Adam Jonsson Polack (1739-)
1739-- (man)
f. i Ostvik. En soldatsläkt i Ostvik LISBETH Landström En dag när jag var 8-9 år berättade mamma att hennes farfars farfar hade kommit till bygden som rysk soldat i 1809 års krig och blivit kvar. Hon sa att han kommit från Polen eller Estland och hon visste inte heller om han hade varit krigsfånge eller deserterat. Namnet var Peter Trochimov Han var ogift, 26 år gammal och fem fot tio tum lång. Han lärde sig lite svenska och hankade sig fram på en del småjobb, men säkert var byborna både skeptiska och fientliga till en början. År 1812 antogs han som förstärkningsmanskap vid Skellefteå kompani och fick nr. 8 Bäck. Och några år senare deltog han som svensk soldat i fälttåget mot Norge. Sverige ville ingå union med Norge, men norrmännen förklarade sig självständiga den 17 maj Under sommaren skickade den svenske kronprinsen soldater mot Norge, varav en alltså var Peter Trochimov, men nu med det svenska namnet Per Bäck. Kriget varade bara ett par veckor och unionen genomfördes. Bildar familj Per Bäck kom senare bilda familj med Anna Magdalena Adamsdotter från Ostvik. Hon var född 1785 i ett soldattorp i Ostvik. Föräldrarna var Adam Jonsson Polack från Östanbäck och Magdalena Carlsdotter från Drängsmark. Anna Magdalena födde 1816 en oäkta son, Johan Michel. Ingen uppgift om barnets far, men Peter Trochimov tog senare pojken till sin styvson fick hon ytterligare en son, som dör i späd ålder. Hösten 1819 blir hon gravid igen. Den här gången kan vi förmoda att Peter är barnets far, för nu går de till prästen och ber att få bli vigda. Men eftersom han kommit till Sverige som rysk soldat var det lite speciellt. Det räckte inte med vanlig lysning och hindersprövning utan pastorn Nils Ström satte också in en annons i Inrikestidningen, Stockholm, den 31 maj 1820: Ryske soldaten Peter Trochimov, vilken under Norska Fälttåget, såsom Förstärkningskarl för denna socken, kallat sig Per Bäck, ärnar ingå äktenskap med pigan Anna Magdalena Adamsdotter. Den, som emot detta äktenskap har något att erinra, anmäle det hos undertecknad pastor inom den tid lag förmår, hvilket tredje gången kungöres. Skellefteå den 17 maj Nils Ström, PL (=Pastor Loci, dvs. pastor på orten) Innan annonsen införts föds deras dotter, Maria Magdalena, den 7 april Sommaren därpå, den 12 augusti 1821, kunde de två äntligen vigas, inhysesmannen Pehr Pehrsson Trochimov och pigan Anna Magdalena Adamsdotter. De var då båda i trettiofemårsåldern. Då var hon redan gravid igen och sonen Pehr Abel föddes den 2 januari 1822 och året därpå ytterligare en son, August. Fyra av barnen växte upp till vuxen ålder och familjen bodde i soldattorpet på rote 113 Bäck. De var fattiga och barnen fick bidra så fort de kunde. Säkert fick familjen också kämpa mot fördomar och misstro. Varför tror jag det? Jo, min morbror Ture Karlsson berättade en gång att i skola voor vä reta för att vä voor borti Röissen. Barna språnt da i komme asse skreja dem. Passern je. Nu kom Röissen! Fyra generationer senare levde alltså traditionen fortfarande om familjens ryska rötter. Änkan Anna Magdalena Den f.d. ryske soldaten Peter Trochimov, sedermera Pehr Bäck, avled Änkan överlever honom femton år och kallas för fattighjon i kyrkböckerna. Äldste sonen, Johan Michel blev soldat och fältjägare på roten 121 Lång i Byske. Han gifte sig 1838 med Anna Cajsa Andersdotter och de fick två döttrar. Han avlider Dottern Maria Magdalena, född 1820, var först piga men gifte sig 1848 med soldaten Carl Jakob Dunder och blev soldathustru i Drängsmark. Paret fick åtta barn, men åtminstone tre av dem dog i unga år. Maken dog i lefverkräfta den 9 oktober I begravningsboken benämns han gratialist, vilket innebar att han hade en form av soldatpension. Knappt en månad senare, den 8 november, avled även änkan, Magdalena Dunder, i en ålder av 83 år. Yngste sonen, August, född 1823, försörjde sig som dräng, innan han enligt husförhörsboken gick till 8 SKELLEFTEBYGDEN 2/2018
9 sjöss i trettioårsåldern. Han var till sjöss i tjugo år och i den sista anteckningen jag hittat om honom var han inskriven på Benevolent Asylum i Melbourne, Australien. Mellansonen, Pehr Abel, född 1822, arbetade som vallhjon och dräng, innan han 21 år gammal blir soldat som Pehr Abel Gran Åhl på rote 105 i Ostvik. Två år senare var han fältjägare och gifte sig med Brita Maria Zakrisdotter från Svarttjärn, Lövånger. När han varit soldat i sjutton år, ansågs han oduglig för krigstjänst till följd av bråckskada, endast 38 år gammal. Hur skulle han nu kunna försörja fru och sex minderåriga barn? En liten, knappt läsbar anteckning i husförhörsboken gav en ledtråd: Vistats 16 dagar i cellfängelset i Umeå, för Lönnkrögeri och sabbatsbrott. Husbehovsbränningen förbjöds 1860, samma år som han fick avsked. Han fortsatte uppenbarligen att bränna och sälja brännvin Albert Edelfelt, oljemålning från 1900 dömdes han av Skellefteå häradsrätt till 2 riksdalers vitesböter och 1864 av Svea hovrätt till 105 rdr böter för olovlig brännvinsutskänkning å Sabbat. Naturligtvis hade han inga möjligheter att betala böterna, så straffet omvandlades till fängelse. Han kom till cellfängelset i Umeå den 21 april 1865 och satt där i 12 dagar på vatten och bröd samt 4 dagars fängelse. Hustrun dog fyra år senare och året därpå, 1870, dog han själv i kolik, endast 48 år gammal. I inskrivningsdokumentet i Umeå står att hans far, Peter Trochimov, var Polack till nationen. Äntligen fick jag svar på den frågan! Under 1800-talet ingick delar av Polen i ryska riket och unga män skickades att ut att slåss för Ryssland, t.ex. i Finska kriget. Wei Ståhlberg Öhgren Morfars far Ett av Per Abels och Britta Marias barn blev min morfars far. Han hette Carl Johan Gran ( ) och blev alltså i unga år föräldralös. Antogs som soldat, blev fältjägare som sin far och farfar. Han gifte sig med en flicka från Ostvik, Sara Johanna Wikström ( ). Som ung hade hon haft polio. I husförhörsböckerna var ordet sjuk inskrivet liksom ej konfirmerad. På annat ställe står civilt gifta Kyrkan accepterade sannolikt inte kyrklig vigsel om man inte var konfirmerad. År 1885 köpte de ett hemman i Östanbäck för 2005 kr. De byggde huset, där Erling och Gunnel Jakobsson bor idag. Sara Johanna var fällsömmerska och kallades Madam Gran. Hon haltade och hade en knotig gammal käpp. När hon hötte med käppen; då lyssnade man! sa min morbror Ture. Carl Johan Gran blev också han gratialist under sina sista år; soldat i tredje generationen. LISBETH LANDSTRÖM SKELLEFTEBYGDEN 2/2018 9 | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
