Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
ERIK Hansson/Brask
Lägg till moder...
MAGNUS Brask
ELISABET Holm
ANNA Brask (1676-1754)
1676--1754-11-27 (kvinna)

FÖREKOMMER PÅ TVÅ STÄLLEN I SLÄKTTRÄDET - ORIGINAL

+++

TVÅ PERSONER PÅ SIDAN 1) ANNA BRASK 1676-1754 OCH HENNES ANDRA MAKE 2) ERIK LARSSON/SMEPUST/DAHLGREN 1681-1741

+++

KOPPLINGAR I SLÄKTTRÄDET TILL ÖREGRUND:
*ERIK HANSSON/BRASK - *MAGNUS BRASK - *ELISABET HOLM - *NILS/NICOLAUS RUDMAN - *ANNA BRASK - *AUGUST TEODOR HOLM

+++

ÖREGRUND - HUSBY SOCKEN - ÄPPELBO SOCKEN

++++++++++++++++++++

1) ANNA Brask f. 1676, antagligen i Öregrund, änka 1710 och 1741-08-23, d. 1754-11-27, (Näset) Äppelbo sn (ingick i..) Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, död (Rågsveden) Äppelbo sn, 78 år, av ålderdomsbräcklighet?

++++++

BOSATT
Öregrund 1715
(Fiskarbo) Fältväbelboställe Husby sn, Hedemora kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, år 1716
(Stensnäs) Äppelbo sn år 1721
(Rågsveden) Äppelbo sn
(Näset) Äppelbo sn

ARBETE
Rådmanshustru Öregrund
Corporalhustru
Fältväbelhustru
Fänrikhustru
Löjtnantshustru

GIFTE (1)
Rådman NILS Rudman i Öregrund d. 1710, gifter sig 1695 med ANNA Brask f. 1676, änka 1710 och 1741-08-23, d. 1754-11-27 Äppelbo sn.

BARN (sex barn 2 söner 4 döttrar)
1)
2)
3)
4)
5)
6) MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren f. 1709 Öregrund [Min Ana]

År 1710 "En piga och två barn insjuknade i Rudmans hus och avled efter svåra kräkningar och yrsel"...(stigsandelin.öregrund.se)

GIFTE (2)
ERIK Larsson/Smepust/Dahlgren f. 1681-05-01 (Oxberg) Mora sn d. 1741-08-23, stupade vid Villmanstrand, gifter sig 1715-12-28 i Öregrund med ANNA Brask f. 1676, änka 1710 och 1741, d. 1754-11-21 i Äppelbo sn.

BARN (3 barn)
1) Anna Lisa f. 1716-09-13 (Fiskarbo) Husby sn?
2) Erik Magnus f. 1721-10-? (Stensnäs) Äppelbo sn
3)?

++++++++++++++++++++

ÖREGRUND STAD - UPPLAND
Öregrund är en tätort i norra Roslagen och är en del av Östhammars kommun och Uppsala län. Orten hade 1 555 invånare i slutet av år 2010, och är därmed en av Sveriges minsta före detta städer.(Wikipedia - 2020)

--Öregrund ligger cirka 20 kilometer, bilvägen, nordost om Östhammar, som är kommunens centralort. Staden ligger huvudsakligen runt en naturligt djup vik vid Öregrundsgrepen, på halvön Sunnanö. Den gamla stadsgränsen innefattade förutom hela Sunnanö, med området Kavaröbro, även några mindre öar och holmar strax sydost om Sunnanö. Tätorten har småbruten och bergig skärgårdsterräng och är till stora delar tätbebyggd.(Wikipedia - 2020)

FYLL I FRÅN ORIGINAL TILL DETTA STYCKE
--Öregrund räknar sin tillvaro som stad från 1491 och är ursprungligen en koloni från Östhammar. Kung Kristian II lät bränna ner staden, vars invånare då flyttade till Östhammar, men Gustav Vasa återställde staden. 1561-1562 bar Per Brahe d.ä. titeln greve. Öregrund var utskeppningshamn för järn från de uppländska järnbruken.(Wikipedia - 2020)

--Staden härjades och brändes i samband med Rysshärjningarna 1719 i slutfasen av (Stora nordiska kriget 1700-1721) (Wikipedia - 2020)

