var fram till 1266 ett norskt skatteland, men detta år gavs skatterättigheterna till Alexander III av Skottland. Efter hans död 1290 tog Edvard I av England över, och ön regerades av England fram till 1406.

Eget biskopsäte under Trondheim under medeltiden: Under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim var Isle of Man ett eget biskopssäte under medeltiden.

Om Hallstein Torleifsson: Hallstens Torleifsson var troligen född på Isle of Man, där såväl Hallsten som hans far sannolikt hade blivit kungar om inte norske kungen Magnus Lagaböte vid freden i Perth (vid en vik ovanför Edinburgh, Skottland), år 1266 hade tvingats avstå öarna Isle of Man och Hebriderna till den skotske kungen Alexander III. Att komma under skotskt styre var inte populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror år 1275, som dock slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallsten och sannolikt också hans moder till Norge medan fadern uppges ha dött i Skottland.

Stilleståndtraktaten: I stilleståndstraktaten mellan kung Erik Menved (1274-1319) av Danmark och Erik Magnusson (1268-1299) av Norge från 1295 är det nämnt en Torlack Skenck mellan garanterna (som nr 17 av 23) på norsk sida, som kan vara ett fel för Torleif Skanke, och han kan därmed duga bra som far till Hallstein Torleifsson ? Brevet finns i Regesta Norvegica II, nr 790. Flera av de norska garanterna har varit svåra att identifiera.

Sigrid Håkansdotter: Enligt Robelin var Hallsten gift med Sigrid Håkonsdotter, som var dotter till norska riksrådet och sysslomannen i Ringerike, Herr Håkon Ogmundsson Bolt. Var hon moder till Nils Hallstensson ?

Kungason? Riddare. Norskt riksråd 1303-1324 Inget är känt om Hallsten förrän han år 1303 i Nidaros (Trondheim) nämns som kongsmann under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son).Hallsten är känd i två diplom år 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna, i kung Håkon VI:s namn, en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd 1303-1324.

Sigill: Som sitt sigill använde han då Isle of Mans kungliga sigill, det sigill som hade använts av kungarna på Isle of Man sedan mitten av 1200-talet och som än i dag är öns officiella statsvapen. Det har endast återfunnits hos Hallsten och hans son Nils Hallstensson om än i spegelvänd form för Nils. Noterbart är att den norske kungen Magnus Barfot, 1073-1103, använde samma vapen (de tre benen). Hallsten var mellan 1326 och 1333 syssloman i Jämtland.

Jurisdikation över Jämtland, kungens mani Jämtland.

I juli 1326 gav kung Magnus VII Eriksson av Norge-Sverige, Hallstein och lagman Arne i uppdrag att undersöka klagomål framställda av ärkebiskop Olav i Uppsala. Olav hade jurisdikation över Jämtland trots att Jämtland på den tiden var en del av Norge. Hallstens uppgifter som syssloman var grundat på att den norske kungen behövde en representant i Jämtland för att styra denna del av Norge.

Bodde på Kungsgården på Frösön mesta tiden. Som regel bodde sysslomannen (fogden) på kungsgården på Frösön. Han uppträdde med mycken ståt. På sina resor åtföljdes han av ett stort följe för vilket bönderna fick hålla både skjuts och traktering.

Fogden hade stor makt: Fogden hade stor makt och myndighet, han tog upp skatt och

förvaltade de kungliga egendomarna samt

svarade för ordning och säkerhet i landet,

ledde förhandlingarna på tinget och

kungjorde dess beslut. Han ombesörjde utskrivning av krigsfolk och höll mönstring vid vapentingen.

Missbruk av sin ställning: Inte sällan frestades han att missbruka sin ställning för egen fördel. Då han hade både skatteindrivning och rättsväsenet i sin hand, låg det nära till hands att utdöma högre böter, som han sedan stoppade i sin egen ficka. När fogden hade landskapet i förläning var faran för godtycke ännu större.

Riddare: Hallsten var riddare och det var de främsta bland de adliga krigarna, som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner.

Riddarväsendet: Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta att gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden.

Vapensköldar Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken.

Egge vid Stenkjer, Tröndelag Hallsten syns ha haft sitt säte på det gamla hövdingabostället Egge vid Steinkjer, Tröndelagen och var död cirka år 1345.

