LARS Ericsson (1719-)
1719-- (man)
HARG SOCKEN - FARINGE SOCKEN
TORPARE - RUNGARNS GÅRD
++++++++++++++++++++
LARS Ericsson f. 1719 Harg sn (ingick i Frösåkers härad) Östhammars kommun 1971-, Uppsala län (C) Uppland, lever 1771, d..
Lars Eriksson f. 1719 förekommer på två ställen i släktträdet då hans barnbarns barnbarn, sysslingarna Karl Petter Gustafsson/Blom 1840-1921 och Sofia Mats-Ersson 1843-1927 gifter sig med varandra. Lars Eriksson 1719- finns noterad med två olika hustrur Margta Jansdotter och Anna eller Emma? Eriksdotter.
BOSATT
Harg sn
(Stora Fjällen) Faringe sn
ARBETE
Torpare (Stora Fjällen) Faringe sn (ingick i Närdinghundra härad) Uppsala kommun, Uppsala län (C) Uppland
GIFTE (1)
LARS Ericsson f. 1719 Harg sn d.. gifter sig med MARGTA Jansdotter f.. d..
BARN
ERIC Larsson f. 1746-03-09 (Stora Fjällen) Faringe sn [Min Ana]
+ BRITA Larsdotter f 1748, ANNA Larsdotter f. 1755, JOHAN Larsson f 1759-08-31
GIFTE (2)
LARS Ericsson f. 1719 Harg sn d.. gifter sig med ANNA Ericsdotter f. 1718 Faringe sn, d. 1782-1788 (Stora Fjällen) Faringe sn
++++++++++++++++++++
HARG SOCKEN - UPPLAND
Hargs socken, ingick i Frösåkers härad, uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Hargs distrikt.
Hargshamn samt tätorten och kyrkbyn Harg med sockenkyrkan Hargs kyrka ligger i socknen. Hargs socken ligger söder om Östhammar vid Roslagskusten kring Hargsån och sjön Gisslan och omfattar även några öar som Värlingsö och Tvärnö. Socknen är jämn mossrik skogsbygd. Riksväg 76 går genom socknen i nord-sydlig riktning. Småorter är Sandika, Hargs kyrkby och Sanda. Vid Hargs kyrkby ligger Hargs bruk. I socknens södra del ligger Valkröråsens naturreservat. Här går även vandringsleden Upplandsleden och här ligger sjön Gisslaren. I sydöst avgränsas socknen av Galtfjärden och Singöfjärden. I nordost avgränsas socknen av Östhammarsfjärden och av Östhammars tätort.
NAMNET HARG
Namnet skrevs år 1291 Harg och innehåller harg, 'kultplats'.
+++
FARINGE SOCKEN - UPPLAND
Faringe socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Faringe distrikt.
Kyrkbyn Kyrkbyn med sockenkyrkan Faringe kyrka ligger i socknen. Faringe socken ligger öster om Uppsala med Olandsån i norr och sjön Norr-Giningen i öster. Socknen är i söder en småkuperad slättbygd och är i övrigt en skogsbygd.
NAMNET FARINGE
Namnet skrevs år 1287 Farungy och innehåller inbyggarbeteckningen farungar bildat till far, 'farled'. Bygden ligger vid den gamla vattenled som hade förbindelse med havet.
STORA FJÄLLEN - FARINGE SOCKEN
Ligger söder om vägen mellan Hallstavik-Uppsala, avtagsväg i närheten av Bladåkers avfarten på motsatt sida. Stora Fjällen ligger efter ån mellan Norr-Giningen och Söder-Giningen på västra sidan.
TORP UNDER RUNGARNS GÅRD
Stora Fjällen är ett av 10 torp som finns upptagna på Faringe sidan, totalt finns 39 st torp upptagna under Rungarn.
++++++
TORPARE
En torpare var en småbrukare som inte ägde jorden utan arrenderade den och betalade arrendet genom att utföra ett antal dagsverke på markägarens gods. Torpare var en landbo med ärftlig besittningsrätt (åborätt). Vad som skiljde torparen mot övriga landbor var att torparen betalade arrendet med dagsverken
RUNGARNS GÅRD
En herrgård i Uppsala kommun, Uppsala län. Herrgården ligger i östra delen av kommunen, ca fyra mil nordost om Uppsala. Rungarns herrgård har historiskt sett legat i Bladåkers socken, Närdinghundra härad.
