Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Magnus V Erlingsson NORGE (1156-1184)
Moder
Erling Steinvegg Magnusson Baglerkonge
Lägg till moder...
Sigurd Erlingssen Ribbing Opprørskonge (1203-1226)
Lägg till moder...
Sigvid Ribbing
Lägg till moder...
Bent Sigvedsen Ribbing (1260-)
Lägg till moder...
Sigvid Bentsen Ribbing (1280-)
Lägg till moder...
Sigvid Rövaren Ribbing (1314-)
1314-- (man)

Sigvid Ribbing, enligt genealogierne en son af förenämnde Sevid, var redan 1336 under de unga Porsarnes minderårighet höfding öfver södra Halland samt slottsherre på Falkenberg. Han lefde ännu 1345 samt var före 1341 gift med Märeta, en dotter af riksrådet och lagmannen i Nerike, Ulf Gudmundsson och den heliga Brigitta, med hvilken han hade sönerna Arvid och Peter samt en dotter Ingerid.

Halländska herregårdar, Peter von Möller

http://runeberg.org/herrghal/0135.html

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ribbing_nr_15

--------------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sigvid_Ribbing

Nämnd 1295 som Seved Knutsson, var hövitsman över Halland och slottsherre till Falkenberg.Ribbing gifte sig 1337 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsaätten), dotter till heliga Birgitta. Giftermålet har av eftervärlden fått benämningen Bröllopet på Ulvåsa. död ca 1350. Bosatt i Vapnö slott, Halmstad.

Från ätten Ribbing nr 15.Sigvid föddes i början av 1300-talet.

Genom ett arv år 1340 fick han godset Vapnö i Halland. (Vapnö tillhörde sedan början på 1300-talet släkten Ribbing). Sigvid var hövitsman över södra Halland mellan åren 1330 till 1345. Han omtalas som en grym och hård man. Vistades i Norge och Sverige år 1335.

Sigvid gifte sig med Märta Ulfsdotter år 1341. Hon var dotter till Ulf Gudmarsson Hjorthufvud och Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta). Märta var bara 13 år när det bestämdes att hon skulle bli hustru till Sigvid Ribbing. Äktenskapet var mer en "politisk överenskommelse" mellan hennes far och regerande Kungen Magnus Eriksson än ett lyckligt äktenskap. http://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6llopet_p%C3%A5_Ulv%C3%A5sa

Sigvid Ribbing som var en "rövare" gjorde sig rik genom stölder från skeppen i Kattegatt mellan Danmark och Sverige.

Kung Magnus Eriksson ville ha makten över handeln i Sverige och för att få en lugn handel mellan länderna, gjorde han ett välplanerat drag genom att låta riksrådet Ulf Gudmarssons dotter Märta gifta sig med Sigvid Ribbing och förmå denna att hålla sig lugn.

Genom äktenskapet mellan Märta och Sigvid stärkte även Ulf Gudmarsson sin position som rådgivare till kungen eftersom avtalet med Sigvid Ribbing var en politisk framgång för kung Magnus Eriksson.

Märtas mor, Heliga Birgitta, satte sig emot äktenskapet mellan Märta och Sigvid.

När Sigvid och Märta gifte sig ville inte Heliga Birgitta delta i bröllopet på Ulfåsa utan satte sig utanför bröllopssalen. Efter ett tag ångrade hon sig och så småningom gick hon in till dem i salen på Ulfåsa. (Mer om detta kan man läsa i Magdalena Ribbings bok - Ätten Ribbing 700 år i Sveriges historia).

Märta och Sigvid var gifta i drygt 10 år och fick fyra barn.

Sigvid Ribbing dog i början av 1350-talet då digerdöden härjade i Sverige.

Källa: Elgenstiern. Källa: Magdalena Ribbings bok - Ätten Ribbing 700 år i Sveriges historia.