Skanke-ätten Hallsten betraktas som upphovet till Skanke-ätten i Jämtland och övriga Norden. Skanke-ättens ursprung från Isle of Man diskuteras fortfarande livligt och källorna är bristfälliga. Som ett ytterligare belägg för att ätten kommer från Isle of Man är att Hallstens moder Magnhild (Maud) år 1292 flyttade de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de dock senare förstördes vid en brand.

(1. The three legs go to Scandinavia, och Fra Skanke-slektens historie, Isle of Man 1986, Barney Young, Isle of Man. 2. Det norske folks historie, P. A. Munch. 3. Jämten 1969, C.R. Carlsson. 4. JHH:I, Ahnlund. 5. Skanke-ätten. 6. Herje Skuncke, 1978.)

Professor Ahnlund skriver att han med stöd av kronologien inte anser uteslutet att riddaren Hallsten Torleifsson, (1272-1345), som var i full verksamhet vid 1300-talets ingång, kan ha varit systerson till Magnus Håkonsson Lagaböter (1238-1280), som var son till Håkan IV den Äldre (1204-1263). Man erinrar sig Magnus Erikssons förmyndarregerings aktningsfulla sätt att titulera honom å kungens vägnar.

Vapnet verkar stämma med Isle of Man´s.

Ahnlund fortsätter med upplysningen att Hallsten Torleifssons och dennes sons egendomliga vapen på ett överraskande sätt verkar överenstämma med kungariket Isle of Mans vapen. Och vidare, att en dotter till kung Håkan IV i Norge före äktenskapet, Cecilia Håkonsdotter (1223-1248), år 1246 förmäldes med kung Harald Olovsson av Isle of Man, och att hon omkom jämte honom under en segling på havet.

Målningar i Hackås kyrka: Ahnlund åberopar också att de för Sverige unika målningarna i Hackås kyrkas absid talar för att Skånkeätten har norskt ursprung. (JHH:I:606, Ahnlund)

Hövdingesäte i Fylkemannagården Egge ligger högt på en kulle i den nordliga delen av Steinkjer och var hövdingesäte i Tröndelagen för bland annat Olve och Kalv Arneson. Där finns i dag för visning fylkesmannagården och Egge museum. (Eget besök) -------------------- http://home.online.no/~kjelhoey/Genealogi/schancke.htm#i2339 Hallstein Torleivson

f. **.**.1275, Isle of Man, död ca 1345

Yrke: Ridder og riksråd, Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstêa Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. -------------------- http://home.no/jlog/slekt/html/fam/fam00164.html -------------------- Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge. Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång. Riksråd 1303-1324. Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin".

Forskningar: Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde lika skanckevapen. Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen. Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols.

GIft med: Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson).

Syster Cecilia. Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.

Fosrskarnas resultat: Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge. -------------------- http://home.online.no/~kjelhoey/Genealogi/schancke.htm Hallstein Torleivsson [1995], sønn av Torleiv Haraldsson [2406] og Magnhild (Maud) Olofsdatter [2407], ble født i 1272 i Isle Of MAN, England1 og døde i 1345 i Norge, Steinkjer, Egge1 73 år gammel.

Generelle notater: Referansen til Hallstein Torleifssons våpen med tre ben er et diplom fra 1303 (DN III:56). Det er gjengitt i Norske sigiller fra middelalderen (Huitfeldt-Kaas, 1899). Nils Ahnlund viser også våpenet til Hallstein Torleifsson i 'Jämtlands och Härjedalens historia' og skriver: 'det överensstämmar, märkligt nog, såväl med konungariket Mans som med Siciliens vapen, brukade under normandisk tid'. Hallsten's lineage to the Isle of Man kings is based on research by GVC Young and his book "The History of the Isle of Man under the Norse, or Now Through A Glass Darkly" (See genealogical table on p. 203). A factor in Young's conclusion that Hallstein descended from the Isle of Man Kings may come from the Royal Isle of Man seal used by Hallstein in 1303 (as recorded in the Diplomaticum Norvegicum.)

Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og

"Fra Skanke-slektens historie", Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var:

o Johan Hallsteinsson o Nils Hallsteinsson o Thord i Almholte Yrke: Riksråd,

riddare och fogde i Jämtland 1326-1333 Far: Torleif HARALDSSON (1228 - 1290)

Mor: Magnhild (Maud) OLOFSDOTTER (1228 - 1300)

Händelse Datum Plats Källa

Födelse omkr 1272 England, Isle of Man G.V.C. Young Bosatt Från omkr 1276 Norge G.V.C. Young Död omkr 1345 Norge, Steinkjer, Egge G.V.C. Young

f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. CA. 1300, Sigrid Håkonsdatter, f. CA. 1280, Ringerike?, d. **.**.1363, Egge.

Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Familj med Sigrid HÅKONSDOTTER (1281 - 1363) Barn: Nicolaus (Nils) HALLSTENSSON (1300 - 1353)

Noteringar Bilden ovan visar Hallsten Torleifssons sigill från 1303. (Källa: Jämten 1969 ter har använt namnet Eubonia i stället för Man (eller Mannin på manx). Det som Tacitus benämner Mona är dock troligare Anglesey. Under den tidiga historien har ön tillhört växelvis Wales och Skottland. Mellan 800 och 1300 har ön stått under norsk överhöghet. Det började med att den norske kungen Harald Hårfagre erövrade ön på 800-talet. Sedan hans jarlar gjort sig oberoende, erövrades ön på nytt av norska kungen Magnus Barfot 1093. Ön var fram till 1266 ett norskt skatteland, men detta år gavs skatterättigheterna till Alexander III av Skottland. Efter hans död 1290 tog Edvard I av England över, och ön regerades av England fram till 1406.

Under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim var Isle of Man ett eget biskopssäte under medeltiden.

Hallstens Torleifsson var troligen född på Isle of Man, där såväl Hallsten som hans far sannolikt hade blivit kungar om inte norske kungen Magnus Lagaböte vid freden i Perth (vid en vik ovanför Edinburgh, Skottland), år 1266 hade tvingats avstå öarna Isle of Man och Hebriderna till den skotske kungen Alexander III. Att komma under skotskt styre var inte populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror år 1275, som dock slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallsten och sannolikt också hans moder till Norge medan fadern uppges ha dött i Skottland.

I stilleståndstraktaten mellan kung Erik Menved (1274-1319) av Danmark och Erik Magnusson (1268-1299) av Norge från 1295 är det nämnt en Torlack Skenck mellan garanterna (som nr 17 av 23) på norsk sida, som kan vara ett fel för Torleif Skanke, och han kan därmed duga bra som far till Hallstein Torleifsson ? Brevet finns i Regesta Norvegica II, nr 790. Flera av de norska garanterna har varit svåra att identifiera.

-------------------- Generelle notater: Referansen til Hallstein Torleifssons våpen med tre ben er et diplom fra 1303 (DN III:56). Det er gjengitt i Norske sigiller fra middelalderen (Huitfeldt-Kaas, 1899). Nils Ahnlund viser også våpenet til Hallstein Torleifsson i 'Jämtlands och Härjedalens historia' og skriver: 'det överensstämmar, märkligt nog, såväl med konungariket Mans som med Siciliens vapen, brukade under normandisk tid'.

Hallsten's lineage to the Isle of Man kings is based on research by GVC Young and his book "The History of the Isle of Man under the Norse, or Now Through A Glass Darkly" (See genealogical table on p. 203). A factor in Young's conclusion that Hallstein descended from the Isle of Man Kings may come from the Royal Isle of Man seal used by Hallstein in 1303 (as recorded in the Diplomaticum Norvegicum.)

Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: o Johan Hallsteinsson o Nils Hallsteinsson o Thord i Almholte

Yrke: Riksråd, riddare och fogde i Jämtland 1326-1333 Far: Torleif HARALDSSON (1228 - 1290) Mor: Magnhild (Maud) OLOFSDOTTER (1228 - 1300)

Händelse Datum Plats Källa Födelse omkr 1272 England, Isle of Man G.V.C. Young Bosatt Från omkr 1276 Norge G.V.C. Young Död omkr 1345 Norge, Steinkjer, Egge G.V.C. Young

f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. CA. 1300, Sigrid Håkonsdatter, f. CA. 1280, Ringerike?, d. **.**.1363, Egge. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326.

