Claes BERTIL Eriksson (1905-1969)
1905-02-28--1969-02-16 (man)
BLADÅKER SOCKEN - VÄDDÖ SOCKEN - HÄVERÖ SOCKEN
VÄDDÖ OCH HÄVERÖ SKEPPSLAG
ORTALA GÅRD - ORTALA BRUK
INDUSTRIALISERINGEN - 1900-TALETS BÖRJAN - FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - MELLANKRIGSTIDEN
- DEPRESSIONEN - ANDRA VÄRLDSKRIGET - EFTERKRIGSTIDEN - SLUTET AV KALLA KRIGET
REALEXAMEN - NORRTÄLJE SAMREALSKOLA
KÖRKORT
++++++++++++++++++++
Claes BERTIL Eriksson f. 1905-02-28 Bladåker sn (ingick i Närdinghundra härad) Uppsala kommun, Uppsala län (C) Stockholms län -1971, Uppland, d. 1969-02-16 (Herräng) Häverö sn (ingick i Väddö och Häverö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland, begravd på Häverö kyrkas kyrkogård i faderns familjegrav.
BOSATT
Bladåker sn år 1905
Hallstavik
Norrtälje år 1921
Hallstavik 1923-10-26
(Herräng) Häverö sn 1950-1969
STUDIER
Claes Bertil Eriksson gick 4:e och 5:e klass år 1921, på Statens samskola i Norrtälje. Realexamen.
++++++
År 1906 omvandlades läroverket till Statens Samskola i Norrtälje som med början 1928 omvandlades till en samrealskola. 1861–1862 byggdes en ny skolbyggnad, som utökades 1908 med ytterligare en våning. Denna byggnad, Brännässkolan används numer av Musikskolan, Roslagens Kulturskola. Realexamen gavs från troligtvis 1907 och till 1967.
+++
REALEXAMEN
Realexamen, i vardagslag realen, var en examen i Sverige som kunde avläggas vid högre allmänna läroverk eller kommunala realskolor. Den som tagit realexamen kunde sätta en grå mössa på huvudet, i övrigt lik studentmössan. Begreppet realexamen infördes 1905.
Införandet av realexamen gjordes efter att de svenska läroverken 1905 delats upp i två delar – en sexårig nedre del (realskola) och en fyraårig högre del (gymnasium). Läroverkssystemet var helt fristående från den svenska folkskolan, och en elev på 9–12 år med kunskaper på nivå med folkskolans tredje årskurs hade möjlighet att börja på läroverk. Den sexåriga realskoledelen avslutades med en realexamen, medan den fyraåriga gymnasiedelen i sin tur avslutades med studentexamen.
I realskolan undervisades i kristendom, svenska, tyska, engelska, historia, geografi, matematik, naturlära, välskrivning, teckning, musik och gymnastik; franska var frivilligt ämne i realskolans sista år. I de skolor som tog emot kvinnliga elever skedde även undervisning i handarbete.
1909 kunde även den kommunala mellanskolan ge möjlighet att få avlägga mellanskolexamen, vilken var likställd med realexamen. Samtidigt öppnades ett mindre antal realskolor för flickor och gavs benämningen samskolor; de flesta kvinnliga elever som ville studera vidare hänvisades dock till privata eller kommunala flickskolor. Först 1927 öppnades de statliga läroverken även för flickor.
Efter realexamen var det möjligt att påbörja yrkesarbete. Avlagd examen gav även behörighet att söka till exempelvis handelsskola, sjuksköterskeskola samt små- och folkskollärarseminarium. Den som önskade fortsätta på gymnasiet behövde inte ta realexamen utan kunde också välja att avsluta studierna vid realskolan redan i klass 4⁵ eller 3⁴ och utan realexamen söka in till och börja i gymnasiets fyraåriga linje. De som tagit realexamen gick endast tre år i gymnasiet.
