Kön: Man
Född: cirka 1465
Klockåsen, Näs, Jämtland, Norge
Död: cirka 1538 (65-81)
Klockåsen, Näs, Jämtland, Norge
Närstående:
Son till Laurens Sveinsson Blix och Margareta Johansdotter
Make till Greta Mogensdotter Blix
Fader till Måns Karlsson Blix; Jens Karlsson Blix; Olov Karlsson Blix; Lars Karlsson Blix och Karl Karlsson Blix
Bror till Jon Laurensson; Laurens Laurensson; Sven Laurensson Blix; Ingeborg Laurensdatter Blix; Lucia Laurensdatter Blix; Margarete Laurensdatter Blix; Katarina Laurensdatter Blix; Sigrid Laurensdatter Blix och Carl Laurensson
"Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons ”arvskifte” (år 1538) i sin i övrigt utmärkta artikel Blix´erne av Jemtland (i Norsk Slektshistorisk Tidskrift 1931). Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans broder Jens (som också var präst) nämns i detta arvskifte. Och vad värre är – de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare 2 av Olof. (Brevet finns publicerat i Diplomatarium Norvegicum som nr 1153 i bind III.)" Men i detta fall rörande Måns Karlsson ser jag ett stort trovärdighetsproblem, nämligen att de allra flesta förbisett avsaknaden av Herr Måns i det dokument där hans påstådda fader Karl Laurensson överlåter sin gård till sonen Olof. Även om prästen ifråga inte kan eller vill ta över gården själv, så skulle Herr Måns, enligt rådande lagstiftning eller praxis, ändå i likhet med sina systrar ha rätt till att emotta sitt fädernearv.
Kilde: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/18985.html?1366408924
. Carl tvingades fly: Om adelsmannen Carl (Blix) tvingades fly undan hertig Christian till Jämtland (som fortfarande var norskt land) kanske han inte ville använda sitt adelsnamn öppet. En flykting som saknar fast egendom och inte begår brott blir ju heller inte omskriven och därför saknas källorna.
Vapensköld: Men enligt Schönings släktregister hade han, åtminstone en tid, placerat sin vapenbild i Undersåkers kyrka (där sonen var kyrkoherde).
Klockåsen- Underåker: Vid flykten i början på 1500-talet slog han sig ner (med sin familj) i Klocksåsen för att sedan, via Undersåker,
Återvände till Norge: återvända till Norge. Vid det laget var den Norska adeln redan så decimerad och försvagad att adelsnamnen inte var till någon hjälp.
Namnet Blix: Först när sonsönerna blivit präster och tjänstemän i 1600-talets början, och det var mode att använda släktnamn, togs Blixnamnet till heders igen." Måste hålla med Georg i det han skriver ovan helt och fullt och det som gör mig mest övertygad är arvsskiftet efter Karl Laurensson där Herr Måns borde varit nämnd om han varit dennes son. Skrivet av Eva Bergner 2007Född och död i Kluxåsen i Näs
Härunder följer olika synpunkter. Jag tycker att det som står här ovan mycket väl kan vara riktigt. Elisabet Jensen
Död före 1538. Nämnd 1512-1518. Förmögen hemmansägare i Kloxåsen, Näs sn. Karl ägde även hemman i Hafdsjö, Nyhems sn.
Bonde i Klocksåsen och Hovdsjö, Revsund (Z)
Karl Laurensson i Kloxåsen hade som tidigare nämnts övertagit Kloxåsen redan 1515 tillsammans med sin bror Jon. År 1528 erkänner Laurens i Åsan, Jon i Överbyn och Jens i Bjärme som ombudsmän för Svein Laurenssons barn, att de har skiftat med Karl på följande sätt.
Skiften: Yttergården i Kloxåsen , Skute 1 skinn och en tredjedel av Hovdsjö. Som tidigare nämnts var han år 1515 med på köpet av ett kvarnställe i Bölesån och år 1536 på köpet av fisket i Hovdsjö liksom han år 1535 måste ut med 2 mark i böter till Nils och Jon Sigurdssöner för deras odalsrätt till Skute. År 1538 skiftade Karl Laurensson gården 1 mellan sina barn, söner och döttrar(DN III 1153).
Döttrarna: Döttrarnas namn och antal nämns ej, men de får 50 mark vardera och dessutom 2 mark av sonen Olof Karlsson, som skulle behålla hela Kloxåsen och underliggande gårdar mot att han försörjde fadern så länge han levde.
Sönerna: Karl har förutom Olof minst två söner, som blir präster, kyrkoherden Mogens Karlsson i Undersåker och kyrkoherden Jens Karlsson, som nämns, 1537(DN XIV 760) och som efter titeln måste ha varit präst, utan att det upplyses var han tjänstgör. I Brunflo upptas åren 1504-08 en kyrkoherde Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv).
Döttrarna gifta: Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala). Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I)
Sönerna: Olof och sonson Erik:
Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar
Sonsöner?: Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson, men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan.
Barnbarns barn:?
På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar.
Kyrkoherde Mogens Karlsson: Stamfar till släkterna Blix Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Magnus Blixe: Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom
Hustrun till Karl Laurensson:
hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det.
Om Mogens B och hans barn: Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir kyrkoherde först i Ramsele och sedan i Gudmundrå.
