Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Henrik Hindersson (1405-1470)
Lägg till moder...
Eric Hindersson (1470-1546)
Marit Hindersson (född Andersdotter) (1480-)
Nils Ersson Hindersson (1510-1574)
NN
Jon Nilsson Hindersson (1547-)
Lägg till moder...
Erik Jonsson (1568-)
Lägg till moder...
Erik Eriksson (1592-1668)
Lägg till moder...
Anders Eriksson (1635-1701)
Margareta Östensdotter (1644-1724)
Anders Andersson (1661-1728)
Erik Mårtensson (1635-1730)
Karin Johansdotter (1640-1734)
Margeta Eriksdotter (1669-1754)
Johan Jon Andersson Polack (1711-1788)
Per Olofsson (1546-1656)
Margareta Tomasdotter (1594-1678)
Olof Persson (1659-1710)
Kerstin Andersdotter (1655-1695)
Anders Olofsson Lütter Korpral (1681-1748)
Brita Olofsson Lütter Korpral (1689-1771)
Anna Andersdotter (1712-1772)
Manasse Wikström f. Jonsson (1745-1779)
Mårten Persson (1728-1805)
Karin Andersdotter (1723-1786)
Margareta Mårtensdotter (1752-1829)
Anna Catharina Wikström (1778-1829)
1778-07-17--1829 (kvinna)

f. i Åbyn.Död i Kyrkbordet. Historia om Prästbordet - Kyrkobordet.
Prästbordet var 1749 på 37/64 mantal krono vilket innehades av kyrkoherde Per
Högström. Årligen kunde 24 tunnor sås och hö fanns som gjorde det möjligt uppföda drygt 40 kor, 5-6 hästar, samt småkreatur. Skogen var tillräcklig till ved men
hade svagt mulbete. Prästbordet hade ringa fiskevatten i älven.
I en tvist mellan Boviken och Storkåge 1755 anförde de förra att gränsen skulle
börja vid Prästfäbodberget, ”Prästeboberget”. Detta var dock felaktigt eftersom
berget låg inom Kyrkobordets område. Ett annat råmärke mellan Storkåge och Kyrkobordet var Jönsbovallen som låg vid Fällbäcken.
Från Kyrkobordet har nybygget Svanström anlagts.
Enligt en undersökning av häradsrätten 1784 fanns på Kyrkobordet 30 hushåll
vilka bodde i egna gårdar och som drev något jordbruk på kyrkans mark. I kyrkstaden fanns i kyrkstugor och handelsmännens stugor 50-60 personer, änkor och pigor,
vilka hade prosten Högströms tillstånd att bo där. Dessutom fanns i kyrkstaden
”inhyses och löst folk” som bodde där utan tillstånd. ”De göra allmogens hemvist
och kyrkstugor osäkra genom stölder och andra brott.” ”Det löst folk, kringstrykare,
som åsyftas. Tjuvar, en avskedad, liderlig soldat Tysk, med hustru och barn och
andra vilkas oordentliga levnad göra förargelse.” Häradsrätten ville att de som bodde
utan tillstånd i kyrkstaden skulle flytta bort. De som utan pastorns tillstånd härbärgerade folk skulle böta 3 riksdaler och 16 skillingar samt förlora rätten att bo på Kyrkobordet.
I början av 1700-talet bodde på Kyrkobordet många soldatänkor. Kyrkans mark
vid Skellefteå kyrka kallades i äldre tid Kyrkobordet. Senare blev marken uppdelad i
Prästbordet, Kaplansbordet och Klockarbordet. Idag kallas området Prästbordet.
Litteratur: Fellström, K. A.: Från kyrkbacken: historiska anteckningarfrån skelleftebygden, Skellefteå 1950, 302 s.; Prästbordet: studiecirkelrapport, kulturlandskapet i skelleftebygden, Studieförbundet Vuxenskolan, Skellefteå 1983, 151 s. ill.

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn mONKAN som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.