Korrespondensrealskolor och aftonskolor - År 1936 beslutade Sveriges riksdag att folkskolan skulle bli sjuårig. Högre utbildning var dock av ekonomiska skäl inte alla förunnat, ett alternativ var erbjuda högre utbildning via särskilda korrespondensrealskolor och aftonskolor. De största korrespondensinstituten var Hermods och NKI. Statens aftonskola startade 1938.
Under åren 1950–72 avskaffades begreppet realexamen, parallellt med att den obligatoriska skolan i Sverige förlängdes till nio år. En nioårig obligatorisk skola – både folk- och realskolan försvann. Den obligatoriska skolan skulle indelades i tre olika stadier (låg-, mellan- och högstadiet). År 1972 avskaffades begreppet helt, sedan realskolor och liknande läroverk helt ersatts av gymnasieutbildning, och den nioåriga grundskolan införts i alla delar av Sverige. Därigenom infördes den gemensamma grundutbildning för alla Sveriges elever.(Wikipedia 2020)
+++
NORRTÄLJE SAMREALSKOLA
Ett läroverk i Norrtälje verksamt från 1859 till 1968.
Skolan började 1847 som Norrtelje Stads Pedagogi som 1859 uppgick i Norrtälje lägre elementarläroverk, från 1878 kallat Norrtälje lägre allmänna läroverk. 1906 omvandlades läroverket till Statens Samskola i Norrtälje som med början 1928 omvandlades till en samrealskola. 1861–1862 byggdes en ny skolbyggnad, som utökades 1908 med ytterligare en våning. Denna byggnad, Brännässkolan används numer av Musikskolan, Roslagens Kulturskola. Realexamen gavs från troligtvis 1907 och till 1967.
++++++
KÖRKORT
Utfärdat 1923-10-26. Klas Bertil Eriksson 18 år.
++++++
KÖRKORT
Det första svenska körkortet utfärdades den 23 maj 1902, då Rådhusmagistraten i Örebro gav tillstånd för fabrikör Alfred Hahn att använda "en så kallad Automobilvagn", "under villkor att sökande vid åkningen, (som ej finge ega rum å torgdagar), iakttaga största försigtighet".
Från 1907 stadgades att förare skulle ha körkort, men först 1916 kom de första lagkraven på vad en förare av motorfordon skulle kunna. Inledningsvis krävdes endast kunskap om fordonet och de fåtal trafikregler som fanns, men från 1920 skulle blivande förare både göra förarprov och ett teoretiskt prov. 1923 ökade kraven på föraren, så att man både skulle vara en god förare och vara väl förtrogen med fordonet. Först 1948 ställdes kraven på körskicklighet, vana att framföra fordon, försiktighet och förmåga att undvika olyckor. 1958 gjorde beteendet sin entré i körkortskraven, men inte i någon nämnvärd utsträckning, utan körskickligheten dominerade fortfarande. 1962 var det dags för nästa förändring, nämligen att det var viktigt att föraren förstod trafikreglerna och inte bara kunde dem utantill.
I och med Trafiksäkerhetsverkets (TSV) bildande 1968 började en mer strukturerad kursplan för fordonsförarutbildningen att formas och förändras successivt allt eftersom TSV:s forskning visar på problemen i trafiken.
++++++
ARBETE
KONTORIST
År 1923
Handelsbiträde AB Klas Eriksson, hos sin far
Handelsbiträde hos Klas Erikssons efterträdare 1945-1950
Förrådsförvaltare HGAB 1950-
Inköpare HGAB (Herrängsgruv AB)
++++++
SIF - SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNA FÖRBUNDET
Inträde 1955-11-01 medlemsnr: tillhör avd gr. III, avd 129, år 1965-1968, företag 01034. (Två SIF böcker)
++++++
JORDINNEHAV
Byggmästare Reinhold Hallen blev ägare till (Ortala kvarn, såg och lantbruk). Han sålde år 1929 vidare till två personer. "Inspektoren" F. W. Johansson blev ägare till mjölkvarnen vid den övre dammen och sågkvarnen vid mellandammen. F. W. Johansson blev också ägare till mangårdsbyggnaden. Lantbruket "med levande och döda inventarier jämte årets gröda" såldes till Claes Bertil Eriksson från Hallstavik, och därmed gjordes en uppdelning av ägandet mellan å ena sidan Ortala såg och kvarn, å den andra sidan Ortala lantbruk.