Familj med Sigrid HÅKONSDOTTER (1281 - 1363) Barn: Nicolaus (Nils) HALLSTENSSON (1300 - 1353)

Noteringar Bilden ovan visar Hallsten Torleifssons sigill från 1303. (Källa: Jämten 1969)

Vid freden i Perth, Skottland, 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallstein Torleifsson till Norge och modern Maud säges ha följt efter 1292. Hallstein var i Nidaros 1303 som 'kongsmann' under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son). Där brukade han ön Manþs kungliga sigill, som togs i bruk som sigill för kungarna på Man omkring mitten av 1200-talet. Hallstein blev slagen till riddare och utnämnd till syssloman i Jämtland. I juli 1326 gav kung Magnus VII Eriksson av Norge-Sverige Hallstein och lagman Arne i uppdrag att undersöka klagomål framställda av ärkebiskop Olav i Uppsala. Olav hade jurisdikation över Jämtland trots att Jämtland på den tiden var en del av Norge. (Källa: G.V.C. Young 1986)

P.A.Munch i 'Det norske folks historie' skriver i 1862 i forbindelse med diplomet av 1326 der Hallstein Thorleifson er nevnt som Sysselmann: 'Den her nevnte Hr. Hallstein var en af de gamle herrer fra Kong Haakons tid, der allerede i 1303 anvendtes som overordentlig kongelig Ombudsmand i Thrøndelagen, hvor han synes at have haft hjemme'. (s. 371). På s. 377 hvor Munch ramser opp sysselmennene, skriver han 'Hr. Hallstein Thorleifssøn, fra Trøndelagen' så der tar han ingen forbehold. (Källa: May Teistevoll)

Fadern flyttade till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250. Är den senare uppgiften riktig så bör Hallsten vara född i Norge. (Egen sammanställning)

Hallstein Torleivsson. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ('The three legs go to Scandinavia', og 'Fra Skanke-slektens historie', Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Johan Hallsteinsson, Nils Hallsteinsson och Thord i Almholte.

FOGDENS UPPGIFTER. För att styra den del av Norge som Jämtland utgjorde, behövde den norske kungen en representant i landet. Från början kallades han sysselman eller fogde. Fogden var bosatt på Kungsgården på Frösön. Han uppträdde med mycken ståt. På sina resor åtföljdes han av ett stort följe för vilket bönderna fick hålla både skjuts och traktering. Fogden hade stor makt och myndighet, han tog upp skatt och förvaltade de kungliga egendomarna samt svarade för ordning och säkerhet i landet, ledde förhandlingarna på tinget och kungjorde dess beslut. Han ombesörjde utskrivning av krigsfolk och höll mönstring vid vapentingen. Inte sällan frestades han att missbruka sin ställning för egen fördel. Då han hade både skatteindrivning och rättsväsenet i sin hand, låg det nära till hands att utdöma högre böter, som han sedan stoppade i sin egen ficka. När fogden hade landskapet i förläning var faran för godtycke ännu större. (Källa: Hammerdals/Gåxsjö historia, Gunnar Englund)

Öriket Mans vapen, som för övrigt är öns statsvapen än i dag, har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)

Magnus 'Barfot', 1073-1103, kung i Norge, använde samma vapen (de tre benen) som Hallsten Torleifsson. (Källa: G.V.C. Young)

De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)

Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326.

Ugulen: Dei linjene som G[eorge] V[aughan] C[hichester] Young (fødd 1921; det kan vel då tenkjast at han framleis er i live) presenterer i sine bøker, er _ikkje_ kjeldebelagte, og må såleis sjåast på som (i beste fall:-)) hypoteser. Våpenlikskap mellom Skanke-ætta/ættene og Man-kongane er åleine ikkje eit godt nok argument med omsyn til slektskap. Er det forøvrig dokumentert at Man-kongane nytta det "trefota hjulet" som våpen, eller er det noko som har kome inn seinare som våpen for øya?

Med omsyn til Skanke-ætta/ættene har det tidlegare vore vist til ei bokmelding av de Robelins bok i Genealogen. Bokmeldinga kan finnast i nr. 1/1997, og bør lesast av alle som nyttar boka til de Robelin. Generelt er de Robelin god på Sverige, brukbar på Noreg, men for mellomalderdelen er boka _innimellom_ direkte dårleg. Den må altså nyttast med varsemd, og ved mellomalderdelen bør kjeldetilvisingane til de Robelin dobbelsjekkast.

Det etterfølgende fant jeg på den britiske regjeringens offisielle sider; http://www.gov.im/coatinfo.html , les spesielt nest siste avsnitt der det fremgår at Anlaf (Olaf) Cuaran Konge av Dublin og Isle of Man brukte en forenklet utgave av våpenet på mynter i det 10.århundre .

