ANNA Eriksdotter (1742-)
1742-- (kvinna)
FARINGE SOCKEN
TORPARE - RUNGARNS GÅRD
++++++++++++++++++++
ANNA Eriksdotter f. 1742, lever 1810, d..
Anna Eriksdotter 1742- förekommer på två olika ställen i släktträdet då två barnbarnsbarn till henne gifter sig med varandra, sysslingarna Karl Petter Gustafsson/Blom 1840-1921 och Sofia Mats-Ersson 1843-1927.
BOSATT
(Stora Fjällen) Faringe sn Uppsala kommun (tidigare Närdinghundra härad) Uppsala län (C) Uppland, år 1772-1785.
ARBETE
Torparhustru (Stora Fjällen), Bols rote, Faringe sn
GIFTE
ERIC Larsson f. 1746-03-09 (Stora Fjällen) Faringe sn d. 1822-06-04, gifter sig med ANNA Ericsdotter f. 1742 d..
BARN
1) Anna f. 1772-01-19 (Stora Fjället) Faringe sn
2) Eric f. 1773-12-19 (Stora Fjället) Faringe sn gift med Catharina (Cajsa) Jansdotter f. 1776-10-26 Alunda sn
3) CAJSA f. 1775-10-21 (Stora Fjället) Faringe sn [Min Ana]
4) BRITA f. 1778-01 22 (Stora Fjället) Faringe sn [Min Ana]
5) Johannes f. 1780-09-01 (Stora Fjället) Faringe sn
6) Margta f 1785-10-25 (Stora Fjället) Faringe sn
++++++++++++++++++++
FARINGE SOCKEN - UPPLAND
Faringe socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Faringe distrikt.
Kyrkbyn Kyrkbyn med sockenkyrkan Faringe kyrka ligger i socknen. Faringe socken ligger öster om Uppsala med Olandsån i norr och sjön Norr-Giningen i öster. Socknen är i söder en småkuperad slättbygd och är i övrigt en skogsbygd.
NAMNET FARINGE
Namnet skrevs år 1287 Farungy och innehåller inbyggarbeteckningen farungar bildat till far, 'farled'. Bygden ligger vid den gamla vattenled som hade förbindelse med havet.
STORA FJÄLLEN - BOLS ROTE
Ligger söder om vägen mellan Hallstavik-Uppsala, avtagsväg i närheten av Bladåkers avfarten på motsatt sida. Stora Fjällen ligger efter ån mellan Norr-Giningen och Söder-Giningen på västra sidan.
TORP UNDER RUNGARNS GÅRD
Stora Fjällen är ett av torpen som finns upptagna av 39 st i boken: Torparna vid Rungarn av Emmerik Bernhard Wiberg f. 1886 d. 1972.
++++++
TORPARE
En torpare var en småbrukare som inte ägde jorden utan arrenderade den och betalade arrendet genom att utföra ett antal dagsverke på markägarens gods. Torpare var en landbo med ärftlig besittningsrätt (åborätt). Vad som skiljde torparen mot övriga landbor var att torparen betalade arrendet med dagsverken
RUNGARNS GÅRD
En herrgård i Uppsala kommun, Uppsala län. Herrgården ligger i östra delen av kommunen, ca fyra mil nordost om Uppsala. Rungarns herrgård har historiskt sett legat i Bladåkers socken, Närdinghundra härad.
Gården omtalas som säteri redan under medeltiden. Från 1400-talets slut ska gården ha ägts av medlemmar ur Banersläkten. Därefter var Rungarn under en kort period i Vasaättens ägo, och från slutet av 1500-talet i släkten Måneskölds ägo. I denna familjs ägo förblev säteriet under hela 1600-talet.
... Isac Nilsson Baner till Djursholm, skrev sig 1560 och 1569 även till Rungarn. Johan Carlsson Månesköld gift med Anna Isacsdotter Baner, och hans son Pehr Johansson Månesköld, ägde sedan gården.
Johan Carlsson Månesköld som var gift med Anna Isacsdotter Baner och ägare till Rungarn är son till vår ana Carl Bengtsson och bror till två av våra anor, Arendt Carlsson Månesköld och Christer Carlsson Månesköld.
Efter Pehr Johansson Månesköld tycks det ha varit Isac Baners dotter Ingeborgs sonson, P. Silversparre som ägde gården och Friherre Gustaf Carlsson Baner torde haft någon del i gården då också han skrev sig till Rungarn.
Pehr Johansson Måneskölds son Majoren J. Pehrsson Månesköld dog 1697 såsom ägare till Rungarn. Fru Greta Månesköld, Majoren J. Pehrsson Måneskölds dotter, sålde egendomen 1717 till Lagman C.J. Wattrang. Ryttmästaren N.C. Wattrang ägde gården 1804...
1717 köpte Lagmannen Carl Wattrang (1686-1749) Rungarn. Han bildade 1734 fideikomiss av sina omfattande egendomar med Rungarn som huvudgård. Genom arv kom Rungarn 1827 i familjen Braunerhielms ägo, i vars ägo det sedan var tills det försåldes 1914 till Gimo-Österby AB av fideikommisarien Thom Gustaf Braunerhielms (1851-1928) och fideikomissen upplöstes. Sedan 1960-talet ägs själva herrgården av familjen Littorin. Herrgårdens huvudbyggnad uppfördes med början år 1747 sedan en eldsvåda förstört den gamla året innan.
++++++
TIDSPERIODER
Frihetstiden (1719–1772)
...
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
OKLART NÄR HON DÖR!
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
KÄLLOR | |
|
G e n v ä g a r