År 1929 blir F. W Johansson ägare till Ortala såg och kvarn. Samtidigt blir Claes Bertil Eriksson ägare till Ortala lantbruk.
År 1929-1938 är Claes Bertil Eriksson ägare till Ortala lantbruk. (Bok Ortala Bruk - ett järnbruk i Roslagen av Eva Sundström, Johan Knutsson och Peter Segmark)
GIFTE
Claes BERTIL Eriksson f. 1905-02-28 Bladåker sn, d. 1969-02-16 (Herräng) Häverö sn, gifter sig 1937-06-12 med GRETA Odell/Eriksson f. 1903-02-24 Karlstad stad, änka 1969, d..
BARN
1) LARS OLOV Eriksson f. 1932-03-31, Häverö sn.
2) MAJ-BRITT Eriksson/Hellström f. 1934-03-13, Häverö sn [Min Ana]
3) CLAES OLOV Eriksson f. 1936-04-08, Häverö sn
4) BRITT MARIE Eriksson/Mattsson f. 1937-09-09, Häverö sn
5) LARS ERIK Eriksson f. 1939-03-08, Häverö sn
6) PER OTTO Eriksson f. 1940-04-16, d. 1940-09-14, Häverö sn, av barnkolera.
++++++++++++++++++++
BLADÅKER SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bladåkers distrikt.
Godset Rungarn samt kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen. Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsåns i nordväst, Giningesjöana i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr. Socknen östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger 2 km väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av cirka två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn samt Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Namnet skrevs år 1303 Bledaker kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller blad och åker med oklar tolkning.
+++
VÄDDÖ OCH HÄVERÖ SKEPPSLAG
Väddö och Häverö skeppslag var ett skeppslag i östra Uppland. Skeppslaget var huvudsakligen beläget i den norra delen av nuvarande Norrtälje kommun, vilket utgör den nordligaste delen av Stockholms län. Befolkningen uppgick år 1920 till 9 444 invånare. Tingsställe var på 1700-talet vid Häverö kyrka för att 1818 flytta till Ortalund och 1918 till Häverödal.
++++++
VÄDDÖ SOCKEN - UPPLAND
Väddö sn i Uppland ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun, Stockholms län.
Tätorterna Grisslehamn och Älmsta samt sockenkyrkan Väddö kyrka ligger i socknen. Väddö socken ligger nordost om Norrtälje och omfattar merparten av ön Väddö samt områden på fastlandet längs Väddöviken (Ortalaviken) och Väddö kanal. Socknen är berglänt med en förkastningsbrant i öster och med viss odlingsbygd väster därom. Socknen avgränsas i norr av Fogdö ström och i öster av Ålands hav. I väster avgränsas socknen till en del av Väddöviken (Ortalaviken), men i höjd med Semmersby viker socknen av in på fastlandet och omsluter ett område på fastlandet med bland annat sjön Bornan och byarna Ortala, Massum, Husinge, västra Älmsta, Gåsvik samt Boda innan gränsen åter faller ut i havet i Bagghusfjärden i höjd med Studsboda. Socknen avgränsas här av Bagghusfjärden samt Björköfjärden, varefter gränsen går tvärs över Björkö längs "linjen" Lervik-Skäret, där sockengränsen slutar i Ålands hav. Inom socknens område ligger Barnens ö samt på Väddö bland annat orterna Rangarnö, Sandviken, Gamla Grisslehamn, Havsängen, Nothamn med flera orter upp till Grisslehamn.
NAMNET VÄDDÖ
Namnet Väddö, som år 1314 skrevs De vodho, är en uppländsk dialektal böjning av ordet ved i betydelsen skog. Det skulle även kunna vara en del av samma ordstam som det fornsvenska verbet vedha, men betydelsen att jaga.
