Anders Olofsson Bure (1425-1514)
1425--1514 (man)
f. 1425 i Bureå 1, Skellefteå lfs,Yrke: Underlagman. Död ca 1514 i Bureå 6, Skellefteå sn, Västerbotten. Gift med Mariet Bur-Marit Olofsson Bure (född Olofsdotter)1430 i Bureå, Västerbotten, Död 1498-02-06 i Bureå.
Bur-Marits far och mor var Olof Eriksson och Britta Ericksson (born Eriksdotter).
Anders Olofssons far & Mor: Olof Gamle Olof Hersesson Bure, Sr.f.ca 1380 i Bureå 1, Skellefteå sn. Död 1460 i Bureå 2, Skellefteå sn och Ingeborg Olofsdotter Bure f.1390. Död ?.
About Anders Olofsson
Underlagman i Västerbotten enligt Johan Bure.
Anders Olofsson i Bure kan betraktas som den äldsta, historiskt säkerställda medlemmen av Bureätten. Samtida skriflig källa saknas visserligen, men samstämmigheten bland Johan Bures sagespersoner stödjer att Anders Olofsson i Bure var en historisk person. (Urban Sikeborg. Se Wikipediaartikeln http://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten).
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början. Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale) Källa: helgo.net/enar/och/tjocka/slakten/data/D0017/I66.html
Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades.
Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.
Händelser under Anders levetid
1495 Age 33 Russians forces invade Sweden.
1495 · The Russo-Swedish War Age 33
While in an alliance with Grand Prince Ivan III of Moscow, King Hans of Denmark and Norway invaded Sweden and was declared King of Sweden.
1497.Age 35.King Hans of Denmark and Norway attacked Sweden. King Hans declared King of Sweden.
1520 · The Stockholm Bloodbath .Age 58
A mass execution of Swedish nobles by Danish king Christian II is known as the Stockholm Bloodbath. Christian II invaded Sweden in 1519 and took hold of Stockholm in September 1520. Over 80 nobles were executed for heresy on November 8 and 9. The outrage from the executions led to the Swedish removal of support of the Kalmar Union.
1523 · Swedish War of Liberation .Age 61
The Swedish War of Liberation was a civil war led by nobleman Gustav Vasa. As Christian II heard of the rebellion, he confronted Vasa's men, who won the battle at Brunbacks Ferry. Christian II was defeated by the Swedes in Stockholm and a truce was agreed upon. Vasa was given as a hostage as a show of good faith until the treaty was signed. The Danish King did not keep his word and Vasa was held as a prisoner for two years until his escape. A bounty was placed on Vasa's head. Vasa worked to inspire many to join his cause and lived under disguise until the Danes surrendered in 1525.
Barn:
Katarina Andersdotter Bure f.(1446-1537)blev 90 år.
Jacob Pavel Andersson Bure. Lagman (1450-1536)
Påvel Andersson Bure (1451-1543)Bonde på Bureholm, Underlagsman, Landshövding i Västerbotten.
Jakob Andersson Bure, (1456 - 1535)
Olof Andersson Bure 1452 - 1502
Anders Andersson Bure (Bureman) 1460 - 1502
Bondmora Lucia (Lille Lussi i Viken) Olofsson (born Andersdotter Bure) 1455 - 1530
Joen Andersson Bure 1460 - 1520
Brita Clemetsson Beltare (f.Andersdotter Bure) Jan 10 1465 i Bureå 6, Skellefteå, Död May 5 1527 i Baggböle, Umeå,
Elin Andersdotter Bure 1472 - 1543
Margareta Jonsson (born Andersdotter Bure) 1464 - 1529
Olov Andersson Bure 1457-1530
Mariet (Maria) Andersdotter 1465 - 1529
Karin Andersdotter Bure 1466 - 1523
Herse Andersson Bure 1480 - 1552 ev 1452-1523
Jon Andersson Bure 1455–1535
Jöns Andersson Bure 1463–1527
Anders Olofsson -hade Y-DNA Haplogrupp G2a-S2808>Y12970, han är belagd förfader på bure Svärdlinje
Anders Olofsson var Bonde på Bureå 6 och Underlagman,född omkr 1425 i Bure, Skellefteå socken.Bosatt i Skellefteå sn, Västerbotten.”Anders”, son till ”Olof” som var son till Härse som var son till Fale..Källa: Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r [fol.245r]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129 ,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15
"Olof Hersessons som var Abbot och som bodde på Bureholmen" hans son var "Anders Olofsson undelagman i Västerbotten" Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137 [sid 62] Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 128-129,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15.
"Anders som bodde där nu Nils Hanson bor 1601, Norr om ån”.Källa:Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r [sid.63]Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 137v-138,Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15
Anders Olofsson var Underlagsman enligt Johan Bure och och enligt förteckningen över Vesterbotten och övre Norrland så fanns det en lucka mellan Per Andersson Grubb som var Underlagman och Birkarl unde 1460-1465 och det finns en lucka i förteckningen 1465-till början av 1470 talet då Anders Olofsson kunde varit Underlagman och Johan Bureus fått sin uppgift ifrån sen i mitten på 1470 talet till trädde Jacob Andesson som Lagman,han kallas också" Jacob Lagman":Källa under en 1300-talet en gemensam lagbok, Hälsingelagen, men bildade inte egen lagsaga utan ingick senast från 1401 i Upplands lagsaga. 1563 utbröts dessa områden till egen lagsaga.
Olof Hersesson son Anders Olofsson ärvde Stamgården Bure eller Bure nr. 1 i dåvarande Skellefteå socken ,hans bror Olof Olofsson fick en del av Bure stamgods den blev kallad Bure nr.2. i Skelleftå socken. Källa:Ulf Lundstöms bok " Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650. sid 391.
Anders olofsson (1425-1475) bosatt Bure gård nr 1 i Skellefeå socken blev år 1601 Bure nr.6 i Skellefteå socken.
(idag Bureå nr.1 och Bureå nr.6 ) | |
|
G e n v ä g a r