Giftermålet mellan Märta och Sigvard var en uppgörelse mellan Ulf Gudmarsson och kung Magnus. (Heliga) Birgitta motsatte sig detta. Hon kallade svärsonen för Rövaren och ansåg att han orsakat stor skada för riket.
Omnämnd 1314 då han är skiljedomare i en tvist mellan domprosten i Skara och två andra personer. Ägde jord i Marks härad i Västergötland.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sigvid_Ribbing
Sigvid Ribbing, nämnd 1295 som Seved Knutsson, var hövitsman över Halland och slottsherre till Falkenberg.
Ribbing var ursprungligen en halländsk släkt med tre sjöblad i vapnet, av vilka två var placerade ovanför det tredje.

Tidigast har namnet Ribbing kunnat beläggas år 1302 då den danske kungen Erik ”menved” nämnder en ”Swith dictus Rybbing” , som bror till en avliden ”Arwidus dictus Rybbing” och ägare av jord i Snöstorp och Tönnersjö i Halland som fråndömdes honom. Han har senare identifierats med en ”Sevidus Kanutifilus” som i ett sigill förde vapnet när han sålde en gård i Halmstad år 1295. I Sverige har samma vapen tidigast kunnat beläggas år 1314 för en Sigvid Bengtsson. Han förekommer i brev om skogar i Marks härad i Västergötland, nära gränsen till Halland. Han har förmodats vara far till Knut Sigvidsson som hade samma vapen på sin gravsten i Värnhems kloster och hade färdeneärvd jord i Marks härad. Han hade en bror, Bengt Sigvidsson. De och bland annat Knut Porse utfärdade ett brev år 1325 som förlikning med den nederländska staden Kampen, där en gemensam släkting hade blivit dräpt.

Mera känd blev Sigvid Ribbing (död tidigast 1345). Man vet inget om hans släktskap med tidigare Ribbingar. Han gifte sig senast år 1341 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsaätten), Heliga Birgittas dotter. De fick sonen Peter Sigvidsson (död 1379). Han dog barnlös.

År 1402 hade en Knut Ribbing, Peder Ribbing och Lindorm Ribbing beseglat ett salubrev. Det sägs att de var bröder, men det finns inga bevis för det. Peder Ribbing var troligen identisk med den Petrus Aaelson – eller Axelsson – dictus Rybbing. Han har av forskare kombinerats med att en Ascerus Magni (död tidigast 1351) förde släkten Ribbings vapen. Han hade en bror Sigvid Magni, alltså Sigvid Magnusson.

På 1390-talet beseglade Peder och Knut Ribbing åt Peter Prikas änka Ingeborg Sigvidsdotter, som också förde släkten Ribbings vapen och därmed förmodligen hade varit dotter till Sigvid Magnusson.

_______________________

- Ribbing, släkt, svenskt biografiskt lexikon, Band 30 (1998-2000), sidan 97, författare Hans Gillingstam - www.riddarhuset.se

Sigvid gifte sig 1337 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsaätten), dotter till heliga Birgitta. Giftermålet har av eftervärlden fått benämningen bröllopet på Ulvåsa.

About Sigvid "Rövaren" Ribbing (svenska)
Sigvid Ribbing, enligt genealogierne en son af förenämnde Sevid, var redan 1336 under de unga Porsarnes minderårighet höfding öfver södra Halland samt slottsherre på Falkenberg. Han lefde ännu 1345 samt var före 1341 gift med Märeta, en dotter af riksrådet och lagmannen i Nerike, Ulf Gudmundsson och den heliga Brigitta, med hvilken han hade sönerna Arvid och Peter samt en dotter Ingerid.

Halländska herregårdar, Peter von Möller http://runeberg.org/herrghal/0135.html

--------------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sigvid_Ribbing Nämnd 1295 som Seved Knutsson, var hövitsman över Halland och slottsherre till Falkenberg.Ribbing gifte sig 1337 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsaätten), dotter till heliga Birgitta. Giftermålet har av eftervärlden fått benämningen Bröllopet på Ulvåsa. död ca 1350. Bosatt i Vapnö slott, Halmstad.