Gården omtalas som säteri redan under medeltiden. Från 1400-talets slut ska gården ha ägts av medlemmar ur Banersläkten. Därefter var Rungarn under en kort period i Vasaättens ägo, och från slutet av 1500-talet i släkten Måneskölds ägo. I denna familjs ägo förblev säteriet under hela 1600-talet.
... Isac Nilsson Baner till Djursholm, skrev sig 1560 och 1569 även till Rungarn. Johan Carlsson Månesköld gift med Anna Isacsdotter Baner, och hans son Pehr Johansson Månesköld, ägde sedan gården.
Johan Carlsson Månesköld som var gift med Anna Isacsdotter Baner och ägare till Rungarn är son till vår ana Carl Bengtsson och bror till två av våra anor, Arendt Carlsson Månesköld och Christer Carlsson Månesköld.
Efter Pehr Johansson Månesköld tycks det ha varit Isac Baners dotter Ingeborgs sonson, P. Silversparre som ägde gården och Friherre Gustaf Carlsson Baner torde haft någon del i gården då också han skrev sig till Rungarn.
Pehr Johansson Måneskölds son Majoren J. Pehrsson Månesköld dog 1697 såsom ägare till Rungarn. Fru Greta Månesköld, Majoren J. Pehrsson Måneskölds dotter, sålde egendomen 1717 till Lagman C.J. Wattrang. Ryttmästaren N.C. Wattrang ägde gården 1804...
1717 köpte Lagmannen Carl Wattrang (1686-1749) Rungarn. Han bildade 1734 fideikomiss av sina omfattande egendomar med Rungarn som huvudgård. Genom arv kom Rungarn 1827 i familjen Braunerhielms ägo, i vars ägo det sedan var tills det försåldes 1914 till Gimo-Österby AB av fideikommisarien Thom Gustaf Braunerhielms (1851-1928) och fideikomissen upplöstes. Sedan 1960-talet ägs själva herrgården av familjen Littorin. Herrgårdens huvudbyggnad uppfördes med början år 1747 sedan en eldsvåda förstört den gamla året innan.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
...
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1700–1721 Stora nordiska kriget
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
OKLART NÄR HAN DÖR!
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
Två år innan Lars Ericsson föds säljs Rungarn av en avlägsen släkting till oss, Fru Greta Månesköld, till Lagmannen Carl Wattrang (1686-1749). Det är under den här perioden då Carl Wattrang är ägare som Lars Ericsson lever på torpet Stora Fjällen med sin familj.
GIFTE
....
DÖD
Lars Ericsson
++++++
KÄLLOR
FÖ Faringe 1704-1746 C:2
--Bild 107 RA/sid 91 nr 2 höger sida (Eric 1746-03-09 Stora Fjällen Far Lars Ericsson Mor Margta Jansdotter vittnen drängen Mattsson i Måsta? Ambrosius, Måg, änklingen Eric Ersson från...ängarna? m.fl...)
Finns äldre noteringar i kyrkboken, HF Faringe (HF Faringe 1731-1736)(1720-1737) HF Knutby AI:1 (Inloggning krävs maj 2020)
HF Faringe 1765-1771, AI:1 sid 28 rad 1-11 rörigt Bohls rote Stora fjellen (Lars Ericsson f. 1719 + Anna Ersdotter f. 1718 och Erik Larsson f. 1746, Johan Larsson f. 1759-08-31, Anna Larsdotter f. 1755, till s 31 Piga Rycklinge rote, vidare till sid 32, Brita f. 1748. Sedan följer på rad 7: Erich Larsson + Anna Ersdotter Barnen:Anna f. 1772, Erich f. 1773 och Cajsa f. 1775 m. fl rörigt)
HF Faringe 1782-1788 AI:2 sid 52 (Stora Fjällen).... Modern Anna Ersdotter f. 1718 Faringe d. 1782-1788
BOK: Torparna vid Rungarn av Emmerik Bernhard Wiberg f. 1886 d. 1972. Information om boken samt lista på torp https://shfstor.blob.core.windows.net
Erik Tuneld Geografi öfver konungariket Sverige, 8:e upplagan, volym I, Rungarn sid 123.
Wikipedia - Faringe socken - Rungarn - 2020
Appen Lokalsinne Karta 2020 | |
|
G e n v ä g a r