ORTALA GÅRD - ORTALA BRUK
Bruksegendom i Väddö sn
och skeppslag, Stockholms län, på fastlandet vid Ortalaviken av Ålands hav, som ingår i Väddö kanalled. Detta gamla herresäte omfattar O. 2/3 mtl, tax. 13,300 kr.; jernbruk tax. 31,900
kr., spikhammare 5,000 kr., vatten slägga 10,000 kr., qvarn 3,000 kr., såg 13,100
kr., eller alt 76,300 kr. Byn Ortala ligger norr om herregården. Här märkes
tingsstället Ortalalund.(Geografiskt statistiskt.. Rosenberg..)
++++++
Efter Hedvig Haglund blev byggmästare Reinhold Hallen ägare till (Ortala bruk?/kvarn, såg och lantbruk). Han sålde år 1929 vidare till två personer. "Inspektoren" F. W. Johansson blev ägare till mjölkvarnen vid den övre dammen och sågkvarnen vid mellandammen. Det var under den närmaste följande tiden som den nya sågverksanläggningen tillkom. F. W. Johansson blev också ägare till mangårdsbyggnaden. Lantbruket "med levande och döda inventarier jämte årets gröda" såldes till Claes Bertil Eriksson från Hallstavik, och därmed gjordes en uppdelning av ägandet mellan å ena sidan Ortala såg och kvarn, å den andra sidan Ortala lantbruk.
År 1929 blir F. W Johansson ägare till Ortala såg och kvarn. Samtidigt blir Claes Bertil Eriksson ägare till Ortala lantbruk.
År 1929-1938 är Claes Bertil Eriksson ägare till Ortala lantbruk. (Bok Ortala Bruk - ett järnbruk i Roslagen av Eva Sundström, Johan Knutsson och Peter Segmark)
++++++
HÄVERÖ SOCKEN - UPPLAND
Häverö socken i Uppland ingick i Väddö och Häverö skeppslag, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Häverö distrikt.
Tätorterna Hallstavik med Häverödal och Herräng, småorten Häverö samt sockenkyrkan Häverö kyrka ligger i socknen. Häverö socken ligger norr om Norrtälje och omfattar en halvö mellan Edeboviken och Väddöviken. Socknen är en skogsbygd med sprickdalar där viss odlingsbygd finns. Orter i socknen är de södra delarna av Hallstavik: Hallsta Lund, Gottsta samt Häverödal. Mitt i socknen ligger Häverö kyrkby. I öster ligger Trästa, Bergby, Norrby (med vårdhem) och Hammarskogen. I norr ligger Herrängs tätort och orterna Bredsund, Östernäs, Hensvik, Korgil, Korrnäs och Tulka. Socknen avgränsas i norr av havsvikarna Galtfjärden och Singöfjärden. I öster avgränsas socknen av Väddöviken. I höjd med Björkkulla viker sockengränsen in över fastlandet och går mot sydsydväst till Skeboåns dalgång strax söder om Gribby. Socknen avgränsas sedan i väst av Skeboån samt Edeboviken, som mynnar i Galtfjärden.
NAMNET HÄVERÖ
Häverö, som år 1314 skrevs Haewer och år 1370 Haefuerbo, anses komma från det isländska order hafr som betyder bock.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Industrialiseringen (1866–1905)
(2) 1900-talets början (1905–1914)
(3) Första världskriget (1914–1918)
(4) Mellankrigstiden (1918–1939)
(5) Depressionen (1929–1939)
(6) Andra världskriget (1939–1945)
(7) Efterkrigstiden (1945–1967)
(8) Slutet av kalla kriget (1968–1991)
++++++
(1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(2) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(3) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocess - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
Neutralitets Kränkningar - För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart. Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
Östersjön minerades - Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
Nordiskt närmande - Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA - Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
Sjötrafik - Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
Posttrafiken - Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
Åland - Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
Traktatsenliga förpliktelser -
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
Varuhandeln - Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
Kristid och ransoneringar -
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
Prisstegring - Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
Särskilda statskommisioner - Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
Arbetslöshetskommision - Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
Krigsberedskapskommissionen - De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
Krigsmaterielkommission - De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
Livsmedelskommission - De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
Folkhushållningskommissionen - De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg. Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
Bränslekommission - Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
Dyrtid - För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
Statens finanser - Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genomgripande lagändringar - Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
(4) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
(5) DEPRESSIONEN 1929-1939
Den stora depressionen inleddes 24 oktober 1929 med en börskrasch på New York-börsen och därmed en långvarig och djup lågkonjunktur. Denna händelse spred sig runt om i världen och påverkade såväl Europa som Sverige. Effekten på Sveriges ekonomi och politik var relativt andra länder kortvarig och förhållandevis mild.
