Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
Lägg till moder...
ERIK Hansson/Brask
(man)

(man)

OBS FÖREKOMMER PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET

ERIK Hansson/Brask levde 1668 och 1675.

ARBETE
Rådman i Öregrund 1668 och 1675

BARN
Troligen far till MAGNUS Brask

ÖREGRUND STAD
Öregrund fick stadsrättigheter år 1491.
....

ÅRETS GÅNG I ÖREGRUND
"Det finns en tullängd för år 1661, som berättar åtskilligt om stadsbornas vardag. Denna tullängd präntades ned av tullskrivaren Hans Hansson och där finns allt noterat och summerat, som fördes in till staden detta år. Därtill finns också uppgifter om de varor, som skeppades till de uppländska bruken, och det järn som utskeppades från dessa bruk. På den tiden var städerna omgivna av tullstaket och alla de som kom med varor till lands eller sjöss hade att erlägga tull. Det var strängt förbjudet att ta sig in i staden annan väg än genom tullporten vid stora landsvägen eller till bryggan vid tullens vaktstuga på det stora bålverket. Den som härvidlag trotsade myndigheternas påbud riskerade 40 daler silvermynt i böter".(stigsandelin.öregrund.se)

JANUARI FEBRUARI MARS APRIL
"Tullen, accisen, gällde allt som var ätligt eller förslitligt och togs ut för både stort och smått. När Gräsöbon Johan Mattsson kom över isen i mars 1661 med 20 hönsägg i knytet, fick han alltså i vederbörlig ordning erlägga 1/5 öre silvermynt i tull. Denna tull, eller accis, gällde också sådant som producerades i själva staden. Varje gång någon bryggde öl eller slaktade kreatur fick han eller hon gå till tullstugan och få en tullsedel. När det gällde brödbak togs det dock ut en fast avgift på varje hushåll, den s k bakugnsskatten. Detta var den s k lilla tullen, som kom till 1623 och som var i kraft ända till 1810. Tullängden ger en inblick i årets rytm i Öregrund. Januari, februari, april och mars var tysta månader då staden sov sin vintersömn.

MAJ JUNI JULI AUGUSTI
I maj började strömmingen att gå till. Stadens fiskare kom från sina sommarfiskelägen vid Örskär och Norrsten och lastade av 68 tunnor - en tunna 120 l - nyfångad strömming. Samtidigt började stadens skeppare göra klart för att hämta brukens stångjärn, som skulle fraktas till Stockholm. Nio skeppare med nio skutor lastade då in 26 034 stänger från bruken i Forsmark, Lövsta, Gimo och Vessland. Skepparna fraktade stångjärn ända till sent i oktober. Totalt lastade öregrundsskepparna detta år 118 597 stänger till en vikt av 3 222 ton. I juni kom stadens fiskare och skärgårdsborna med 150 tunnor färsk eller saltad strömming, samt åtskilliga tunnor annan fisk. Allt var inte fisk. En gräsöbo tullade t ex för 30 ejderägg i tullens vaktstuga. Juli och juni var månader då böndernas foror kom till staden med lass efter lass med hö och ved. Det blev bråda dagar för tullbetjänterna, som fortfarande hade fullt upp med att räkna tunnor med saltströmming".(stigsandelin.öregrund.se)

SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER - HÖSTSLAKT
I september började den stora höstslakten. Gulich Larsson ledde då en kalv till rackaren, dvs stadens slaktare, och Jacob Ålänning kom med två stutar, andra kom med får och bockar. Vid Mikaeli tid, dvs i slutet av september, höll staden också årliga marknad vid Skäfthammar.
Skäfthammars marknad var tydligen på den tiden en utpräglad spannmålsmarknad. Bönderna kom från Alunda och de andra byarna kring marknadsplatsen. Totalt förtullades år 1661 på Skäfthammars marknad 232 tunnor korn och råg, som såldes av 32 olika bönder. Öregrundsborna köpte stora mängder spannmål, inte minst i september och oktober. Förmodligen var en hel del av denna mängd råg och korn avsedd för att skeppas till Stockholm. I november var det dags för årets sista slakt och i förteckningen över de olika varor, som fördes in till staden, lägger man också märke til åtskilliga tunnor med äpplen och päron. (stigsandelin.öregrund.se)

