Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
CATHARINA Larsdotter/Ryberg (1699-)
Carl Georg Hjortman (1739-1811)
NILS Lindgren (1707-1772)
NILS/NICOLAUS Rudman (-1710)
ERIK Hansson/Brask
Lägg till moder...
MAGNUS Brask
ELISABET Holm
ANNA Brask (1676-1754)
MAGDALENA/MALENA Rudman/Dahlgren (1709-)
CATHARINA/CAISA MARGARETA Lindgren (1741-1783)
Carl Georg Hjortman (1774-1809)
ERIC Ersson
MARIT Olsdotter
Christina/Stina/Kerstin Ersdotter (1781-)
LARS FREDRIC Hjortman (1807-1843)
1807-07-17--1843-01-18 (man)

ÄPPELBO SOCKEN

GUSTAVIANSKA TIDEN - UNION OCH NY KONSTITUTION

HEMMAN

++++++++++++++++++++

LARS FREDRIC Hjortman f. 1807-07-17 (Näset) Äppelbo sn (ingick i..) Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, d. 1843-01-18 (Näset) Äppelbo sn, 35 år, av håll och styng, lunginflammation, varit hjälpsam.

BOSATT
(Näset) Äppelbo sn

ARBETE
Hemmansägare

++++++

HEMMAN
Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.

På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.

Rå- och rörshemman var hemman som var belägen inom samma by som den jordägande adelsmannens sätesgård/säteri och de var förknippade med särskilda privilegier för jordägaren.

Hackhemman
I svensk folktro var hackhemman en gammal odlingsplats med stengärdesgårdar och rösen ute i markerna. Man antog att de tidigare jordbrukarna hade varit småväxta och därför var deras murar och rösen så låga. De ska ha bott i rishyddor eller jordkulor och ha bakat sitt bröd på flata stenar samt ha haft hackan som sitt viktigaste redskap. Forna tiders svenskar funderade mycket över vilka dessa människor kan ha varit och därvid nämns särskilt ofta samer eller frigivna trälar. Märkligt nog används ordet hackhemman i sägnerna ibland även för brukarna av dessa hemman.

++++++

GIFTE
LARS FREDRIC Hjortman f. 1807-07-17 (Näset) Äppelbo sn gifter sig 1833 med KERSTIN Ersdotter f. 1816-10-21 (Rågsveden) Äppelbo sn, änka 1843, d..

(Lars Frederic Hjortman d. 1843-01-18 har haft tre barn 1 son 2 döttrar, 1 dotter avlidit)

BARN
1) Christina f.. d. 1834-09-30/31

2) Carl Eric Hjortman f. 1835-07-18 (Näset) Äppelbo sn

3) CHERSTIN f. 1840-05-16 [Min Ana]

++++++++++++++++++++

ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.

Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.

NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.

NÄSET
...

++++++

TIDSPERIODER
(1) Gustavianska tiden (1772–1809)
(2) Union och ny konstitution (1809–1866)

++++++

(1) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.

(2) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866 Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.

++++++

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE 1833
...

DÖD 1843
Lars Fredric Hjortman

++++++

KÄLLOR
FÖ Äppelbo C:4
--Bild 33 nr 11 (Lars Fredric 1807-07-11 Far Kronolänsman Carl Hjortman, Mor/Hu Christina Ersdotter)

HF Äppelbo AI:9a
--Bild 77 RA/sid 66 Näset nr 14 1/2

HF Äppelbo 1843-1852 AI:10a Näset
--Bild 141 RA/sid 135 nr 14

DÖ Äppelbo 1833-1853 F:4
--Bild 45 RA/sid 3 nr 1 (Hemmansägaren Lars Fredric Hjortman på Näset, far Länsman Carl Hjortman, mor Christina Ersdotter, gift 1833 med Cherstin Ersdotter från Rägsveden som efterlever, haft tre barn 1 son 2 döttrar, 1 dotter avlidit, död av håll och styng 1843-01-18, 35 1/2 år, omnämns i dödsboken: varit hjälpsam)
KERSTIN Fredriksdotter (1840-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.