Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
NILS/NICOLAUS Rudman (-1710)
ERIK Hansson/Brask
Lägg till moder...
MAGNUS Brask
ELISABET Holm
ANNA Brask (1676-1754)
MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren (1709-)
1709-- (kvinna)

OBS FÖREKOMMER PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET - ORIG

Magdalena/Malenas dotterdotters dotterssons son gifter sig med hennes dottersons sondotter.

ÖREGRUND - ÄPPELBO SOCKEN

EFTERNAMN


MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren f. 1709 Öregrund, lever 1777, d. (Rågsveden), Äppelbo sn (ingick i..) Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna.

BOSATT
Öregrund
(Rågsveden) Äppelbo sn
(Näset) Äppelbo sn

ARBETE
Länsmanshustru någon gång mellan 1737-1741

GIFTE
NILS Larsson/ Lindgren 16 år, gifter sig 1723?? med MAGDALENA Rudman/Dahlgren 14 år (tveksam till om de gifter sig 1723, troligare 1731, första barnet 1732. Finns ant HF 1723, ev inkom Magdalena Rudman och hennes mamma till Äppelbo sn då, titta mer på det...)

MIN TEORI
Magdalena/Malena Rudman/Dahlgren flyttade med sin mamma Anna Brask efter det att hon gift sig 1915 i Öregrund med Erik Larson/Smepust/Dahlgren från Öregrund till Husby, (Stensnäs) Äppelbo sn, (Rågsved) Äppelbo sn och (Näset) Äppelbo sn. Kolla mer! Mamman bosatt Öregrund 1715
(Fiskarbo) Husby sn? år 1716
(Stensnäs) Äppelbo sn år 1721
(Rågsveden) Äppelbo sn 1735-1745
(Näset) Äppelbo sn 1746-1752
Anna Brasks 2:a make Erik Larsson/Smepust/Dahlgren dör 1741.

BARN
1) ANNA STINA Lindgren f. 1732-03-22 Äppelbo sn [Min Ana]

2) Elisabet/Lisa Magdalena Lindgren f. 1734-12-30 (Näset) Äppelbo sn, gifter sig med Sergeant Lindström f. 1726, Son: Jan Eric f. 1756)

3) Eric Lindgren f. 1737-03-30 Äppelbo sn gm Anna Larsdotter f. 1739 (se: HF AI:3 bild 23 RA/sid 14 nr 7)

4) Catharina/Caisa Margareta Lindgren f. 1741-11-04 Äppelbo sn, gm Carl Georg Hiortman f. 1739.

5) Magnus Lindgren f. 1744-07-27 Äppelbo sn gm Anna Ersdotter f. 1745, barn: Eric f. 1773, Nils f. 1775, Lars f. 1779, Malena (barnen med namnet Månsdotter) se: AI:4 bild 46 RA/sid 38

6) Lorenz/Lars Lindgren f. 1747-10/12-26 gm Caisa Matsdotter f. 1754, barn: 4 döttrar, Malena f. 1774, Elisabeth f. 1777, Anna f. 1779. Lars Lindgren d. 1783-07-22 Äppelbo sn, 36 år, av ?Inferere? Levt ärligt.

++++++

PLATSER

ÖREGRUND - UPPLAND
Öregrund är en tätort i norra Roslagen och är en del av Östhammars kommun och Uppsala län. Orten hade 1 555 invånare i slutet av år 2010, och är därmed en av Sveriges minsta före detta städer.(Wikipedia - 2020)

--Öregrund ligger cirka 20 kilometer, bilvägen, nordost om Östhammar, som är kommunens centralort. Staden ligger huvudsakligen runt en naturligt djup vik vid Öregrundsgrepen, på halvön Sunnanö. Den gamla stadsgränsen innefattade förutom hela Sunnanö, med området Kavaröbro, även några mindre öar och holmar strax sydost om Sunnanö. Tätorten har småbruten och bergig skärgårdsterräng och är till stora delar tätbebyggd.(Wikipedia - 2020)

--Öregrund räknar sin tillvaro som stad från 1491 och är ursprungligen en koloni från Östhammar. Kung Kristian II lät bränna ner staden, vars invånare då flyttade till Östhammar, men Gustav Vasa återställde staden. 1561-1562 bar Per Brahe d.ä. titeln greve. Öregrund var utskeppningshamn för järn från de uppländska järnbruken.(Wikipedia - 2020)

--Staden härjades och brändes i samband med Rysshärjningarna 1719 i slutfasen av (Stora nordiska kriget 1700-1721) (Wikipedia - 2020)

--Från slutet av 1800-talet till andra världskriget var Öregrund en omtyckt kurort. Under den tiden byggdes många vackra hus och trädgårdar, och av de byggnaderna påminner societetshuset och många andra vackra sekelskiftesvillor om den tiden än i dag. Bland de äldsta kvarvarande sommarvillorna märks den Bergenstiernska sommarvillan som uppfördes på 1890-talet i nationalromantisk stil. Det var under kurortstiden som sommargästerna från storstäderna köpte upp många av husen i Öregrund, och det gjorde att halva staden stod tom under större delen av året.
På grund av de minskade skatteintäkterna fick staden ekonomiska problem. Man tvangs börja dela borgmästare med Östhammar och till slut slogs Öregrunds stad samman med Östhammars stad 1967.(Wikipedia - 2020)

--Öregrund är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Stadens befolkning beräknas tiodubblas under sommarmånaderna genom turister och sommargäster. Staden har brunnit sju gånger, men trots det är huvuddelen av bebyggelsen från 1700- eller 1800-talet.(Wikipedia - 2020)

NAMNET ÖREGRUND
Namnet Öregrund skrevs år 1492 Øregrundh. Det betyder "grusgrundet", av "ör". Detta har antagits syfta på Dummelgrundet utanför hamnen.(Wikipedia 2020)

ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.

Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.

NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.

RÅGSVEDEN
Ligger i centralbygden, väster om Vansbro efter väg E16 innan tätorten Äppelbo med sockenkyrkan Äppelbo kyrka.

++++++

FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR

EFTERNAMN
Magdalena tar först eftenamnet efter sin far Rudman, efter det att pappan dött 1710 och mamman gift om sig 1715? tar hon sin styvfars namn Dahlgren. Hennes make Nils Larsson tar efternamnet Lindgren i samband med att han blir länsman någon gång mellan,...

++++++

TIDSPERIODER
Stormaktstiden 1611-1721
Frihetstiden 1719-1772
Gustavianska tiden 1772-1809

STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.

... Lever 1775-1784 överstruken

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

++++++

LIVSHISTORIA
1723/1731 GIFTE

1735-1745 (Rågsveden) Äppelbo sn
Lieutnant Eric Dahlgren och hustrun Anna Brask, dottern Magdalena Dahlgren f. 1709 [Min Ana] och hennes make Nils - son/Lindgren f. 1708 och deras barn Anna Stina, Lisa, Eric, Catharina, Magnus samt drängar och pigor.

1746-1752 (Näset) Äppelbo sn
Nils Lindgren f. 1708 och
hustrun Magdalena Dahlgren f. 1709 med barnen, Anna Stina f. 1732, Lisa f 1734, Eric f. 1737, Catharina f. 1741, Magnus f. 1744 och Lars f. 1747, alla med efternamnet Lindgren. Även Anna Brask f. 1686 finns i hushållet. På både Magdalena och Anna finns notering om att de inkom 1723.

1753-1758 (Näset) Äppelbo sn
Länsman Nils Lindgren och hustrun Magdalena/Malena Dahlgren och barnen: Dottern Lisa Lindgren f. 1734 som gifter sig under perioden med Sergeant Lindström f. 1726, de får sonen Jan Erik år 1756. De flyttar till Näset nr 2 och bildar ett eget hushåll. Sonen Eric Lindgren f. 1737, Dottern Catharina Lindgren f 1741 och sönerna Magnus Lindgren f. 1744 och Lars Lindgren f 1747. Samt drängar och pigor

1760-1764 (Näset) Äppelbo sn
Länsman Nils Lindgren med hustrun Magdalena Dahlgren och barnen: Eric, Caisa, Magnus och Lars, alla Lindgren.

1765-1769 (Näset) Äppelbo sn
Länsman Nils Lindgren med hustrun Magdalena Rudman, måg Carl Georg Hiortman gm dottern Catharina M Lindgren och sönerna Magnus Lindgren och Lars Lindgren m fl, rörigt.

1770-1777 Äppelbo sn
Nils Lindgren med hustrun Magdalena Rudman och sönerna Lars och Magnus, samt Magnus hustru Anna Ersdotter och deras barn: Nils Månsson och Malena Månsdotter.

1775-1784 Äppelbo sn
Lars Lindgren f. 1747, hu Caisa Matsdotter f. 1754, barnen Malena f. 1774, Elisabeth f. 1777, Anna f. 1779 och modern Malena Rudman f. 1709, överstruken, flyttar? Lars Lindgren d. 1783, 36 år.

DÖD
Magdalena/Malena Rudman/Dahlgren

++++++

KÄLLOR
FÖ Äppelbo 1688-1733 C:1
--Bild 25 RA/sid 28 nr 2 (Anna Stina 1732-03-22, Far Nils Larsson Mor Magdalena Dahlgren)

FÖ Äppelbo 1734-1774 C:2
--Bild 10 RA/sid 3 (Elisabet Magdalena 1734-12-30, Far Nils Larsson på Näset Mor Magdalena Dahlgren)
--Bild.. Catharina Margareta 1741-11-04 Far Länsman Nils Lindgren
--Bild... (Magnus 1744-07-27 Far Länsman Nils Lindgren..

HF Äppelbo 1735-1758 AI:2
- Bild 37 RA/sid 25 (Rågsveden) år 1735-1745

- Bild 78 RA/sid 62 (Näset) år 1746-1752

HF Äppelbo 1760-1777 AI:3
--Bild 21 RA/sid 12, 1760-1764, nr 3 (Länsman Nils Lindgren...
--Bild 58 RA/sid 44 (Näset) 1765-1769, nr 4 (Länsman Nils Lindgren..
--Bild 98 RA/sid 82, år 1770-1777 (Nils Lindgren med hustrun Magdalena Rudman...

HF Äppelbo 1775-1794 AI:4
--Bild 46 RA/sid 38, 1775-1784, nr 71 (Lars Lindgren f. 1747, hu Caisa Matsdotter f. 1754, barnen Malena f. 1774, Elisabeth f. 1777, Anna f. 1779 och modern Malena Rudman f. 1709, överstruken, d.?)

Anders Lindström 2015-06-15 forum.rotter.se

OSÄKERHETER
Tveksam om de gifte sig 1723, troligare 1731, första barnet 1732. Finns ant HF 1723, ev inkom Magdalena Rudman och hennes mamma till Äppelbo sn då, titta mer på det...
CATHARINA/CAISA MARGARETA Lindgren (1741-1783)
Carl Georg Hjortman (1774-1809)
LARS FREDRIC Hjortman (1807-1843)
KERSTIN Fredriksdotter (1840-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.