Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Fredrik IV av Holstein-Gottorp (1671-1702)
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg (1589-1652)
Nils Kettilsson VASA (1320-1378)
Kristina Jonsdotter STIERNA (1336-1378)
Krister (Cristiern) Nilsson VASA (1365-1442)
Lägg till fader...
Moder
Margareta Eriksdotter KRUMMEDIGE (-1451)
Johan Kristersson VASA (1426-1477)
Anund Algotsson STURE (-1434)
Moder
Gustaf Anundsson STURE (1410-1444)
Birgitta Stensdotter BIELKE (-1461)
Birgitta Gustavsdotter STURE (1440-1472)
Erik Johansson VASA (1470-1520)
Cecilia Magnusdotter EKA (1475-1522)
Gustav I Eriksson VASA (1496-1560)
Margareta Eriksdotter LEIJONHUFVUD (1516-1551)
Karl IX Gustavsson VASA (1550-1611)
Maria Kristina av Pfalz (1561-1589)
Katarina Karlsdotter VASA (1584-1638)
Karl X Gustav av Pfalz (1622-1660)
Eleonora av Holstein-Gottorp (1636-1715)
Karl XI Carlsson av Pfalz (1655-1697)
Ulrika Eleonora av Danmark (1656-1693)
Hedvig Sofia Carlsdotter av Pfalz (1681-1708)
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp (1700-1737)
Anna Petrovna av Ryssland (1708-1728)
Karl Peter Ulrik (Peter III) av Holstein-Gottorp (1728-1762)
Katarina ll Sophie av Anhalt-Zerbst (1729-1796)
Paul l Petrovitj av Ryssland (1754-1801)
Sophia Dorothea (Maria Fjodorovna) av Württemberg (1759-1828)
Alexander I av Ryssland (1777-1825)
1777-12-23--1825-11-19 (man)

Alexander I 1777-1825 rysk tsar 1801-25.
Alexanders regeringstid kännetecknades först av liberal reformiver därefter av en stark vilja att slå vakt om det bestående. Denna förvandling kan ses dels mot bakgrund av förändrade yttre omständigheter dels som ett resultat av motstridiga impulser under ungdomsåren: det tidiga inflytandet från farmodern Katarina II och den schweiziske upplysningsmannen La Harpe utgjorde en skarp kontrast till Alexander:s senare läroår präglade av fadern Paul I:s förtryckarregim.

Mellan åren 1801 och 1811 genomdrev Alexander efter västligt mönster en rad liberala reformer. Under inflytande av rådgivaren Michail Speranskij förnyades statsstyrelsen genom tillkomsten av ministerier och ett statsråd. Det radikala franska inflytandet märktes tydligast i Alexanders förslag om ett enhetligt och för alla tillgängligt skolsystem. Ekonomiska reformer som bl.a. syftade till att förbättra de livegnas förhållanden lade grunden till en begränsad industrialisering under Alexanders regeringstid.

Första hälften av Alexanders tsarperiod innebar stora utrikespolitiska framgångar. Georgien Bessarabien och Azerbajdzjan införlivades med det ryska imperiet. Finland erövrades från Sverige i kriget 1808-09. Relationerna till Napoleons Frankrike blev dock Alexanders allt överskuggande utrikespolitiska problem. Napoléon och Alexande möttes den 25 juni 1807 i Tilsit ochskrev ett fredsfördrag. Efter uppgörelsen med Napoléon i Tilsit anföll Alexander svenska Finland och gjorde landet till ett ryskt storfurstendöme.

Trots att Tilsitfördraget 1807 proklamerat fredliga förbindelser anföll Napoleons armé Ryssland i juni 1812. Stark folklig uppslutning kring "brända jordens" taktik försvårade den franska framryckningen. En sträng rysk vinter tvingade Napoleon att slutgiltigt ge upp invasionsförsöket.
Kriget bidrog i hög grad till den förvandling från västinspirerad liberal reformanda till ortodox konservatism som Alexander genomgick. Den av Alexander skapade Heliga alliansen (1815) blev ett uttryck för idén om Rysslands gudomligt givna mission som Europas räddare. Medan Alexander under återstoden av sitt liv visade ringa intresse för idéer från väst och för inre modernisering hade krigskontakterna väckt en kritisk rysk intelligentia som tagit intryck av upplysningsidéerna och av Europas alternativa samhällsformer.

I tsarrysk historieskrivning tilldelades Alexander attributet "den välsignade" för att framhäva hans goda sinne och hans framgång i krig. I total kontrast härtill stod den första sovjetperiodens mörka bild av "Europas gendarm". Stalins historiker visade ånyo positivt intresse för 1812 års "fosterländska krig". Alexanders hjälteroll hade dock övertagits av härföraren Kutuzov. Stalintidens historiebild är i sina huvuddrag ännu intakt.

Tsar Alexander I var en gåtfull personlighet: från början var han reformvänlig och liberal men blev alltmer ortodox och konservativ. Han beskrivs som både schizofren och manodepressiv och han avled under mystiska omständigheter. När hans grav öppnades 1920 visade sig den vara - tom!

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn karaokekungen_swe...m som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.