Gorm den gamle
Gorm den gamle (även Vurm), kung av Danmark under första hälften av 900-talet, far till Harald Blåtand. Eventuellt död 958; ett årtal som erhållits genom en dendrodatering av bevarat trä hämtat från den norra gravhögen i Jelling. Man saknar dock säkra bevis för att denna hög är uppkastad över Gorm, även om en stark tradition gör detta gällande.
Snorre Sturlason kallar honom Gorm Hardeknudson. Möjligen var Gorm därför son till Knut I (Hardeknut).
Regerade från orten Jelling. Gift med Tyra Danebot. Omnämns på den lilla Jellingestenen;
”Kurm kunukr karthi kubl thussi aft Thurui kun sina Tanmarkar bot”
lyder translitteringen av texten på stenen som har fått två tolkningar, dels ”Kung Gorm gjorde detta kummel efter sin hustru Thyra, Danmarks beskyddare”, men också ”Kung Gorm, Danmarks beskyddare, gjorde detta kummel efter sin hustru Thyra”.
Om Gorm berättade den senare kung Sven Estridsson för Adam av Bremen att han var den ”som jag vill kalla en gruvlig orm och som var i hög grad fientligt inställd till alla kristna. Han planerade att fullständigt utrota kristendomen i Danmark, fördrev Guds präster från sitt område och lät också döda många under tortyr”.
Barn
Harald Blåtand
Knut Gormsson (Knud Dana-Ast)
Gunhild Gormsdotter
Dessutom har ibland en på en runsten i Hällestad omnämnd Toke Gormsson gissats vara son till Gorm den gamle.
Gorm den gamle, eller Gorm Løge, var dansk kung från 936, död ca 958, och omnämnd år 936, troligen en son till kung Hardeknud. Han kan ha varit född ca år 920 och tillhörde troligen sköldungaätten där man återfinner bl.a. Rolf Krake och Ragnar Lodbrok (?).
Han höglades i den ännu existerande gravhögen i Jelling där hans son Harald Blåtand reste en runsten över honom och drottning Thyra, men kom troligen efter en tid att flyttas in i kyrkan.
Gorm är den förste verifierade kungen i Danmark. Man tror att han vann sitt rike genom att segra över en grupp småkungar nere i södra Danmark.
I Snorres krönika över norska kungar står att ha avlade två söner med Tyr i Dannebod; Knud och Harald.
Då Adalbrekt(?) var kung i England kom dessa två söner dit med en stor vikingaflotta och intog Northumberland, hävdande att det var deras arvejord där fadern styrt varvid ett stort slag utkämpades. | |