Måns (Mogens) Karlsson Blix (1502-1570)
1502--1570 (man)
Född: cirka 1502 i Kluxås, Näs, Jämtland (Z), Sweden
Död: 1570 i Prästgården Undersåker (Z), Sweden
Son of Carl Laurensson Blix och nn Blix
Husband of Ingrid Hansdotter
Father of Bengt Blix; N.N. Mogensdotter Blix; Erik Blix; Peder Mogensson Blix; Olof Blix; Simon Blix; Carl Blix och Gulof Blix « färre
Brother of Olov Karlsson Blix; Lars Blix; Jens Blix; Karl Blix och Magnus
Måns (Mogens) Karlsson (Blix) (1532-66), f. omkr. 1502 i Näs s:n, son till Karl Larenson i Kluxås, en förmögen odalman, som om- nämnes i flera handlingar från åren 1513-38 och utom Mogens hade sö- nerna Jens och Olof.2 Vid det prosteting, som hölls i Undersåker S:t Hen- riks dag (19 jan.) 1532 af prosten Erik Andersson, lagfästes prästbordets fastighetsinnehaf och fiskerättigheter, förmodligen i samband med herr Måns' tillträde som khde härstädes. Kyrkans rätt till en åt henne donerad jordepart Öjestad, som enskilda sökt tillägna sig, fastslogs genom ett bref, utfärdadt in profesto Eschilli (11 juni) 1536 af en synenämnd, bestående af 6 jämtländska präster och 7 bönder. Äfven prästbordets andel i Ösefisket sökte man kringskära. Tre bröder Nils, Erik och Joen Bengtsöner i Remo påstodo, att prästen ej var berättigad åtnjuta mer än tredjedelen i detta fiske, men herr Mons kunde med vittnen och gamla handlingar bevisa, att halfparten af fisket i mer än 200 år legat under kyrkan, och redan tvenne gånger förut tilldömts prästen, hvilken dom ånyo fastställdes af en tolf- mannanämnd å Jämtamotet 1548. Herr Mons i Undersåker beseglar som vittnesman åtskilliga andra handlingar under åren 1537-56. Uppgifves ha dött 1570, men måste senast 1566 frånträdt pastoratet till förmån för sin son Lars. (DN 14, n. 760, 805, 816, 857; 15, n. 606, 665, 666.) _________
1 Af Tunæus är han uppförd under namnet Magnus Petri och anges varit son till en norsk adelsman, som flytt till Jämtland undan Christian Tyranns bödelsyxa 1502. Att en släkt med tillnamnet Blix funnits i Jämtland redan 1410 framgår af Jämtarnes bref, DN 16, n. 60, där en Magnus Blixe omnämnes.
2 Af dessa var Jens präst 1537 (DN 14, n. 760), Olof öfvertog fädernegården Kluxås 1538 mot villkor att föda fadern till döddagar (DN 3, n. 1153).
G. m. Inga Hansdotter från Norrala i Hälsingland. Barn: Larens, faderns efterträdare; Bengt, khde i Gudmundrå n. 9; Peder, f. 14/5 1542, landsskrifvare i Ångermanland, kamrerare öfver Nordlanden, d. i Styrnäs, begr. 14/8 1632; Olof, laxfogde i Ångermanland, bodde i Sollefteå 1593; Simon, landsskrifvare i Ångermanland, borgmästare i Hsand; Erik, khde och prost i Oviken; Carl, lefde 1593; en dotter m. Olof Jonsson i Kapp.