--Från slutet av 1800-talet till andra världskriget var Öregrund en omtyckt kurort. Under den tiden byggdes många vackra hus och trädgårdar, och av de byggnaderna påminner societetshuset och många andra vackra sekelskiftesvillor om den tiden än i dag. Bland de äldsta kvarvarande sommarvillorna märks den Bergenstiernska sommarvillan som uppfördes på 1890-talet i nationalromantisk stil. Det var under kurortstiden som sommargästerna från storstäderna köpte upp många av husen i Öregrund, och det gjorde att halva staden stod tom under större delen av året.
På grund av de minskade skatteintäkterna fick staden ekonomiska problem. Man tvangs börja dela borgmästare med Östhammar och till slut slogs Öregrunds stad samman med Östhammars stad 1967.(Wikipedia - 2020)

--Öregrund är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Stadens befolkning beräknas tiodubblas under sommarmånaderna genom turister och sommargäster. Staden har brunnit sju gånger, men trots det är huvuddelen av bebyggelsen från 1700- eller 1800-talet.(Wikipedia - 2020)

NAMNET ÖREGRUND
Namnet Öregrund skrevs år 1492 Øregrundh. Det betyder "grusgrundet", av "ör". Detta har antagits syfta på Dummelgrundet utanför hamnen.(Wikipedia 2020)

++++++

HUSBY SOCKEN - DALARNA (ORIGINAL)
Husby socken ligger i södra Dalarna, uppgick 1967 i Hedemora stad och området ingår sedan 1971 i Hedemora kommun och motsvarar från 2016 Husby distrikt.

Orterna Långshyttan och Stjärnsund samt tätorten och kyrkbyn Husby med sockenkyrkan Husby kyrka ligger i socknen. Husby socken ligger nordost om Hedemora kring Dalälven och sjöarna (1) Amungen, (2) Häglingen, (3) Grycken och (4) Flinesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och vid sjöarna och är i övrigt en sjörik höglänt skogsbygd. Länsväg 270 (.....) går genom socknen i nord-sydlig riktning och i norr korsas socknen av E16 (.....) samt av järnvägen Hofors-Falun. Ruinen efter Gudsberga kloster ligger i byn Kloster. Här finns också Näs kungsgård, Husby kungsgård och gränsröset Skuruhäll. Norra delen av socknen är gammal bergslag med järnbruk i Långshyttan och Stjärnsund.

NAMNET HUSBY
År 1347 skrevs viþ husæby kirkio. Detta namn är ett vanligt namn på kungsgårdar, som hörde till Uppsala Öd (...) . Själva namnet kommer av pluralis av ordet hus med tillägg av by = gård. Själva betydelsen lär vara ungefär "gården med många byggnader".

FISKARBO - HUSBY SOCKEN
Fiskarbo i Kopparbergs län, Husby tg. 2 smärre indr. militieboställen i Husby sn nära Klosters bruk.

++++++

ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.

Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.

NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.

++++++

TIDSPERIODER
...

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
1675–1679 Skånska kriget
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
...

++++++

LIVSHISTORIA - ANNA BRASK
Erik Larsson/Smepust/Dahlgren var under de första åren av äktenskapet med Anna Brask innehavare av Fälväbelbostället Fiskarbo i Husby sn, Hedemora kommun, Dalarnas län, Dalarna. (hittar ej familjen, HF Husby 1710-1737 AI:3 sid 175...
.....

++++++

KÄLLOR

++++++++++++++++++++

MORA SOCKEN - HUSBY SOCKEN

LIVKOMPANI

++++++++++++++++++++

2) ERIK LARSSON/SMEPUST/DAHLGREN 1681-1741

ERIK Larsson/Smepust/Dahlgren f. 1681-05-01 (Oxberg) Mora sn d. 1741-08-23, stupade vid Villmanstrand

Far var Lars Larsson
Mor Anna Eriksdotter

++++++

KOPPLING TILL:
Major Otto Svinhufvud af Qvalstad d. 1709-06-28 vid Slaget vid Poltava. Han var major hos Dalregementet.
Koppling vår ana: Se Jöns Persson Svinhuvfud af Qvalstad gm Margareta Månesköld af Seglinge

++++++

BOSATT
(Fiskarbo) Fältväbelboställe, Husby sn, Hedemora kommun, Dalarnas län (W) Dalarna

ARBETE
Soldat vid Upplands tremänningsregemente (rekryterat av dalkarlar, upplänningar och västmanlänningar) år 1700, enligt Erik Smepust/Larsson/Dahlgrens dagbok, egentligen först mars 1701.