DECEMBER - BRÄNNVIN
"När december kom tonade affärerna av och i stället eldade man under bryggkärl och brännvinspannor inför julfirandet. Man drack kopiöst på den tiden, för maten var mestadels salt och törsten stor. År 1661 gick det i Öregrund åt 8 540 liter kornmalt för husbehovsbryggning av öl, 3 893 liter för krögareöl, 628 liter kornmalt - ibland användes också rågmalt - för husbehovsbränning av brännvin och därtill brände krögarna 439 liter för försäljning. För husbehovsbryggning var accisen 8 öre tunnan, men när Erik Eriksson norr i byn skulle brygga för försäljning fick han betala 28 öre. Det var alltså dyrare att bränna brännvin för försäljning än till husbehov. När Lars Gåsares Karin och Annika Norrländska satte fart på pannan för att skaffa brännvin till sina hemmakrogar, fick de betala dubbelt så mycket som när kyrkoherden och de andra stadsborna brände för husbehov".
(stigsandelin.öregrund.se)

STADSLIV
"Möjligen finns det de som tror att flydda tiders stadsbor, fria som de var från trafikbuller och avgaser, kunde njuta av tystnaden och ren luft. De har fullkomligt fel. Det fanns mängder av kor som råmade, får som bräkte, grisar som grymtade och hästar som gnäggade. Det var aldrig tyst. Avgaser slapp man, men i gengäld stank det från hemlighus och otaliga gödselstackar. Och gatorna? Ja, det fanns säkert grundad anledning när magistraten vid den årliga allmänna rådstugan på våren befalldes borgarna att se till att dyngan sopades bort från gatan utanför deras tomter.
Det tillhörde nästan livets nödtorft att hålla kreatur på den tiden. Det finns ingen bevarad boskapslängd från 1600-talets Öregrund, men man kan utgå från att det fanns djur i nästan varje gård. 1661 års tullängd visar att det detta år slaktades 73 djur i Öregrund, bl a 13 oxar, 12 kor och kvigor, 28 kalvar, 12 får och 5 grisar. 1661 var ett hyggligt år och det var alltså inte fråga om nödslakt på grund av foderbrist, bara en helt normal höstslakt. Om det då slaktades 73 djur kan man utgå från att boskapsbeståndet i staden var mångdubbelt större. Denna tullängd ger också uppgifter om vad som skeppades från Öregrund till de uppländska bruken. I Lövsta höll man tydligen på med byggnation, för dit fraktade Öregrunds skeppare 10 000 tegel och 95 tunnor kalk.(stigsandelin.öregrund.se)

IMPORT
Till bruken skeppades också lyxvaror som spanskt och franskt vin, åtskilligt med tobak samt lax och torsk. I lastrummen fördes också grått kläde och åtskilliga hattar, nötter samt grönsaker som morötter, rovor och rödbetor, kistor med glas och buntar med papper för bruksbokhållarna. En besynnerlighet kan noteras när det gäller frakterna till de uppländska järnbruken. Från Öregrund leverades nämligen detta år ett tjugotal smidesstäd till bruken. Man kan fråga sig varför dessa bruk med eliten av landets mästersmeder behövde importera städ. Fanns det en mästersmed i Öregrund, som gjorde de städ, som användes för att smida världens då främsta järn, eller hade de hämtats till Öregrund av stadens skeppare? Här kan inte ges besked, för tyvärr redovisar tullängden inte de varor, som fördes från Stockholm till Öregrund" (stigsandelin.öregrund.se)

Kopplingar i släktträdet till Öregrund:
-Erik Hansson/Brask - Magnus Brask+Elisabet Holm - Nils Rudman+Anna Brask 1686-1754
- August Teodor Holm 1872-1940

RÅDMAN
...

SKEPPARE ÖREGRUND
....

VOTIVSKEPP
....

ÖREGRUND KYRKA
Kyrkan grundades 1491, samma år som Öregrund fick stadsrättigheter. Det är oklart när den blev färdigställd. Kyrkan har eldhärjats 1652 och 1719 i samband med "rysshärjningarna". Efter den senare branden stod kyrkan utan tak, sakristia och med raserat vapenhus. En stor del av inredningen hade dessutom gått förlorat. Det är ovisst om vapenhuset är samtida med kyrkan. Det är i vart fall förändrat efter kyrkans uppförande då ett gravkor för ätten Brask tillkom år 1690. I kyrkan finns tre stycken votivskepp och ett altarskåp från S:ta Clara kyrka i Stockholm.

BRASK GRAVKOR
Gravkoret för ätten Brask tillkom år 1690.

