ERIK Hansson/Brask
(man)
FÖREKOMMER PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET (ORIGINAL)
+++
KOPPLINGAR I SLÄKTTRÄDET TILL BLÅ JUNGFRUN: 1) JOHAN BERGSTRÖM 1758- 2) ERIK HANSSON BRASK
KOPPLINGAR I SLÄKTTRÄDET TILL ÖREGRUND: 1) ERIK HANSSON/BRASK - 2) MAGNUS BRASK - 3) ELISABET HOLM - 4) NILS/NICOLAUS RUDMAN - 5) ANNA BRASK - 6) AUGUST TEODOR HOLM
+++
*ROSLAGEN (TILLHÖR ROSLAGEN?)
*ÖREGRUND STAD (ORIGINAL)
ÖREGRUND 1600-TALET (MYCKET LÅNG)
*RÅDMAN
*ÖREGRUND KYRKA - *BRASK GRAVKOR
*HÄXPROCESSERNA - (HÄXPROCESSER
ÖREGRUND)
++++++++++++++++++++
ERIK Hansson/Brask f.., levde år 1668 och år 1675, d..
ARBETE
Rådman i Öregrund år 1668 och år 1675
++++++
RÅDMAN
Titeln rådman var ursprungligen sedan medeltiden knuten till medlemmarna av en stads magistrat, som var stadens administration och styrelse och bestod av borgmästare och rådmän.(Wikipedia - 2020)
Ur denna magistrat utvecklades rådhusrätten som också bestod av borgmästare och rådmän. De senare kunde väljas av stadens borgare, medan borgmästarna utnämndes av Kungl. Maj:t bland tre av stadens borgare föreslagna personer (enligt 1809 års regeringsform § 31). (Wikipedia - 2020)
++++++
BARN
Troligen far till MAGNUS Brask
++++++++++++++++++++
ROSLAGEN
Roslagen är ett kustområde i östra Uppland, norr om Stockholm. Till Roslagen räknas vanligen skärgården utanför Upplands kust samt fastlandet närmast innanför denna, och innefattar därmed både öar och fastland längs Upplands kust. Det finns inga entydiga gränser för Roslagen, som ungefärligen omfattar området från och med Danderyd i söder till och med Östhammar i norr.
Somliga anser att Roslagen har en mindre utsträckning, och bara omfattar Vaxholms, Österåkers, Norrtälje och Östhammars kommuner, medan andra räknar in hela Värmdölandet i söder och förlägger den norra gränsen till Älvkarleby. Kommunerna Danderyd, Lidingö, Täby och Vallentuna ingick i den tidigare Södra Roslags domsaga.
Norrtälje brukar ibland kallas för Roslagens huvudstad. Andra större samhällen i Roslagen är Danderyd, Djursholm, Hallstavik, Rimbo, Täby, Vaxholm, Åkersberga, Älmsta, Öregrund och Östhammar. De största öarna i Roslagen är Väddö, Ljusterö, Vätö, Gräsö och Singö.
ROSLAGENS HISTORIK
Roslagens gamla namn Roden är ett urgammalt begrepp, benämningen på kustlandskapens yttersta delar i Svitjod, såväl som strandlandskapet ända in i Mälaren,
På Håkanstenen vid Hovgården på Adelsö nämns bryten Tolir som Bryte i Roden. I den medeltida Östgötalagen nämns också jarls bryte i Rodens bo. I skriftliga källor nämns Roslagen för första gången år 1493 då stavat som Rodzlagen.
Ortnamnet Roslagen har uppkommit genom en relativt sentida (1400-tal) sammanslagning av "Roden" och "skeppslag". Roden har med kustfolket att göra, de som ror, dvs framför båtar med rodd. Roden var alltså det äldre namnet på Roslagen. Fortfarande under indelningsverkets tid fram till 1900-talets början hade Roslagen anknytning till flottan snarare än armén, genom att de från Roslagen indelta männen inte var soldater utan båtsmän. I området finns en del bevarande båtsmanstorp.