Korpral 1705. Korpral vid Livgardet "instucken" som en av de överlevande från General Lewenhaupts armé efter slaget vid Ljesna 1708.

Fältväbel vid Dalregementet och Livkompaniet 1714-07-21 efter att ha rymt ur rysk fångenskap.

++++++

LIVKOMPANI
Livkompani är och var i Sverige ett regementes första kompani, vilket hade till uppgift att skydda regementschefen/sekundchefen, vilken även var chef för kompaniet.

++++++

Fänrik vid Västerdals kompani 1716-04-16.

Fänrik vid Livkompaniet 1737-08-13.

Löjtnant vid Finlandskommenderingen 4 kompani 1739.

Löjtnant vid Gagnefs kompani 1740-04-01. Löjtnant vid Västerdals kompani 1740-12-29.

GIFTE
ERIK Larsson/Smepust/Dahlgren f. 1681-05-01 (Oxberg) Mora sn d. 1741-08-23, stupade vid Villmanstrand, gifter sig 1715-12-28 i Öregrund med ANNA Brask f. 1676, änka 1710 och 1741, d. 1754-11-21 i Äppelbo sn.

BARN (3 barn)
1) Anna Lisa f. 1716-09-13 (Fiskarbo) Husby sn?
2) Erik Magnus f. 1721-10-? (Stensnäs) Äppelbo sn
3)?

+++++++++++++++++++

MORA SOCKEN - DALARNA (ORIGINAL)
Mora socken ligger i Dalarna, uppgick 1959 i Mora köping och området ingår sedan 1971 i Mora kommun och motsvarar från 2016 Mora distrikt.

Tätorterna (1) Vinäs (2) Selja (3) Östnor (4) Bonäs (5) Vattnäs (6) Färnäs och (7) Nusnäs samt tätorten och kyrkbyn Mora med sockenkyrkan Mora kyrka ligger i socknen. Mora socken ligger väster om sjön Siljan och Orsasjön kring Österdalälven med Venjanssjön i sydväst. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och vattendragen och är i övrigt en myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i Norra Garberg når 606 meter över havet.

NAMNET MORA
Namnet (1325 Mora) innehåller mor, '(sumpig) granskog', syftande på ett område nära sockenkyrkan.

++++++

HUSBY SOCKEN - DALARNA (ÄNDRAD)
Husby socken ligger i södra Dalarna, uppgick 1967 i Hedemora stad och området ingår sedan 1971 i Hedemora kommun och motsvarar från 2016 Husby distrikt.

Orterna (1) Långshyttan och (2) Stjärnsund samt tätorten och kyrkbyn Husby med sockenkyrkan Husby kyrka ligger i socknen. Husby socken ligger nordost om Hedemora kring Dalälven och sjöarna (1) Amungen (2) Häglingen (3) Grycken och (4) Flinesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och vid sjöarna och är i övrigt en sjörik höglänt skogsbygd. Länsväg 270.... går genom socknen i nord-sydlig riktning och i norr korsas socknen av E16.... samt av järnvägen Hofors-Falun. Ruinen efter Gudsberga kloster....ligger i byn Kloster. Här finns också Näs kungsgård, Husby kungsgård och gränsröset Skuruhäll. Norra delen av socknen är gammal bergslag med järnbruk i (1) Långshyttan och (2) Stjärnsund.

NAMNET HUSBY
År 1347 skrevs viþ husæby kirkio. Detta namn är ett vanligt namn på kungsgårdar, som hörde till Uppsala öd. Själva namnet kommer av pluralis av ordet hus med tillägg av by = gård. Själva betydelsen lär vara ungefär "gården med många byggnader".

FISKARBO - HUSBY SOCKEN
Fiskarbo i Kopparbergs län, HUSBY tg. 2 smärre indr. militieboställen i
Husby sn nära Klosters bruk.(Geografiskt statistiskt lexikon Rosenberg)

++++++

TREMÄNNINGSREGEMENTE
...

KORPRAL
...

FÄLTVÄBEL
...

FÄNRIK
...

LÖJTNANT
...

PIKENERARE
...

LIVGARDET
...

LIVKOMPANI
Livkompani är och var i Sverige ett regementes första kompani, vilket hade till uppgift att skydda regementschefen/sekundchefen, vilken även var chef för kompaniet.