(6) ANDRA VÄRLDSKRIGET 1939-1945
Sveriges politik under andra världskriget var att hålla landet utanför kriget. Därför förklarade regeringen att Sverige förhöll sig neutralt, i folkrättslig mening, till de krigförande staterna. När fientligheterna började 1 september 1939 var det osäkert vad som skulle hända med Sverige. Även om 20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början var det bara sju av dessa som upprätthöll denna neutralitet under hela kriget. Dessa länder var, förutom Sverige, Irland, Portugal, Andorra, Liechtenstein, Schweiz och Vatikanstaten. Den svenska neutralitetspolitiken hade traditioner sedan Napoleonkrigens dagar. Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen blev ett undantag. Efter dess utbrott deklarerade regeringen i december 1939 istället att Sverige skulle vara icke krigförande part i denna konflikt.
(7) EFTERKRIGSTIDEN 1945-1967
Efterkrigstiden kännetecknades av fortsatta reformer av den socialdemokratiska regeringen som t.ex. införandet av allmänt barnbidrag. Det fanns även ännu mer långtgående planer på ett förstatligande av vissa branscher, men de planerna släpptes på grund av starkt motstånd från borgerligt håll. Införandet av allmän pension (ATP), den solidariska lönebildningen via facket och arbetsgivarna och städernas modernisering samt utbyggnaden av den offentliga servicen (omsorg, sjukvård, mm.) förbättrade livet för breda samhällsgrupper. Även media gick igenom genomgripande förändringar med både spridningen av radio och teve och en ny journalistik som mer och mer ifrågasatte politiken.
På det utrikespolitiska planet spelade Sverige en viktig roll inom FN i form av Dag Hammarskjöld och Östen Undén. I det pågående kalla kriget intog Sverige officiellt en neutral hållning mellan blocken. Dolt för allmänheten hade Sverige dock ett långtgående samarbete med USA och NATO som visade sig exempelvis i nedskjutningen av DC-3:an som hade spionerat på Sovjetunionen å NATO:s vägnar.
(8) SLUTET AV KALLA KRIGET 1968-1991
Sveriges historia från början av 1968 till Regeringen Carl Bildts tillträde hösten 1991. Året 1968 (se 68-vänstern) var ett tumultartat år där politiska övertygelser resulterade i uppkomsten av rörelser som FNL-rörelsen men även uppkomsten av nya partier som delvis övervakades från myndigheternas sida. Andra delar av samhället förändrades också kraftigt under slutet av 1960-talet – några exempel var gymnasiereformen Lgy 70, högertrafikomläggningen, utbredningen av subkulturer, den sexuella revolutionen, du-reformen, införandet av lediga lördagar, förberedandet av kommunreformen 1971 och slutet på Tage Erlanders rekordlånga mandat som statsminister. 1970-talet präglades av en stagnerande ekonomi till följd av oljekrisen och den uppkommande miljöfrågan som rörde främst kärnkraftsfrågan. Den första borgerliga regeringen på 44 år under Thorbjörn Fälldin tillträdde 1976 men fortsatte i mångt och mycket socialdemokraternas idé om ett välfärdssamhälle. Den borgerliga samverkan kännetecknades av många regeringsbyten. Efter den borgerliga perioden 1976–1982 följde socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten under Olof Palme. Palmes död 1986 markerade slutet på en period där Sverige försökte höja sin röst i världen och stödde olika rörelser i världen såsom ANC i Sydafrika och där Palme engagerade sig för en kärnvapenfri zon i Nordeuropa. 1980-talet präglades dock också av en strid om vilken riktning socialdemokratin och hela samhället skulle välja. Socialdemokratin fick alltmer liberala drag och olika avregleringar som kreditavregleringen bidrog till spekulationsekonomin i slutet av 1980-talet som sedan övergick i 1990-talskrisen under vilken Carl Bildt blev statsminister för den borgerliga fyrklövern 1991–1994
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Claes Bertil Erikssons livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
År 1929 blir F. W Johansson ägare till Ortala såg och kvarn. Samtidigt blir Claes Bertil Eriksson ägare till Ortala lantbruk.