HÄXPROCESSER
I Sverige brändes den första häxan år 1559. Under åren 1666-1676 avrättades 300 personer för trolldom i Sverige. Prästerna i 1600-talets Sverige hänvisade till Gamla testamentet där det direkt står att den som utövar trolldom ska dö. Exempelvis 2:a Moseboken 22:18 "En trollkvinna skall du icke låta leva". (so-rummet.se - Häxprocesserna)

Häxprocesserna Öregrund se:stigsandelin.öregrund.se

TIDSPERIODER
...
REGENTER
....
SVENSKA KRIG
....

LIVSHISTORIA
Rättegång på Öregrunds rådstuga under närvaro av Borgmästare Anders Höök 1675-08-14. Skepparen Michael Poulins koskälla blev anledning till denna rättegång. Det var Skepparen Michael Poulins som hade väckt åtal mot Rådmannen Erik Hansson Brask [Min Ana] . Enligt Skepparen Michael Poulin hade Rådmannen Erik Hansson Brask kallat hans hustru för rofferska och trollpacka. Rådmannen Erik Hansson Brask lånade en koskälla från Skepparen Michael Poulin för Erik Hansson Brasks skällko hade förlorat sin skälla. Erik Hansson Brask tillstod sig ha något om trolldom nämnt, men detta vid det tillfälle då Skepparen Michael Poulins piga Elin Johansdotter hade tagit en skälla från rådmannens ko, en skälla, som han tillstod sig ha lånat av Skepparen Michael Poulin. Skepparen Michael Poulin sade att han bett sin piga att gå till rådmannen för att igenskaffa skällan, men att han inte menat att hon skulle ta skällan från kon mitt på gatan och detta därtill utan att rådmannen hade någon kännedom om saken. Därnäst klagade Pigan Elin Johansdotter över att Rådmannen Erik Hansson Brask hade slagit henne blå och blodig samma dag som hon tagit skällan. Rådman Erik Hansson Brask tillstod att han slagit nämnda Piga Elin Johansdotter, men detta för hennes skamlösa min, samt för att hon honom ovetande tagit igen skällan. Rätten kunde inte bedöma allvaret av de sår och svullnader som Elin fått med tanke på att det gått så lång tid sedan händelsen inträffat och då Skepparen Michael Poulins vittnen inte kunde styrka att Rådman Erik Hansson Brask kallat Michael Poulins hustru för trollpacka och rofferska avskrevs målet.

NATTVAKT
"Det var kolmörkt i Öregrund på vinternätterna. Gatubelysning var något okänt på den tiden och om det var någon som gick ut, fick han lysa sig fram så gott det gick med en lykta. Värst var det innan snön kom, för då hjälpte inte det svaga skenet från lyktan långt. Det var få som gick ut i mörkret, men det fanns de som måste. Det var nattvakterna, som skulle gå brandronderna i ur och skur. Nattvaktsuppdraget var inte populärt, men alla insåg att det var nödvändigt att någon nattetid vakade över staden. Det var på vårens allmänna rådstuga, som man träffade beslut om nattvaktspassen. Varje rote skulle utse nattvakter och rotemästaren skulle sedan fördela nattvaktsbördan. År 1668 beslöt rådstugan att nattvakt skulle tillsättas i varje rote och att vakten skulle patrullera roten från klockan tio på kvällen till gryningen". (stigsandelin.öregrund.se)

"Många av borgarna kunde inte ens för ett ögonblick tänka sig att vanka omkring på gator och gränder en lång och mörk natt. De gjorde antingen som rådman Erik Brask [Min Ana], vilken lät sin dräng ta över nattvaket, eller lejde en karl, som inte hade något emot att tjäna en slant". (citat stigsandelin.öregrund.se)

"Rådman Johan Ersson Gammal ägde ett av stadens största hus och oroade sig väldiga över att nattvakterna inte tog sitt viktiga uppdrag på allvar. Han hade fortfarande i gott minne hur det såg ut i Öregrund när den stora vådelden ödelagt staden 1652" .... Se vidare:
sandelin.öregrund.se - Nattvakten som vredgades

KÄLLOR
Anders Lindström 2015-06-15 forum.rotter.se

so-rummet.se - Häxprocesserna

stigsandelin.öregrund.se - Poulins koskälla

svenskakyrkan.se - Öregrunds kyrka
Användaren har angivit att denna person är avliden.
Användaren har angivit att denna person är avliden.
MAGNUS Brask
ANNA Brask (1676-1754)
MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren (1709-)
CATHARINA/CAISA MARGARETA Lindgren (1741-)
Carl Georg Hjortman (1774-1809)
LARS FREDRIC Hjortman (1807-1843)
KERSTIN Fredriksdotter (1840-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.