++++++

TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden 1611-1721
(2) Frihetstiden 1719-1772

++++++
(ÄNDRA)
(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds år 1611 med att Gustav II Adolf......bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets...... slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.

Det var under stormaktstiden som (1) Skåne (2) Halland (3) Blekinge (4) Bohuslän (5) Gotland (6) Härjedalen och (7) Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store..... avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII...... stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget....... erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg...... försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels.. ... flotta i slaget vid Femern... och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk...... på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s...... belägring av Köpenhamn......, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

(ÄNDRA)
(2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII..... stupade vid Fredrikshald..... år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III...... år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.

REGENTER
Karl XI 1660-1697
Karl XII 1697-1718
Ulrika Eleonora 1719-1720
Fredrik I 1720-1751 (Hessen)

SVENSKA KRIG
1688–1697 Pfalziska tronföljdskriget
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig

(ÄNDRA)
STORA NORDISKA KRIGET 1700-1721
Stora nordiska ktiget var ett krig som pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Sverige, hertigdömet Holstein-Gottorp och 1710-1713 även Osmanska riket på ena sidan och på andra sidan en koalition bestående av Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland. Resultatet var en seger för koalitionen och innebar att Tsarryssland etablerade sig som en ny stormakt i Europa. Samtidigt var det en nedgång för det svenska stormaktsriket och för det polsk-litauiska samväldet... Ryssland erövrar bl a besittningarna Estland, Livland och Ingermanland... Krigsförlusten och Karl XII:s...... död innebar slutet för det kungliga enväldet i Sverige och början på svenska Frihetstiden.

----------SLAGET VID LJESNA 1708
......

----------SLAGET VID POLTAVA 1709
Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i mellersta Ukraina 1709-06-28 enligt den svenska kalendern (1709-06-27 enligt den julianska och 1709-07-08 enligt den gregorianska). Det var den största och mest avgörande drabbningen under Stora nordiska kriget 1700-1721, och stod mellan en svensk armé under befäl av fältmarskalk Carl Gustav Rehnskiöld och en rysk armé under befäl av Tsar Peter I. Det var en avgörande rysk seger som ledde till kapitulationen vid Perevolotjna..... Karl XII... flyr till Osmanska riket och går i exil....osv

HATTARNAS RYSKA KRIG 1741-1743
...

----------SLAGET VID WILLMANSTRAND 1741
......

LIVSHISTORIA
Ur boken karl XII:s levnad 1: Till uttåget ur Sachen
...."den tjugoårige dalmasen Erik Larsson/Smepust, menig man i ledet på greve Lewenhaupts tremänningar, bördig från Oxbergs by i Mora socken, där han tills helt nyligen tjänat som dräng hos bonden Kråke-Pär. Fasttagen av byamännen såsom lämplig till krigstjänst, när tremänningar skulle uppsättas, hade han kasserats vid mönstren.... på grund av småväxthet; men något senare hade han frivilligt anmält sig såsom ersättare för sin broder och hade den gången antagits....

SLAGET VID POLTAVA - 1709-06-28
Ur boken: Poltava - Berättelsen om en armés undergång av Peter Englund 2001..."Långt ute på höger flank, inne i Livgardets grenadjärsbataljon, Oxenstiernas kompani, gick pikenerarkorpralen Erik Larsson/Smepust, 28 år och född i Oxbergs by i östra Dalarna. Direkt under sig hade han 15 meniga pikenerare: Erik Järman, Magnus Larsson/Hiellman, Nils Törner, Olov Hansson/Nyberg, Lars Larsson/Swart,? Johan Järnberg/Swarthufvud, Drabitius, Erik Eriksson/Berg, Thomas Swan, Mats Graan, Olov Nilsson Elgh, Johan Hiellmer, Mats Eriksson/Stockenström, Lars Bergwijk....