Også Stewart Baldwin anser det nå sannsynlig at de senere Kongene på Isle of Man er etterkommere av Olaf Cuaran og Sitric (Sigtrygg) (Hans alternativ 2 og også dekket av 1 og 3) og ikke etterkommer etter kongene fra the Isles. (Alt.4)

Ut fra dette synes det sannsynlig at våpenet også har vært i bruk på Isle of Man i perioden mellom 980 og 1266. At vi finner igjen en speilvendt utførelse av det meget spesielle våpenet i Jemtland, sannsynliggjør (etter min vurdering) at Skancke-ætten har tilknytning til de siste kongene på Isle of Man. (Vi kjenner andre eksempler på speilvending av våpen blant beslektede i Skancke-ætten). En konkret heraldisk dokumentasjon er (etter min mening) langt å foretrekke fremfor gjetninger og fabuleringer basert på skaldekvad og dramatiserte sagaer.

En hypotese er at Hallsten Torleifsson (antatt kongsætling) ble riksråd og senere sysselmann i Jemtland som kompensasjon for at han mistet Isle of Man i 1266.

Skancke-litteraturen angir at også Magnus Berrføtt 1073-1103 brukte våpenet. Han klarte å skape orden og fred på Orknøyene, og erobret Hebridene og Man. Dette herredømmet ble godkjent av de skotske kongene.

Våpenet er også kjent fra Pommern på 1300-tallet, dvs etter 1266. Jeg skulle gjerne vite om andre har brakt det dit fra Isle of Man, men innser klart at dokumentasjonen for Skancke-ættens tilknytning til Man svekkes noe _dersom_ våpenet kan påvises like tidlig i Pommern som hos Olaf Cuaran ....:-))).

Vennlig hilsen Kai

Her er utdraget vedr opprinnelsen til "Manx three Legs":

THE THREE LEGS device seems to have been adopted in the Thirteenth Century as the armorial bearings of the native kings of the Isle of Man, whose dominion also included the Hebrides - the Western Isles of Scotland. After 1266, when the native dynasty ended and control of the Island passed briefly to the Crown of Scotland and then permanently to the English Crown, the emblem was retained, and among the earliest surviving representations are those of the Manx Sword of State, thought to have been made in the year 1300 AD. The Three Legs also appeared on the Manx coinage of the seventeenth-nineteenth centuries, and are still in everyday use in the Manx Flag. Why the Three Legs were adopted as the royal arms of the Manx kingdom is unknown. It was originally a symbol of the Sun, the seat of Power and Life. In ancient times the emblem was particularly connected with the island of Sicily (probably because of its triangular outline) but the Siciliam "Legs" were always naked and generally displayed Medusa's head at the central point.

A rather similar device was popular amongst the Celts and Norsemen in NW Europe, and in view of this it has been suggested that the Manx Three Legs were a heraldic modification of a native badge or emblem. Support for this theory may be seen in the appearance of the 'triskele', or simplified "Three Legs" emblem, on coins of the tenth century Norse King, Anlaf Cuaran, whose dominion included Dublin and the Isle of Man; and it is probable that the later Manx Kings were a branch of the same dynasty.

All the early examples of the Manx "Legs" show them as if running sunwise (i.e. clockwise) and to that extent the heraldic symbol of the Island still retained an essential feature of the ancient pagan sun-symbol. Although sometimes drawn anti-clockwise, that is singularly inappropriate.

Hallstein giftet seg med Sigrid Bolt Haakonsdatter [2475] [MRIN: 1289], datter av Håkon Bolt Ogmundson [2116] og Elin Lauritzdatter [2117]. Sigrid ble født i 1281 i Ringerike og døde før 1363 i Egge, Steinkjer.

Kopplingar till andra personer:
  • gift med Sigrid Håkonsdotter Bolt (1280-1363)

  • Nils Hallsteinsson Schancke (1300-1354)
    Peder Nilsson Schancke (1325-1375)
    Joan Pedersson Skancke (1344-)
    Sigurd Joansson (1390-)
    Joan Sigurdsson (1420-)
    Margrete (Margit) Joansdotter (1440-1510)
    Karl Laurensson (1465-1538)
    Måns (Mogens) Karlsson Blix (1502-1570)
    Peder Mogensson Blix (1542-1632)
    Jon Pedersson Blix (1595-)
    Barbro Jonsdotter Blix (1630-)
    Barbro Djupædia (1655-1715)
    Erik Bryngelsson Lefwander (1672-1741)
    Brita Bryngelsdotter Lefwander (1690-1734)

    Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

    Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn alindquist som gjort släktträdet.

    Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.