Peder Blix stamfar till ätterna Blixencrona och de Blixenskiold. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd 1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805.
Präster och militärer: Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg).
Hans laurensson Blix, bror: Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö.
Halvsyskon av Skankesläkten. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611. Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker.
Laurits barn: Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg).
Erik Blix döttrar: Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne.
Ångermanländska släktgrenen: En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad(Hasselberg )
Källa: Henning Sollied
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Var såsom nämndeman närvarande vid en syn 1536. Levde 1538. Han ägde Kluxåsen samt Hafdsjö i Nyhems socken, Jämtlands län
Adliga släkten Blixencrona: Adliga ätten BLIXENCRON, nr 364, utdöd. Adlad 1646-08-24, introd. 1647. Utdöd 1716-06-08.
Gammal norsk adlig ätt: Blix. Släkten uppgives härstamma från en gammal norsk adlig ätt, bosatt i Jämtland. Magnus Blix levde i början av 1400-talet och var en betydande man i nämnda provins. Släkten har utgrenat sig i adliga ätten Blix, nr 1189. –
Dansk adlig släkt: En ättling av den norska stammen, statsrådet Hans Blix, född 1661, död 1730, upphöjdes i danskt adelstånd med namnet Blixencrone, men ätten utdog med hans son. 1Sön. 2Ök. 3Wn. 4At (RA). 5Um. 6 Dipl. Norv. III: 870. TAB. 1.
Laurens Sveinsson i Kluxåsen i Nås socken, Jämtlands län, död 1516. Gift med Margareta Joensdotter, död 1510, dotter av Joen Sigurdsson i Kluxåsen [6].
Barn: Karl Laurensson i Kluxåsen. Nämnes 1487. Var såsom nämndeman närvarande vid en syn 1536. Levde 1538. Han ägde Kluxåsen samt Hafdsjö i Nyhems socken, Jämtlands län [Sön].
Barn: Magnus Karlsson Blix, född i Kluxåsen. Kyrkoherde i Undersåkers pastorat av Härnösands stift (Jämtland) 1532–1556.1 Gift med Ingrid (Grete?) Hansdotter.
Barn: Peder Månsson Blix, född 1542-05-14. Landsskrivare över Norrlanden. Kallas 1590 landskamrerare i Västernorrland. Död 1632 och begraven i Styrnäs kyrka i Ångermanland, där hans konterfej upphängdes och ett vackert epitafium blev över honom uppsatt. Gift 1:o med Elisabet Fluur, dotter av befallningsmannen i Ångermanland Hans Andersson. Gift 2:o med Anna Johansdotter Nortman, född 1564 i Nordvik.
Barn: Mårten Persson Blix, adlad Blixencron (son av Peder Månsson Blix, Tab. 1), till Eskilssäter. Född 1596-08-20 (2/10) i Ångermanland. Kopist i kammarkollegium 1613. Kammarskrivare i kammarkollegium 1615. Häradshövding i Sjuhundra härad i Uppland 1622. Bokhållare i kammarkollegium 1623. Generalbokhållare 1629. Häradshövding i Östergötland 1634. Generalkamrerare2 1637-08-08. Adlad 1646-08-24 (introd. 1647 under nr 364). Assessor i kammarrevisionen 1647-07-08. Preses och kommissarie i revisionskollegium 1652. Död 1667-04-28 i Stockholm och begraven s. å. 5/9 i Jakobs kyrka, där hans vapen uppsattes. Han avslutade 1627 den första generalhuvudboken i Sverige.
Gift 1640-09-21 i Stockholm Nikolai förs., Stockholm3 med Margareta von Wahle, född 1624-09-14 i Söderköping, död 1681-10-07 och begraven i Värmdö kyrka,
dotter av handlanden i Söderköping Per Melchersson von Wahle och Cecilia Olofsdotter Wederstedt.3
Källa: Elgestierna
Känd som "Karl i Kluxås". Var en betydande man. Han ägde släktgården som idag kallas "Roberts" ( mitt emot skolan i Åsan) och bodde i och ägde även Hovdsjö och Kluxåsen i Nyhems församling i Jämtland. Sonen Olov övertog släktgården Kluxås i Näs. Mogens (Måns) och Jens blev präster.
Karl Laurensson i Kluxåsen. Nämnes 1487. Var såsom nämndeman närvarande vid en syn 1536. Levde 1538. Han ägde Kluxåsen samt Hafdsjö i Nyhems socken, Jämtlands län
Bonde (jordbrukare) i Kluxåsen, Näs, Jämtland (Z) (känd 1487-1538). ”Karl I Kluxås ". Karl Laurensson Blix bodde också i Hovdsjö (Z) .193 Han ägde Släktgården som idag kallas "Roberts" och ligger Mittemot skolan i Åsan (Z). Han ägde Kluxåsen (Näs) och Hovdsjö (I dagens Nyhem socken) i Jämtland. Hans söner Mogens (Måns) och Jens Blev präster och hans son Olov tog över fädernegården Kluxås i Näs. (S: Viktor Behm, 1913, s.151). Karl Laurensson var en Inflytelserik man ("en betydande man") (ibid, s. 63). | |
G e n v ä g a r