Se: Wikipedia - Dalregementet, adelsvapen.com - Svinhufvud af Qvalstad Tab 15 - Karolinska krigare dagböcker samt andra samtidiga skrifter.. runeberg.org sid 377

I RYSK FÅNGENSKAP
Ur boken: Karolinerna och Österlandet av Alf Åberg... "Erik Larsson Smepust. I september 1712 hade han följt med en fånggrupp på 295 man, som blivit förlagd i ett läger vid Peterhof. Den 22 september började alla, skriver han," både meniga och korpraler såväl som underofficerare att arbeta i en stor hunger och nöd" Först fyra dagar senare fick de den fastställde ransonen mjöl från Petersburg - de sjuka fick hälften mot de arbetsföra - och under tiden fick de livnära sig bäst de kunde. Redan i början av oktober blev Erik Smepust förd tillbaka till Petersburg, där han sattes i tjänst som stallvakt hos viceguvernören i staden. Den nya tjänsten gav honom större handlingsfrihet.
Den 19 maj 1714 mottog han nattvarden av en svensk präst. Fyra dagar senare "om heliga trefaldighets dag rymde jag ur mitt fängelse från Petersburg och marscherade genom skog och moras uti tre veckors tid 37 svenska mil, över strömmar och sjöar gerade [raka vägen] till Silme [Ilmis?] socken" - så kortfattat beskriver han första etappen av sin flykt. I tre dagar låg han stilla i byn Uttila alldeles vid kyrkan, sannolikt hos någon pålitlig finsk Bonde. I övrigt har han inte mer att berätta från sin månadslånga flykt, som förde honom genom de av ryssarna besatta södra delarna av Finland. Från Brahehus seglade Smepust på en finsk skuta, tvärs över Södra Kvarken, till Öregrund och därifrån tog han sig genom Stockholms skärgård fram till huvudstaden. Den 8 juli 1714 klockan åtta om kvällen antecknar han att han lade an vid kajen i Stockholm. Bara fem dagar stannade han i huvudstaden, innan han anträdde hemfärden till Dalarna. Mer än tretton år tidigare hade han lämnat sin hembygd, och hemska strapatser hade han gått igenom, men han var ändå beredd att på nytt träda i tjänst. Den 21 juli blev han enligt rullan värvad som fältväbel vid livkompaniet av Dalregmentet i den fångne Olof Tåmans ställe.

1715 samlades Dalregementet i Roslagen Se: Wikipedia - Dalregementet

1715-12-28 gifter sig Erik Smepust/Dahlgren med Anna Brask

++++++

KÄLLOR
HF Äppelbo 1735-1758 AI:2
-Bild 37 RA/sid 25 Rågsveden
-Bild 78 RA/sid 62 Näset
DÖ Äppelbo 1735-1774 F:1
-Bild 41 RA/sid 33 (Anna Brask 1754-11-27)

Anders Lindström 2015-06-15 forum.rotter.se
Wikipedia - Slaget vid Poltava - Livkompani - 2020

dalregementetsmuseum.se - Här kan du bland annat se bilder från Smepusts dagbok. De är mycket vackra, samt komma till ett utdrag på 77 sidor ur boken Karolinska krigares dagböcker som utgavs i Lund 1907.

regementsmuseum.se

Rommeheds museum, Dalregementets museum. Här hedras Erik Smepust med en egen monter.

Smepusts dagbok - Originalet förvaras hos riksarkivet i Helsingfors, Finland. Den återfanns år 1814 av en finsk historiefoskare i Kroktorp/Kråktorp på Järna/Gerna Finnmark.

Bok: Karolinska krigares dagböcker utgavs i Lund 1907.

Bok: Karolinerna och Österlandet av Alf Åberg

Bok: Karl XII:s levnad 1: Till uttåget ur Sachen Frans G. Bengtsson (utdrag google.books)
Bok: Poltava - Berättelsen om en armés undergång av Peter Englund 2001

FLER BÖCKER
Dalregementets socken kompanier - En regementshistoria i ord och bild med Hans Lundbergh som redaktör (Under rubriken: Krigsmän vid Mora kompani av Alf Åberg finns skrivet om Smepust.. den långa marschen 1701-1714 från Mora, över Falun, Stockholm, Dorpat, Riga, Ljesna, Poltava, Moskva, Petersburg, Brahestad, Stockholm och hem till Dalarna.

Bok: Fångars elände - Karolinerna i Ryssland 1700-1723 av Alf Åberg.

Googla Smepust finns jättemycket information

Centrala soldatregistret (hittar honom inte 2020
MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren (1709-)
CATHARINA/CAISA MARGARETA Lindgren (1741-1783)
Carl Georg Hjortman (1774-1809)
LARS FREDRIC Hjortman (1807-1843)
KERSTIN Fredriksdotter (1840-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.