År 1929-1938 är Claes Bertil Eriksson ägare till Ortala lantbruk. (Bok Ortala Bruk - ett järnbruk i Roslagen av Eva Sundström, Johan Knutsson och Peter Segmark)
Från 1930-1938 HALLSTA (375), Häverö sn, Stockholms län.
LARS-OLOV föds 1932-03-31, Häverö sn.
MAJ-BRITT föds 1934-03-13, Häverö sn.
CLAES OLOV föds 1936-04-08, Häverö sn.
GIFTE 1937
Claes BERTIL Eriksson gifter sig 1937-06-12, Häverö sn, med GRETA Odell.
Claes BERTIL och GRETA och barnen GUSTAF (Gretas son sedan tidigare),LARS OLOF, MAJ-BRITT, CLAES OLOF och BRITT-MARIE bosätter sig 1937 tillsammans i Hallsta, Solglimten, Björnmyren
BRITT-MARIE föds 1937-09-09, Häverö.
LARS-ERIK föds 1939-03-08, Häverö.
PER OTTO föds 1940-04-16, Häverö.
PER OTTO avlider i hemmet 1940-09-14, fyra månader gammal, av barnkolera.
Bor 1930 hos fadern och hans andra hustru och deras gemensamma dotter, i Hallsta, omnämnd som handelsbiträde, FB Häverö 1930, www.roskarl.se
Bygger hus i Herräng, Malmvägen.
Arbetar som förrådschef i Herräng, (enligt Rolf Carlssons bok).
++++++
KÄLLOR
FÖ HÄVERÖ 1923-1932 BII:1 bild 1360/sid ...nr 7 (LARS OLOF 1932-03-31).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2 bild 1280/sid 5 nr 8 (MAJ BRITT 1934-03-13).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2 bild 1350/sid 12 nr 6 (CLAES OLOF 1936-04-08).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2 bild 1410/sid 18 nr 22 (BRITT MARIE 1937-09-09).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2 bild 1470/sid 24 nr 10 (LARS ERIK 1939-03-08).
FÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2 bild 1520/sid 29 nr 12 (PER OTTO 1940-04-16).
FB HÄVERÖ 1930-1938, Allb:4, bild 1300/sid 375 rad 19-25
FB HÄVERÖ 1930-1938, Allb:4, bild .../sid 377.
VI HÄVERÖ 1933-1946 BII:2, bild 1890/sid 15 rad 6. (BERTIL+GRETA) (se vidare FB uppslag 375)
DÖ HÄVERÖ 1933-1946 BII:2, bild 2490/sid 21, nr 16 (PER OTTO 1940-09-14).
DÖ HÄVERÖ (Claes BERTIL 1969-02-16) Ej tillgänglig/fotad.
Tidningsnotis - Fina fiskar - Ev Norrtälje tidning
Geografiskt statistiskt lexikon? Rosenberg
Bok: Ortala Bruk - ett järnbruk i Roslagen av Eva Sundström, Johan Knutsson och Peter Segmark | |
|
G e n v ä g a r