Från ätten Ribbing nr 15.Sigvid föddes i början av 1300-talet.

Genom ett arv år 1340 fick han godset Vapnö i Halland. (Vapnö tillhörde sedan början på 1300-talet släkten Ribbing). Sigvid var hövitsman över södra Halland mellan åren 1330 till 1345. Han omtalas som en grym och hård man. Vistades i Norge och Sverige år 1335.

Sigvid gifte sig med Märta Ulfsdotter år 1341. Hon var dotter till Ulf Gudmarsson Hjorthufvud och Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta). Märta var bara 13 år när det bestämdes att hon skulle bli hustru till Sigvid Ribbing. Äktenskapet var mer en "politisk överenskommelse" mellan hennes far och regerande Kungen Magnus Eriksson än ett lyckligt äktenskap. http://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6llopet_p%C3%A5_Ulv%C3%A5sa

Sigvid Ribbing som var en "rövare" gjorde sig rik genom stölder från skeppen i Kattegatt mellan Danmark och Sverige.

Kung Magnus Eriksson ville ha makten över handeln i Sverige och för att få en lugn handel mellan länderna, gjorde han ett välplanerat drag genom att låta riksrådet Ulf Gudmarssons dotter Märta gifta sig med Sigvid Ribbing och förmå denna att hålla sig lugn.

Genom äktenskapet mellan Märta och Sigvid stärkte även Ulf Gudmarsson sin position som rådgivare till kungen eftersom avtalet med Sigvid Ribbing var en politisk framgång för kung Magnus Eriksson.

Märtas mor, Heliga Birgitta, satte sig emot äktenskapet mellan Märta och Sigvid.

När Sigvid och Märta gifte sig ville inte Heliga Birgitta delta i bröllopet på Ulfåsa utan satte sig utanför bröllopssalen. Efter ett tag ångrade hon sig och så småningom gick hon in till dem i salen på Ulfåsa. (Mer om detta kan man läsa i Magdalena Ribbings bok - Ätten Ribbing 700 år i Sveriges historia).

Märta och Sigvid var gifta i drygt 10 år och fick fyra barn.

Sigvid Ribbing dog i början av 1350-talet då digerdöden härjade i Sverige.

Källa: Elgenstiern. Källa: Magdalena Ribbings bok - Ätten Ribbing 700 år i Sveriges historia.

Giftermålet mellan Märta och Sigvard var en uppgörelse mellan Ulf Gudmarsson och kung Magnus. (Heliga) Birgitta motsatte sig detta. Hon kallade svärsonen för Rövaren och ansåg att han orsakat stor skada för riket.
Omnämnd 1314 då han är skiljedomare i en tvist mellan domprosten i Skara och två andra personer. Ägde jord i Marks härad i Västergötland.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sigvid_Ribbing
Sigvid Ribbing, nämnd 1295 som Seved Knutsson, var hövitsman över Halland och slottsherre till Falkenberg.
Ribbing var ursprungligen en halländsk släkt med tre sjöblad i vapnet, av vilka två var placerade ovanför det tredje.

Tidigast har namnet Ribbing kunnat beläggas år 1302 då den danske kungen Erik ”menved” nämnder en ”Swith dictus Rybbing” , som bror till en avliden ”Arwidus dictus Rybbing” och ägare av jord i Snöstorp och Tönnersjö i Halland som fråndömdes honom. Han har senare identifierats med en ”Sevidus Kanutifilus” som i ett sigill förde vapnet när han sålde en gård i Halmstad år 1295. I Sverige har samma vapen tidigast kunnat beläggas år 1314 för en Sigvid Bengtsson. Han förekommer i brev om skogar i Marks härad i Västergötland, nära gränsen till Halland. Han har förmodats vara far till Knut Sigvidsson som hade samma vapen på sin gravsten i Värnhems kloster och hade färdeneärvd jord i Marks härad. Han hade en bror, Bengt Sigvidsson. De och bland annat Knut Porse utfärdade ett brev år 1325 som förlikning med den nederländska staden Kampen, där en gemensam släkting hade blivit dräpt.