http://www.solace.se/~blasta/herdamin/undersaker.pdf
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Av Karl Göran Eriksson söndag den 20 febr 2005 kl. 13.19:
"Vid slutredigeringen av sitt Herdaminne för Härnösands stift, korresponderade Leonard Bygdén (1844-1929) med Henning Sollied i Oslo. Att uppgifter från den sistnämnde använts framgår av bl.a. Herdaminnets slutord (band IV s. 431) och mer specificerat i en fotnot och en källhänvisning i a.a. ss. 70 resp. 271. Om Blixarna skriver Sollied:
Så var det Blixene igjen, - det er nu lykkedes mig at bringe på det rene hvor den tidligere omtalte stamtavle i Lassens Samlinger skriver sig fra. Lassens optegnelser er afskrift av "Bernhofternes Familiebog", forfattet av Professor theol. Hr. Hans Borch [f.1697 ?1765] og foröket av Hr. Ebbe Carsten Tönder [f.1726 ?1785]. Nærmere om optegnelserne og forfatterne vil De finde i "Stamtavle over Slægten Bernhoft" av Emilie Bernhoft, [Christiania 1885] s. IX m fl. st. I optegnelsene findes også korte stamtavler over de med Bernhoftene forbundne familier Opdal, Bull, Herdal, Balq og Blix m.fl., og gjennemgående synes disses pålidelighet at være meget stor. Endel navner er selvfölgelig misforstått og forvansket og traditionene om slektenes oprindelse i et par tilfælde neppe rigtige [Således Bernhoft og Opdal], men forövrig synes det som om oplysningene trygt kan stoles på, da de stadig, hvor kontrol kan ske, bekreftes av oplysninger fra andet hold. Da det bare er meddelelsene om Bernhoft som, i revideret stand, er trykt i den ovenfor nevnte stamtavle, skal jeg her meddele nogen utdrag av de övrige stamtavler som turde interessere Dem. ------ IV Blix Carl Klingaasen (!), en Adelsmand i Jemteland Sön Hr. Mogens Carlsen til Undersager i Jemteland Sön Hr. Lars Monsen, Pastor til Undersager, gift med Kirsten Eriksdatter. Se Nedenfor. Börn I Hr. Mogens Larsen Blix, en velbereist Student fik siden et Tilfælde da han laa paa Bunden av et vand i 24 timer. Jeg holder paa at det er denne som var sogneprest til Domkirken i Trondhjem. [Dette siste antagelig tilfölet av Tönder] II. Mag. Hans Blix, döde samme Dag Han skulde ordineres til Biskop over Wiborg Stift III Hr. Erich Larsen Blix. Pastor til Opdal. IV Margrethe Larsdatter Blix et Hr. Hans Pastor til Ravund. V Lisbeth Larsdatter et Hr. Joen, Pastor til Tierrebye i Sielland VI Marte Larsdatter Blix et Arild Olsen, foged i Jemteland VII Hr. Salomon Larsen Blix. Pastor til Liid og provst. ----
Erich Stad, Provst i Jemteland -------------------------------------- Kirsten Se ovenfor - Johannes Erichsen Secretair hos Konge af Sverrig [=föreg:s barn, min (KGE) anm.]
Denne stamtavle synes virkelig at bekreftes av hvad vi vet fra andet hold. ..... [ur Brev av Henning Sollied 1926 18/10 - Bygdén NC 1517, Uppsala universitetsbibliotek].
I sina kommentarer berör inte Sollied Carl Klingaasen. Identifieringen av denne som Karl i Klocksåsen måste Bygdén, med sina kunskaper om jämtländsk medeltid, ha gjort själv. En svaghet med detta är att han utgår från något han inte själv sett och tolkat (man kan för övrigt fråga sig om någon enda forskare sett dessa dokument sedan Sollieds tid).
Förutom den Magnus Blixe som omtalas 1410 kan namnet Blix inte beläggas i Jämtland förrän på 1600-talet. T.ex. står Her Lauritz Blix för Åkeräng i 1607-1608 års korntiondelängd. Herr Mogens Karlsson i Undersåker bör alltså inte tillföras namnet ifråga".