+++
ÖREGRUND STAD (ORIGINAL) - UPPLAND
Öregrund är en tätort i norra Roslagen och är en del av Östhammars kommun och Uppsala län. Orten hade 1 555 invånare i slutet av år 2010, och är därmed en av Sveriges minsta före detta städer.(Wikipedia - 2020)
--Öregrund ligger cirka 20 kilometer, bilvägen, nordost om Östhammar, som är kommunens centralort. Staden ligger huvudsakligen runt en naturligt djup vik vid Öregrundsgrepen, på halvön Sunnanö. Den gamla stadsgränsen innefattade förutom hela Sunnanö, med området Kavaröbro, även några mindre öar och holmar strax sydost om Sunnanö. Tätorten har småbruten och bergig skärgårdsterräng och är till stora delar tätbebyggd.(Wikipedia - 2020)
--Öregrund räknar sin tillvaro som stad från 1491 och är ursprungligen en koloni från Östhammar. Kung Kristian II "Tyrann" f. 1481 (Nyborgs slott) Danmark d. 1559 (Kalundborgs slott) Danmark (dk 1513-1523) (no 1513-1523) (sv 1520-1521), lät bränna ner staden, vars invånare då flyttade till Östhammar, men Gustav Eriksson I Vasa f. 1496 d. 1560 (Tre kronor) Stockholm (rf 1521-1523) (sv 1523-1560), återställde staden. 1561-1562 bar Per Brahe d.ä. f. 1520 d. 1590 (Stora Sundby) Södermanland titeln greve 1561-1562, även till Öregrund? Per Brahe d.ä. var annars riksdrots och greve till (Visingsborg) Visingsö. Öregrund var utskeppningshamn för järn från de uppländska järnbruken.(Wikipedia - 2020)
--Staden härjades och brändes i samband med Rysshärjningarna 1719 i slutfasen av (Stora nordiska kriget 1700-1721) (Wikipedia - 2020)
--Från slutet av 1800-talet till andra världskriget var Öregrund en omtyckt kurort. Under den tiden byggdes många vackra hus och trädgårdar, och av de byggnaderna påminner societetshuset och många andra vackra sekelskiftesvillor om den tiden än i dag. Bland de äldsta kvarvarande sommarvillorna märks den Bergenstiernska sommarvillan som uppfördes på 1890-talet i nationalromantisk stil. Det var under kurortstiden som sommargästerna från storstäderna köpte upp många av husen i Öregrund, och det gjorde att halva staden stod tom under större delen av året.
På grund av de minskade skatteintäkterna fick staden ekonomiska problem. Man tvangs börja dela borgmästare med Östhammar och till slut slogs Öregrunds stad samman med Östhammars stad 1967.(Wikipedia - 2020)
--Öregrund är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Stadens befolkning beräknas tiodubblas under sommarmånaderna genom turister och sommargäster. Staden har brunnit sju gånger, men trots det är huvuddelen av bebyggelsen från 1700- eller 1800-talet.(Wikipedia - 2020)
NAMNET ÖREGRUND
Namnet Öregrund skrevs år 1492 Øregrundh. Det betyder "grusgrundet", av "ör". Detta har antagits syfta på Dummelgrundet utanför hamnen.(Wikipedia 2020)
+++
ÅRETS GÅNG I ÖREGRUND 1600-TALET
"Det finns en tullängd för år 1661, som berättar åtskilligt om stadsbornas vardag. Denna tullängd präntades ned av tullskrivaren Hans Hansson och där finns allt noterat och summerat, som fördes in till staden detta år. Därtill finns också uppgifter om de varor, som skeppades till de uppländska bruken, och det järn som utskeppades från dessa bruk. På den tiden var städerna omgivna av tullstaket och alla de som kom med varor till lands eller sjöss hade att erlägga tull. Det var strängt förbjudet att ta sig in i staden annan väg än genom tullporten vid stora landsvägen eller till bryggan vid tullens vaktstuga på det stora bålverket. Den som härvidlag trotsade myndigheternas påbud riskerade 40 daler silvermynt i böter".(stigsandelin.öregrund.se)
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL
"Tullen, accisen, gällde allt som var ätligt eller förslitligt och togs ut för både stort och smått. När Gräsöbon Johan Mattsson kom över isen i mars 1661 med 20 hönsägg i knytet, fick han alltså i vederbörlig ordning erlägga 1/5 öre silvermynt i tull. Denna tull, eller accis, gällde också sådant som producerades i själva staden. Varje gång någon bryggde öl eller slaktade kreatur fick han eller hon gå till tullstugan och få en tullsedel. När det gällde brödbak togs det dock ut en fast avgift på varje hushåll, den s k bakugnsskatten. Detta var den s k lilla tullen, som kom till 1623 och som var i kraft ända till 1810. Tullängden ger en inblick i årets rytm i Öregrund. Januari, februari, april och mars var tysta månader då staden sov sin vintersömn.