Mera känd blev Sigvid Ribbing (död tidigast 1345). Man vet inget om hans släktskap med tidigare Ribbingar. Han gifte sig senast år 1341 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsaätten), Heliga Birgittas dotter. De fick sonen Peter Sigvidsson (död 1379). Han dog barnlös.

År 1402 hade en Knut Ribbing, Peder Ribbing och Lindorm Ribbing beseglat ett salubrev. Det sägs att de var bröder, men det finns inga bevis för det. Peder Ribbing var troligen identisk med den Petrus Aaelson – eller Axelsson – dictus Rybbing. Han har av forskare kombinerats med att en Ascerus Magni (död tidigast 1351) förde släkten Ribbings vapen. Han hade en bror Sigvid Magni, alltså Sigvid Magnusson.

På 1390-talet beseglade Peder och Knut Ribbing åt Peter Prikas änka Ingeborg Sigvidsdotter, som också förde släkten Ribbings vapen och därmed förmodligen hade varit dotter till Sigvid Magnusson.

_______________________

- Ribbing, släkt, svenskt biografiskt lexikon, Band 30 (1998-2000), sidan 97, författare Hans Gillingstam - www.riddarhuset.se

Sigvid gifte sig 1337 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsaätten), dotter till heliga Birgitta. Giftermålet har av eftervärlden fått benämningen bröllopet på Ulvåsa.
Ingeborg Sigvidsdotter Ribbing (1360-)
Ingegerd Pedersdotter Prika
Knut Arvidsson Drake af Intorp (sparre över stjärna) (1418-1459)
Arvid Knutsson Drake af Intorp (Sparre över Stjärna) (1440-1497)
Märta Arvidsdotter (-1558)
Väpnare Arvid Olofsson Västbo-Drake (1509-1535)
Agneta Arvidsdotter Västbo-Drake (-1615)
Knut Pedersson Kijl (1560-1603)
Agneta Kijl (-1630)
Margareta Ödell-Ödla (1624-1680)
Maria Breitholtz (1665-1731)
Margareta Rutensköld (1693-)
Maria Charlotta Liljebjörn (1723-1771)
Margareta Olofsdotter (1510-)
Katarina Larsdotter Bröms (1545-1630)
Anna Pedersdotter Svenske
Gustaf Börjesson Carlström (-1680)
Sara Carlström
Anna Elisabeth Bergia (1682-1756)
Sara Maria Geijer (1701-1752)
Anna Elisabet Forsell (1728-1800)
Gustaf Forsell (1741-1779)
Johan Börjesson (1606-1676)
Birgitta Carlberg (1642-1723)
Elisabet Kolthoff (1675-)
Maria Sylvia (1709-1774)
Christina Elisabeth Hamn (1740-1814)
Herman Kolthoff (1683-1754)
Johan Kolthoff (1722-1780)
Herman Kolthoff (1749-1825)
Engelborg Carlberg (1649-1698)
Kristoffer Geijer (1672-1712)
Sara Maria Geijer (1701-1752)
Anna Elisabet Forsell (1728-1800)
Gustaf Forsell (1741-1779)
Bengt Gustav Geijer d.ä (1682-1746)
Johan Gustaf Geijer (1719-1790)
Bengt Gustaf Geijer (1748-1814)
Elisabet Johansdotter Carlberg (1650-1692)
Mariana Kentzel (1672-1754)
Andreas Lagerlöf (1700-1769)
Daniel Johan Lagerlöf (1737-1784)
Olof Arvidsson yngre Stenbock (1470-1508)
Gustaf Olofsson Stenbock (1502-1571)
Katarina Stenbock av SVERIGE (1535-1621)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn AndreasWindahl som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.