Slut citat Karl Göran Eriksson
Leonard Bygdens beskrivning i Herdaminnen,
Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen ock kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta genarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsons efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsons efterkommande har lagt sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurenssons i Kloxåsens hustru. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. (Källa: Sven Schylberg, 2003-07-16)
(Källa: JLS-nytt nr 52, 1993, Jämtlands läns släktforskarförening) och (Källa: Jämten 1962 sid 26, Margret Häggström) och (Källa: Jämten 1954, sid 99-ff, Edla Estensson) och (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 220, supplement av Bertil Hasselberg, 1964) och (Källa: Härnösands herdaminne sid 34, 269, Leonard Bygdén) och (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 45, Leonard Bygdén)
Kaplan i Undersåker och Oviken (1548) samt kyrkoherde i Lit 1551 och i Undersåker 1532-1566. Kallas också Mogens. Tog sig namnet Blix och från honom utgår den bekanta norrländska prästsläkten Blix. (Källa: Jämten 1930 sid 86-ff, Bertil Hasselberg).
Hovdsjösläkten anses också härstamma från Lars och Margit, (Källa: JLS-nytt nr 52, 1993, Jämtlands läns släktforskarförening).
Hade sju söner, varav 4 kom att arbeta i Ångermanland. (Källa: Jämten 1930, sid 86-ff, Bertil Hasselberg) Källa: Björn Espell S:t Henriks dag /19 jan/ 1532 av prosten Erik Andersson, lagfästes prästboställets fastighetsinnehav och fiskerättigheter förmodligen i samband med herr Måns tillträde som kyrkoherde. Kyrkans rätt till att åt henne jordeparti i Öjestad, som enskilda sökt tillägna sig, fastslogs genom ett brev, utfärdat in profesto Eschilli /11 juni/ 1536 av synenämnd, bestående av 6 jämtländska präster och 7 bönder. Av prästbordets andel i Ösefisket sökte man kringskära. Tre bröder Nils, Erik och Johan Bengtsöner i Romo påstodo, att prästen ej var berättigad åtnjuta mer än tredjedelen i detta fiske, men herr Mons kunde med vittnen och gamla handlingar bevisa, att halvparten av fisket i mer än 200 år legat under kyrkan, och redan tvenne gånger förut tilldömts prästen, vilken dom ånyo fastställdes av tolvmannanämnd å Jamtamotet 1548. Herr Mons i Undersåker beseglade som vittnesman åtskilliga andra handlingar under åren 1537-56. Han uppgives ha dött 1570, men måste senast 1566 frånträda pastoratet till förmån för sin son Lars. Källa: Tågefälts släktbok
Artikel i JLS-Nytt nr1 år 2007 av Georg Hansson: "Under våren 2005 pågick en diskussion i Anbytarforum (www.genealogi.se) om Blixsläktens ursprung. >Det var en mycket bra diskussion som angav de källor och skriverier som finns, med uppmaniing till läsarna att själva ta ställning till dessa, istället för att bara skriva av tidigare forskares åsikter. Sagt och gjort: Jag läste det mesta som finns skrivet om kyrkoherde Måns (Mogens) Karlsson Blix i Undersåker och de brev och diplom som man hänvisar till. Jag hittade också källan för påståendet att Herr Måns var född i Kloxåsen- trots att den aldrig angivits tidigare. Och jag kom fram till att Herr Måns i Undersåker inte kan vara en son till Karl Larsson (Laurensson) i Kloxåsen! Släkttraditionen kontra forskningsteorin. Som jag ser det finns det två linjer att ta ställning till: 1. Släkttraditionen: att en norsk adelsman (Carl eller Peder) rymde undan hertig Christian (senare kung Christian II) i början på 1500-talet till Jämtland. 