MAJ JUNI JULI AUGUSTI
I maj började strömmingen att gå till. Stadens fiskare kom från sina sommarfiskelägen vid Örskär och Norrsten och lastade av 68 tunnor - en tunna 120 l - nyfångad strömming. Samtidigt började stadens skeppare göra klart för att hämta brukens stångjärn, som skulle fraktas till Stockholm. Nio skeppare med nio skutor lastade då in 26 034 stänger från bruken i Forsmark, Lövsta, Gimo och Vessland. Skepparna fraktade stångjärn ända till sent i oktober. Totalt lastade öregrundsskepparna detta år 118 597 stänger till en vikt av 3 222 ton. I juni kom stadens fiskare och skärgårdsborna med 150 tunnor färsk eller saltad strömming, samt åtskilliga tunnor annan fisk. Allt var inte fisk. En gräsöbo tullade t ex för 30 ejderägg i tullens vaktstuga. Juli och juni var månader då böndernas foror kom till staden med lass efter lass med hö och ved. Det blev bråda dagar för tullbetjänterna, som fortfarande hade fullt upp med att räkna tunnor med saltströmming".(stigsandelin.öregrund.se)
SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER - HÖSTSLAKT
I september började den stora höstslakten. Gulich Larsson ledde då en kalv till rackaren, dvs stadens slaktare, och Jacob Ålänning kom med två stutar, andra kom med får och bockar. Vid Mikaeli tid, dvs i slutet av september, höll staden också årliga marknad vid Skäfthammar.
Skäfthammars marknad var tydligen på den tiden en utpräglad spannmålsmarknad. Bönderna kom från Alunda och de andra byarna kring marknadsplatsen. Totalt förtullades år 1661 på Skäfthammars marknad 232 tunnor korn och råg, som såldes av 32 olika bönder. Öregrundsborna köpte stora mängder spannmål, inte minst i september och oktober. Förmodligen var en hel del av denna mängd råg och korn avsedd för att skeppas till Stockholm. I november var det dags för årets sista slakt och i förteckningen över de olika varor, som fördes in till staden, lägger man också märke til åtskilliga tunnor med äpplen och päron. (stigsandelin.öregrund.se)
DECEMBER - BRÄNNVIN
"När december kom tonade affärerna av och i stället eldade man under bryggkärl och brännvinspannor inför julfirandet. Man drack kopiöst på den tiden, för maten var mestadels salt och törsten stor. År 1661 gick det i Öregrund åt 8 540 liter kornmalt för husbehovsbryggning av öl, 3 893 liter för krögareöl, 628 liter kornmalt - ibland användes också rågmalt - för husbehovsbränning av brännvin och därtill brände krögarna 439 liter för försäljning. För husbehovsbryggning var accisen 8 öre tunnan, men när Erik Eriksson norr i byn skulle brygga för försäljning fick han betala 28 öre. Det var alltså dyrare att bränna brännvin för försäljning än till husbehov. När Lars Gåsares Karin och Annika Norrländska satte fart på pannan för att skaffa brännvin till sina hemmakrogar, fick de betala dubbelt så mycket som när kyrkoherden och de andra stadsborna brände för husbehov".
(stigsandelin.öregrund.se)
STADSLIV
"Möjligen finns det de som tror att flydda tiders stadsbor, fria som de var från trafikbuller och avgaser, kunde njuta av tystnaden och ren luft. De har fullkomligt fel. Det fanns mängder av kor som råmade, får som bräkte, grisar som grymtade och hästar som gnäggade. Det var aldrig tyst. Avgaser slapp man, men i gengäld stank det från hemlighus och otaliga gödselstackar. Och gatorna? Ja, det fanns säkert grundad anledning när magistraten vid den årliga allmänna rådstugan på våren befalldes borgarna att se till att dyngan sopades bort från gatan utanför deras tomter. Det tillhörde nästan livets nödtorft att hålla kreatur på den tiden. Det finns ingen bevarad boskapslängd från 1600-talets Öregrund, men man kan utgå från att det fanns djur i nästan varje gård. 1661 års tullängd visar att det detta år slaktades 73 djur i Öregrund, bl a 13 oxar, 12 kor och kvigor, 28 kalvar, 12 får och 5 grisar. 1661 var ett hyggligt år och det var alltså inte fråga om nödslakt på grund av foderbrist, bara en helt normal höstslakt. Om det då slaktades 73 djur kan man utgå från att boskapsbeståndet i staden var mångdubbelt större. Denna tullängd ger också uppgifter om vad som skeppades från Öregrund till de uppländska bruken. I Lövsta höll man tydligen på med byggnation, för dit fraktade Öregrunds skeppare 10 000 tegel och 95 tunnor kalk.(stigsandelin.öregrund.se)
IMPORT
Till bruken skeppades också lyxvaror som spanskt och franskt vin, åtskilligt med tobak samt lax och torsk. I lastrummen fördes också grått kläde och åtskilliga hattar, nötter samt grönsaker som morötter, rovor och rödbetor, kistor med glas och buntar med papper för bruksbokhållarna. En besynnerlighet kan noteras när det gäller frakterna till de uppländska järnbruken. Från Öregrund leverades nämligen detta år ett tjugotal smidesstäd till bruken. Man kan fråga sig varför dessa bruk med eliten av landets mästersmeder behövde importera städ. Fanns det en mästersmed i Öregrund, som gjorde de städ, som användes för att smida världens då främsta järn, eller hade de hämtats till Öregrund av stadens skeppare? Här kan inte ges besked, för tyvärr redovisar tullängden inte de varor, som fördes från Stockholm till Öregrund" (stigsandelin.öregrund.se)
SKEPPARE ÖREGRUND
...
