KARL PETTER Gustafsson/ Blom (1840-1921)
1840-07-18--1921-01-25 (man)
BLADÅKER SOCKEN
SKATTEBONDE
++++++++++++++++++++
KARL PETTER Gustafsson/Blom f. 1840-07-18 Bladåkers sn (ingick i Närdinghundra härad) Uppsala kommun 1971-, Uppsala län (C) (Stockholms län (AB) -1971) Uppland, d. 1921-01-25.
BOSATT
Bladåker sn år 1840
(Ola) Bladåker sn
ARBETE
Skattebonde
Hemmansägare, innehade fädernegården (Ola nr 4) i Bladåker socken, 1/8 mantal.
++++++
SKATTEBONDE
Skattebönderna hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder. (blogg.slaktingar.se)
++++++
GIFTE
Skattebonden CARL PETTER Gustafsson/Blom f. 1840-07-18 Bladåker sn, d. 1921-01-25 (Ola) Bladåker sn, gifter sig 1872-06-09 i Bladåker sn med Torpardottern SOFIA Mats-Ersson i (Norrtorp) f. 1843-09-15 (Norrtorp) Bladåker sn, d. 1927-04-17.
Karl Petter Gustafsson/Blom och Sofia Mats-Ersson är sysslingar.
BARN
1) Karl August Gustafsson f. 1873-05-11, Bladåker sn, (UT 1892-07-12 till Johannes, Stockholm) d. 1955-07-10 Stockholm. Snickarmästare i Stockholm.
2) CAROLINA f. 1875-01-30, Bladåker sn, d. 1926-03-15 [Min Ana]
3) Johan Axel Gustafsson f. 1877-04-19, Bladåker sn, d. 1963-04-26 Norrtälje. Målarmästare i Norrtälje. Gift med Anna Maria Bergström f. 1883-08-15 Hälsingtuna.
4) Fredrik Natanel f. 1880-11-13 d. 1881-11-26, ett år.
5) Frida Elisabet f. 1886-05-02 (Ola) Bladåker sn d. 1958-11-18.. Gift med polismannen i Häverö sn Karl August Julin f. 1875-03-31 d. 1955..
++++++++++++++++++++
BLADÅKER SOCKEN - UPPLAND
Bladåkers socken i Uppland ingick i Närdinghundra härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bladåkers distrikt.
Godset Rungarn samt kyrkbyn Bladåkersby med sockenkyrkan Bladåkers kyrka ligger i socknen.
Bladåkers socken ligger öster om Uppsala med Olandsåns i nordväst, Giningesjöana i väster och kring södra delen av sjön Vällen i norr. Socknen är en bergig skogsbygd med odlingsbygd i norr.
Socknen östligaste punkt är Kasbol invid sjön Storklinten. Den östligaste orten Österbyggeby ligger 2 km väster om Kasbol. Socknen avgränsas i övrigt i öst av Aspdalssjön och gränsen mot Ununge samt Edebo socknar i Norrtälje kommun, Stockholms län. I nordväst avgränsas socknen av Olandsån på en sträcka av cirka två kilometer. I övrigt i väster avgränsar sjöarna Norr-Giningen och Söder-Giningen. Södra delen av sjön Vällen ligger i socknen, som även omfattar byar som Bennebol, Pettbol samt Kolarmora. Här ligger även egendomarna Rungarn samt Norrgarn. Socknen korsas av vandringsleden Upplandsleden.
NAMNET BLADÅKER
Namnet skrevs 1303 Bledaker kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller blad och åker med oklar tolkning.
OLA - BLADÅKER SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
U nion och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
++++++
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocess - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
--Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
--Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
--Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
--Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
--Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
--Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
--torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
--och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
--Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
--Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
Neutralitets Kränkningar - För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart. Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
Östersjön minerades - Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
--Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
Nordiskt närmande - Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA - Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
Sjötrafik - Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
Posttrafiken - Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
Åland - Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
Traktatsenliga förpliktelser -
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
Varuhandeln - Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
Kristid och ransoneringar -
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
Prisstegring - Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
Särskilda statskommisioner - Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
Arbetslöshetskommision - Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
Krigsberedskapskommissionen - De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
Krigsmaterielkommission - De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
Livsmedelskommission - De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
Folkhushållningskommissionen - De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg. Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
Bränslekommission - Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
Dyrtid - För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
Statens finanser - Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genomgripande lagändringar - Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Karl Petter Gustafsson/Bloms livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1872
1871-1879 (OLA) nr 4, Bladåker sn
Karl Peter Gustafsson/Blom och SOFIA Mats-Ersson/Matsdotter gifter sig 1872-06-09 och SOFIA flyttar in på gården. Sonen Karl August föds 1873-05-11, dottern Carolina 1875-01-30, sonen Johan Axel 1877-04-19.
1880-1884 (OLA) by nr 4, Bladåker sn
Sonen Fredrik Natanel föds 1880-11-13. Han dör 1881-11-26, ett år gammal.
1885-1894 (OLA) by nr 4, Bladåker sn
Dottern Frida Elisabet föds 1886-05-02.
1895-1899 (OLA) nr 4, Bladåker sn
DÖD 1921
Karl Petter Gustafsson/Blom
++++++
KÄLLOR
FÖ Bladåker 1833-1860 C:3 duplett, lättläst
--Bild 17 höger sida 1840 nr 20 (Carl Petter 1840-07-18, Far Bonden Gustaf Blom, Mor Cajsa Brita Pehrsdotter 24 år (Ohla).
VI Bladåker EI:2 1861-1894
--Bild 19 1872 nr 2 (CPGB+SME, giftoman Mats Ersson i Noret?)
HF BLADÅKER 1871-1879, AI:12
--Bild 93/sid 88, (GB+KBP och AG, A, EM, JE samt CPG+SM och CA, K).
HF BLADÅKER 1880-1884, AI:13
--Bild 129/sid 127, KPG+SM och KA,K, JA, FN samt CBP, mor till KPG och hennes barn AUGUST Blomqvist (sjöman) och Jan Erik Blomqvist). Särskild förteckning näst sista sidan, Kvarvarande obefintliga sjömän, Sjöman AUGUST Blomqvist f. 1854-03-02, flyttad från sid 127 1884-11-22.
HF BLADÅKER 1885-1894, AI:14
--Bild 130/sid 126, rad 1-6 och 34-35, (KPG+SM och KA,K, JA, FE samt KBP, mor till KPG).
FB BLADÅKER 1895-1899, Alla:1
--Bild 1760/sid 162, rad 1-5 och 23-24 (KPG+SM och JA, FE, K samt KBP, mor till KPG). | |
|
G e n v ä g a r