2. Forskningsteorin.Eftersom Herr Måns i Undrsåker uppges vara född i Klocksåsen i Näs måste han vara en son till bonden där, Karl Larsson. Denna teori fick under hela 1990-talet stå oemotsagd, trots att den egentligen saknar bevis. Linje 1: stöds av epifatet i Styrnäs kyrka, uppsatt av Måns/Mogens Persson Blix (f.1607 död 1658) till hans föräldrars minne. Hans far var Peder Månsson Blix född 1542 i Undersåker och död 1632 i Styrnäs. Textens inledning lyder i översättning "Peder Månsson Blix, vilkens berömda förfäder och släktingar nästan alla undanröjts i fäderneslandet Norge under danske konungen Kristian Tyrann...." Släkttraditionen återkommer i Jonas Bångs "Blixars och Blixencronors ättetal", tryckt i Stockholm år 1745.: "Peder Blix av en gammal Adelig Familia i Norige inkom till Swerige 1502 om honom anförer salig Öfverjägmästaren Magnus Blix följande berättelse: Danske Historie Skrifvaren Arrild Hvitfeld införer sub Anno 1502 sådane ord: "Kong Hans försände sin son Christianum med härskarmakt in i Norige. Han lod i lige maade rette en heel hob af den Norske Adel, oc holt saa hus met dennem, at det endnu kendis paa dennem denne dag & co" Efter en beskrivning hur flykten från Norge gick till fortsätter Bång: "Detta bestyrker det epithaphium som gamle Peder Blixes Sonnesons Son, Magnus Pedersson Blix, LnadsSecreteraren i Upland, låtit i Styrnäs Kyrka uti Ångermanland till sina Föräldrars Minne 1654 upsätta i följand ord" Därefter följer epifatets latinska text. Släkttraditionen finns med i "De Blixers Slegte-Register" av Gerhard Schöning (1722-1780) samt i "Bernhofternes FamilieBog" av Hans Borch (1697-1765) och EC Tönder (1726-1785. I den förra anges som Herr Måns Karlssons fader: "Carl, med tilnavn Blix, en Adelsmand, boende i Brynflod sogn i Naes annex, i hvis Vaaben stoede to Sverd i Krytz, med en Rose oven under, som var satt i Undersager Kirke" I den senare: "Calr Klingaasen, en Adelsmand i Jemteland". Observera att dessa två danska släkttavlor anger att Herr Måns hade en Karl som fader- inte som de tidiga svenska en Peder. Uppgiften att han hette Peder Blix verkar komma från överjägmästaren Magnus Blix (som levde 1660-1745) och fördes via Bångs tryckta antavla till Hans Tunaei "Prästekrönika" (handskrift 1766). Ännu 1858 i Svenska Adels Ättartaflor finns Peder kvar. Först 1913 är det korrigerat (i JA Setterdahls "Östgöta Nation i Lund") Linje2 stöds av en uppgift i en av Undersåkers kyrkoböcker, volym N1:1 s.181, "Hr Måns i Undrsåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn" skriven med sen 1600-tals handstil. Denna uppgift återges av Tunaeus och alla efterföljare utan att källan anges. På sid 182 i nämnda volym finns, med samma handstil, berättelsen om när Herr Måns son, senare kyrkoherden Lars Månsson, bröt benet vid ett fall med hästen, också den återgiven av Tunaeus. Till en början gjordes aldrig kopplingen till Kalr Laurensson i Klocksåsen eftersom de svenska forskarna trodde att Herr Måns var en Peder. Möjligen var det Leonard Bygdén som, i sitt arbete med "Härnösands stifts Herdaminne" (publ. 1923-1926) upptäckte de brev där Herr Måns i Undersåker själv skriver sig Måns Karlsson (tex år 1537) Uppgifdten spreds bland forskarkollegorna och JA Setterdahl kunde publicera nya rön år 1913. Kalr Laurensson och hans förfäder är omnämnda i många bevarade brev från 1400- och 1500-talen. Tyvärr finns det dock inget enda brev som kopplar ihop Måns Karlsson i Undersåker med Karl Laurensson i Klocksåsen! Tvärtom- det finns ett- eller två- som utesluter honom. Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons arvsskifte år 1538 i sin i övrigt utmärkta artikel " Blexerne av Jemtland" i "Norsk Slekthistorisk Tidskrift" 1931. Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans bror Jens (som också var präst) nämns i detta arvsskifte. Och vad värre är- de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare två av Olof. Brevet om arvsdelningen finns publicerat i Diplometarium Norvegicum som nr 1153 i band III. Det finns ytterligare ett brev som (enligt min tolkning) motsäger möjligheten att Herr Måns var en son till Karl i Kloxsåsen. År 1536 hölls en rättslig prövning i en tvist mellan Undersåkers kyrka och Kronan, om ett jordstycke som redan 1526 tilldömdes kyrkan (brevet finns i avskrift i Undersåkers kyrkoarkiv N1:1 s.206-207) På kyrkans sida stod sju präster (men ej kyrkoherden i Undersåker) tillsatta av landsprosten Erik Andersson, på Kronans sida sju bönder- bl.a "Carl i Kluxåhs". Det är väl föga troligt att Kronan skulle anlita Karl Laurensson att döma i en tvist där kh Måns Karlsson- hans påstådde son- skulle gynnas om Kronan missgynnades. Jag tror vi måste lita mer på släkttraditionen i detta fall. Om adelsmannen carl (Blix) tvingades fly undan hertig Christian till Jämtland (som fortfarande var norskt land) kanske han inte ville använda sitt adelsnamn öppet. En flykting som saknar fast egendom och inte begår brott blir ju heller inte omskriven och därför saknas källorna. Men enligt Schönings släktregister hade han, åtminstone en tid, placerat sin vapenbild i Undersåkers kyrka (där sonen var kyrkoherde). Vid flykten i början på 1500-talet slog han sig ner (med sin familj) i Klocksåsen för att sedan, via Undersåker, återvända till Norge. Vid det laget var den Norska adeln redan så decimerad och försvagad att adelsnamnen inte var till någon hjälp. Först när sonsönerna blivit präster och tjänstemän i 1600-talets början, och det var mode att använda släktnamn, togs Blixnamnet till heders igen." Måste hålla med Georg i det han skriver ovan helt och fullt och det som gör mig mest övertygad är arvsskiftet efter Karl Laurensson där Herr Måns borde varit nämnd om han varit dennes son. Skrivet av Eva Bergner 2007
Personhistoria
Årtal Ålder Händelse ~1502 Brodern Måns Olofsson Blix föds omkring 1502 Näs sn (Z) 2). ~1502 Födelse omkring 1502 Kluxåsen, Näs (Z). 1)
1520 Modern Margareta Hansdotter dör efter 1520-01-01 1).
~1530 Dottern Nn Månsdotter föds omkring 1530 Undersåker (Z) 1). ~1530 Vigsel Ingrid Hansdotter omkring 1530 Näs, Klockåsen (Z). 1) ~1530 Sonen Lars Månsson Blix föds omkring 1530 Undersåker (Z) 3). ~1532 Sonen Bengt Månsson föds omkring 1532 Undersåker (Z) 1). 1538 Fadern Karl Laurensson dör 1538 Klocksåsen, (Z) 1). 1542 Sonen Peder Månsson Blix föds 1542-05-14 Undersåker (Z) 4). 1544 Sonen Olof Månsson Blix föds 1544 Undersåker (Z) 5). ~1545 Sonen Simon Månsson Blix föds omkring 1545 Undersåker (Z) 1).
1545 Makan Ingrid Hansdotter dör efter 1545 Undersåker (Z) 1).
~1560 Dottern Gullov Månsdotter Blix föds omkring 1560 Faxnälden, Näskott (Z) 6).
1560 Dottern Nn Månsdotter dör efter 1560 Offerdal, Änge (Z). 1564 Brodern Måns Olofsson Blix dör efter 1564 Rödön sn, (Z) 2).
~1570 Död omkring 1570 Undersåker (Z). 1)
Källor
1) Björn Espell
2) Bertil Hasselberg
3) Familjer i Ragunda av Staffan Lindkvist
4) Personhistorisk tidskrift 1931
5) Roland Stenberg
6) Skanke ätten, Roger de Robelin, sid 327
Levde ännu 1556. Mons var Underåkers kyrkoherde 1532-1566. Han kom att bli filmskaparen Ingmar Bergmans mm ff mf fm ff f och ff ff ff ff ff ff till Hans Blixt som bland var Sveriges utrikesminister 1978-79 och nu verksam inom FN. -------------------- Källa: Henning Sollied -------------------- Kyrkoherde i Underåker 1532-1556. Mogens var son till den välhavande Karl Laurensson i Kluxåsen, Näs, stamfadern till Blixsläkten, som spred sig över centrala Sverige och innehadde kyrkliga och cevila servicepositioner. Mogens var en av de jämtar som innehade ett kyrkligt embete.
Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala). Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I) Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson, men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan. På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar. Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir kyrkoherde först i Ramsele och sedan i Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd 1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611. Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad(Hasselberg )
-------------------- Kyrkoherde mellan 1532 och 1566 i Undersåker (Z). [1] Född omkring 1502 i Kluxås, Näs (Z). [1]
Levnadsbeskrivning 6. Måns (Mogens) Karlsson (Blix)¹ (1532-66), f. omkr. 1502 i Näs s:n, son till Karl Larenson i Kluxås, en förmögen odalman, som omnämnes i flera handlingar från åren 1513-38 och utom Mogens hade sönerna Jens och Olof.² Vid det prosteting, som hölls i Undersåker S:t Henriks dag (19 jan.) 1532 af prosten Erik Andersson, lagfästes prästbordets fastighetsinnehaf och fiskerättigheter, förmodligen i samband med herr Måns' tillträde som khde härstädes. Kyrkans rätt till en åt henne donerad jordepart Öjestad, som enskilda sökt tillägna sig, fastslogs genom ett bref, utfärdadt in profesto Eschilli (11 juni) 1536 af en synenämnd, bestående af 6 jämtländska präster och 7 bönder. Äfven prästbordets andel i Ösefisket sökte man kringskära. Tre bröder Nils, Erik och Joen Bengtsöner i Remo påstodo, att prästen ej var berättigad åtnjuta mer än tredjedelen i detta fiske, men herr Mons kunde med vittnen och gamla handlingar bevisa, att halfparten af fisket i mer än 200 år legat under kyrkan, och redan tvenne gånger förut tilldömts prästen, hvilken dom ånyo fastställdes af en tolfmannanämnd å Jämtamotet 1548. Herr Mons i Undersåker beseglar som vittnesman åtskilliga andra handlingar under åren 1537-56. Uppgifves ha dött 1570, men måste senast 1566 frånträdt pastoratet till förmån för sin son Lars. (DN 14, n. 760, 805, 816, 857; 15, n. 606, 665, 666.) G. m. Inga Hansdotter från Norrala i Hälsingland. Barn: Larens, faderns efterträdare; Bengt, khde i Gudmundrå n. 9; Peder, f. 14/5 1542, landsskrifvare i Ångermanland, kamrerare öfver Nordlanden, d. i Styrnäs, begr. 14/8 1632; Olof, laxfogde i Ångermanland, bodde i Sollefteå 1593; Simon, landsskrifvare i Ångermanland, borgmästare i Hsand; Erik, khde och prost i Oviken; Carl, lefde 1593; en dotter m. Olof Jonsson i Kapp. _________ ¹ Af Tunæus är han uppförd under namnet Magnus Petri och anges varit son till en norsk adelsman, som flytt till Jämtland undan Christian Tyranns bödelsyxa 1502. Att en släkt med tillnamnet Blix funnits i Jämtland redan 1410 framgår af Jämtarnes bref, DN 16, n. 60, där en Magnus Blixe omnämnes. ² Af dessa var Jens präst 1537 (DN 14, n. 760), Olof öfvertog fädernegården Kluxås 1538 mot villkor att föda fadern till döddagar (DN 3, n. 1153).
http://www.jenson.se/000/0025/293.htm
http://www.fam-sjolander.se/gunnar/pdb36a9d7.html
http://www.knutsson.nl/slekt/p3eaaf55a.html --------------------
Eriks och brodern Lauritz' härkomst är tills vidare osäker. Vissa skäl tala för, att de voro söner till kyrkoherden Mons Olsson i Rödön. Äldre släktsamband bör finnas med Blix-släkten i Undersåker, likaså med någon gren av Skuncksläkten. Olof Rosenius, Framgangen 8, SE-831 61 OSTERSUND, tel +46 63 513730 e-mail: olle-ragna.rosenius@mbox300.swipnet.se
Person ID I8325 databasen |  |
|
G e n v ä g a r