VOTIVSKEPP
...
ÖREGRUND KYRKA
Kyrkan grundades 1491, samma år som Öregrund fick stadsrättigheter. Det är oklart när den blev färdigställd. Kyrkan har eldhärjats 1652 och 1719 i samband med "rysshärjningarna". Efter den senare branden stod kyrkan utan tak, sakristia och med raserat vapenhus. En stor del av inredningen hade dessutom gått förlorat. Det är ovisst om vapenhuset är samtida med kyrkan. Det är i vart fall förändrat efter kyrkans uppförande då ett gravkor för ätten Brask tillkom år 1690. I kyrkan finns tre stycken votivskepp och ett altarskåp från S:ta Clara kyrka i Stockholm.
BRASK GRAVKOR
Gravkoret för ätten Brask tillkom år 1690.
++++++
TIDSPERIODER
...
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
Rättegång på Öregrunds rådstuga under närvaro av Borgmästare Anders Höök 1675-08-14. Skepparen Michael Poulins koskälla blev anledning till denna rättegång. Det var Skepparen Michael Poulins som hade väckt åtal mot Rådmannen Erik Hansson/Brask [MIN ANA] . Enligt Skepparen Michael Poulin hade Rådmannen Erik Hansson/Brask kallat hans hustru för rofferska och trollpacka. Rådmannen Erik Hansson/Brask lånade en koskälla från Skepparen Michael Poulin för Erik Hansson/Brasks skällko hade förlorat sin skälla. Erik Hansson/Brask tillstod sig ha något om trolldom nämnt, men detta vid det tillfälle då Skepparen Michael Poulins piga Elin Johansdotter hade tagit en skälla från rådmannens ko, en skälla, som han tillstod sig ha lånat av Skepparen Michael Poulin. Skepparen Michael Poulin sade att han bett sin piga att gå till rådmannen för att igenskaffa skällan, men att han inte menat att hon skulle ta skällan från kon mitt på gatan och detta därtill utan att rådmannen hade någon kännedom om saken. Därnäst klagade Pigan Elin Johansdotter över att Rådmannen Erik Hansson/Brask hade slagit henne blå och blodig samma dag som hon tagit skällan. Rådman Erik Hansson/Brask tillstod att han slagit nämnda Piga Elin Johansdotter, men detta för hennes skamlösa min, samt för att hon honom ovetande tagit igen skällan. Rätten kunde inte bedöma allvaret av de sår och svullnader som Elin fått med tanke på att det gått så lång tid sedan händelsen inträffat och då Skepparen Michael Poulins vittnen inte kunde styrka att Rådman Erik Hansson/Brask kallat Michael Poulins hustru för trollpacka och rofferska avskrevs målet.
NATTVAKT
"Det var kolmörkt i Öregrund på vinternätterna. Gatubelysning var något okänt på den tiden och om det var någon som gick ut, fick han lysa sig fram så gott det gick med en lykta. Värst var det innan snön kom, för då hjälpte inte det svaga skenet från lyktan långt. Det var få som gick ut i mörkret, men det fanns de som måste. Det var nattvakterna, som skulle gå brandronderna i ur och skur. Nattvaktsuppdraget var inte populärt, men alla insåg att det var nödvändigt att någon nattetid vakade över staden. Det var på vårens allmänna rådstuga, som man träffade beslut om nattvaktspassen. Varje rote skulle utse nattvakter och rotemästaren skulle sedan fördela nattvaktsbördan. År 1668 beslöt rådstugan att nattvakt skulle tillsättas i varje rote och att vakten skulle patrullera roten från klockan tio på kvällen till gryningen". (stigsandelin.öregrund.se)
"Många av borgarna kunde inte ens för ett ögonblick tänka sig att vanka omkring på gator och gränder en lång och mörk natt. De gjorde antingen som rådman Erik Hansson/Brask [MIN ANA], vilken lät sin dräng ta över nattvaket, eller lejde en karl, som inte hade något emot att tjäna en slant". (citat stigsandelin.öregrund.se)
"Rådman Johan Ersson/Gammal ägde ett av stadens största hus och oroade sig väldiga över att nattvakterna inte tog sitt viktiga uppdrag på allvar. Han hade fortfarande i gott minne hur det såg ut i Öregrund när den stora vådelden ödelagt staden 1652" .... Se vidare:
sandelin.öregrund.se - Nattvakten som vredgades
++++++
KÄLLOR
Anders Lindström 2015-06-15 forum.rotter.se
so-rummet.se - Häxprocesserna
stigsandelin.öregrund.se - Poulins koskälla
svenskakyrkan.se - Öregrunds kyrka | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
