JOHANNES /JOHAN/JAN Carlsson (1747-1814)
1747-05-18--1814-04-02 (man)
BLADÅKER SOCKEN
FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN -
UNION OCH NY KONSTITUTION
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - SKATTEFRÄLSEBONDE - KRONOBONDE -
KYRKOBONDE
++++++++++++++++++++
JOHANNES/JOHAN/JAN Carlsson f. 1747-05-18 (Sundsgärdet) Rungarns rote, Bladåker sn, änkling 1804-12-16, d. 1814-04-02 (Sundsgärdet) Bladåker sn.
BOSATT
(Sundsgärdet) Bladåker sn år 1747-1814
ARBETE
Bonde (Antagligen frälsebonde) Sundsgärdet 1783 till 1804-1810
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)
++++++
GIFTE
JOHANNES/JOHAN/JAN Carlsson f. 1747-05-18 (Sundsgärdet) Rungarns rote, Bladåker sn, änkling 1804/1807, d. 1814-04-02 (Sundsgärdet) Bladåker sn gifter sig med ANNA Olofsdotter f. 1753 Bladåker sn, d. 1804/1807-12-16
BARN
1) CARL Jansson f. 1776-04-10 [Min Ana]
2) Lisa f. 1778, flyttar till 1510?
3) Olof f. 1783, till Ununge 1804, till Faringe 1805, tillbaka 1806
4) Johan f. 1787-02-23, till Faringe 1806, tillbaka 1808, till Frötuna 1809 (ärlig, ledig)
Bladåker AI:4 bild 59/sid 53 och 155, Sundsgärdet
++++++++++++++++++++
BLADÅKER SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bladåkers distrikt.
Godset Rungarn samt kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen.
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsåns i nordväst, Giningesjöana i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr.
Socknen östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger 2 km väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av cirka två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn samt Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Namnet skrevs 1303 Bledaker kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller blad och åker med oklar tolkning.
SUNDSGÄRDET - BLADÅKER SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
(3) Union och ny konstitution (1809–1866)
(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(3) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866 Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
Fredrik I 1720-1751 ätten Hessen
Adolf Fredrik Holstein-Gottorpska ätten 1751-1771
Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
Karl XIII
SVENSKA KRIG
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
1783-1789 (Sundsgärdet) Bladåker sn
Bonden JOHAN Carlsson och ANNA Olsdotter och barnen Carl, Lisa, Olof, Johan samt drängar och pigor
1790-1796 (Sundsgärdet) Bladåker sn
Bonden JOHAN Carlsson+ ANNA Olsdotter och Carl, Lisa, Olof, Johan samt styvmor Margta Jansdotter, brorsdotter Lisa Carlsdotter och dräng)
1804-1810 (Sundsgärdet) Bladåker sn
Bonden JOHANNES (JOHAN) (JAN) Carlsson f. 1747 och Hustrun ANNA Olsdotter f. 1753 och deras barn Lisa f. 1778, Olof f. 1783 och Johan f. 1787 finns på gården samt sonen CARL Jansson, som år 1804 är 28 år. Han gifter sig 1804-12-28 med Torparedottern CATHARINA (CAJSA) Ersdotter, 29 år, (Stora Fjällen) Faringe sn. De får barnen Anna Lisa f. 1806 och Johannes f. 1808. Drängar och pigor finns också på gården. Carl Jansson benämns bonde under den här perioden vilket även fadern gör. Kanske tar sonen över gården någon gång under den här perioden.
1811-1817 (Sundsgärdet) Bladåker sn
Nu har sonen CARL Jansson f. 1776 definitivt tagit över gården. CARL Janssons far Johannes (Johan) (Jan) Carlsson f. 1747 finns kvar på gården, men han beskrivs orkeslös och dör 1814-04-02. Han har då varit änkling sedan 1804.
DÖD 1814
Johannes/Johan/Jan Carlsson
CARL Jansson som nu ensam benämns Bonde, och hustrun CATHARINA/CAJSA Ersdotter lever här med barnen Anna Lisa f. 1806, Johannes f. 1808, Catharina f. 1812. Brita Stina f. 1813, Eric f. 1818. Här finns också drängar, pigor och tjänstgossen Anders Olsson f. 1801.
När Catharina föds 1812, är en av faddrarna hustru Brita Åhl i Ola. Hon måste vara Brita Ersdotter [Min Ana] som är gift med Corporal Pehr Åhl [Min Ana] som senare, 1818, är fadder när Eric föds.
Deras dotterson, Karl Petter Gustafsson/Blom gifter sig sedan med Carl Jansson och Catharina/Cajsa Ersdotters dotterdotter Sofia Mats-dotter.
++++++
KÄLLOR
FÖ Bladåker
--Bild 30 RA höger sida, nr 4 på sidan (JOHANNES 1747-05-18, Far Carl Johansson Sundsgärdet)
FÖ Bladåker 1737-1790 C:1
--Bild 80 RA nr 6 (Carl 1776-07-10, Far Johan Carlsson Mor/Hu Anna Olofsdotter Sundsgärdet, Faddrar: Nils Johansson i Badde?, Dräng {bror till Johan Carlson} Carl Carlsson i Sundsgärde, Hustru Carin Olofsdotter från Knutby och?, Pigan Brita Olofsdotter i Bladåkersby)
HF Bladåker 1783-1796 AI:3 Sundsgärdet, två delar: 1783-1789 bild 56 RA/sid 42 och 1790-1796
bild 127 RA/sid 111
Del 1, 1783-1789
--Bild 56 RA/sid 42 rad 9 (Sundsgärdet) (Bonden JOHAN Carlsson+ ANNA Olsdotter och CJ, L, O, J samt drängar och pigor m. fl.)
Del 2, 1790-1796
--Bild 127 RA/sid 111 (Sundsgärdet)(Bonden JOHAN Carlsson+ ANNA Olsdotter och CJ, L, O, J samt styvmor Margta Jansdotter, brorsdotter Lisa Carlsdotter och dräng)
HF Bladåker 1804-1817 AI:4 Sundsgärdet, två delar: 1804-1810 bild 66 RA/sid 53 och 1811-1817
bild 171 RA/sid 155
Del 1,1804-1810
--Bild 66 RA/sid 53 rad 11 (Sundsgärdet) (Bonden JAN Carlsson+ ANNA Olsdotter och CJ, L, O, J samt Bonden/sonen CARL Jansson+CAJSA Ersdotter och AL, J samt drängar och pigor)
Del 2, 1811-1817
--Bild 171 RA/sid 155 (Sundsgärdet) Rundgarna rota (Bonden CARL Jansson+CAJSA Ersdotter och AL, J, C, BS, E samt far JAN Carlsson f. 1747-05-18 d. 1814-04-02, drängar, pigor, tjenst-goss? Ana Olsson).
Se även Bladåker C:1 bild 24 svårläst | |
|
G e n v ä g a r
