Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
NILS
Lägg till moder...
Göllås HALVAR Nilsson (1729-1806)
OLOF Ersson
KERSTIN Jonsdotter
BRITA Olsdotter (1764-1841)
Bondjers JONAS /JAN Halvfardsson/Bergstedt (1795-1875)
NILS Persson
KARIN Jonsdotter
Bondjers PEHR Nilsson (1770-1840)
GABRIEL Persson
KARIN Jornsdotter
ANNA Gabrielsdotter (1771-1850)
KARIN Persdotter (1797-1878)
Bondjers PER Jonsson (1827-1888)
1827-01-04--1888-01-23 (man)

MALUNG SOCKEN

UNION OCH NY KONSTITUTION - INDUSTRIALISERINGEN

SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE

++++++++++++++++++++

Bondjers PER Jonsson f. 1827-01-04 (Storbyn) Malung sn (ingick i..) Malung-Sälens kommun, Dalarnas län (.) (tidigare Kopparbergs län) Dalarna, d. 1888-01-23.. 61 år gammal, ingen orsak angiven.

BOSATT
(Storbyn) Malung sn

ARBETE
Bonde (Storbyn) Malung sn.

++++++

SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.

SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.

FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.

SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.

KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.

Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.

KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.

Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)

++++++

GIFTE
Bondsonen Bondjers PER Jonsson 27 år, i (Storbyn) f. 1827-01-04 (Storbyn) Malung sn, d. 1888-01-23.. gifter sig 1854-10-01 i Malung sn med Bonddottern Torris MARIT Persdotter 24 år, i (Gärdås) f. 1829-11-16 (Storbyn) Malung sn, änka 1888-01-23, d. 1903-04-04..

BARN
1) Jonas (farfars namn) f. 1855-01-25 (Storbyn) Malung sn gm Karin Olsdotter, minst två barn.

2) Carin (farmors namn) f. 1857-01-17 (Storbyn) Malung sn

3) Brita (mormors namn) f. 1859-04-10 (Storbyn) Malung sn

4) ANNA (farmors mors och morfars mors namn) f. 1862-03-19 (Storbyn) Malung sn [Min Ana]

5) Per (morfaderns och pappans namn) f. 1865-04-06 (Storbyn) Malung sn

6) Marit (mammans namn) f. 1869-04-21 (Storbyn) Malung sn

7) Eric f. 1874-07-29 (Storbyn) Malung sn

++++++++++++++++++++

MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.

STORBYN
...

++++++

TIDSPERIODER
(1) Union och ny konstitution (1809–1866)
(2) Industrialiseringen (1866–1905)

++++++

(1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.

(2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.

++++++

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Bondjers Per Jonssons livstid

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE 1854
1855-1864 (Storbyn) Malung sn

1865-1875 (Storbyn) Malung sn

DÖD 1888
Bondjers Per Jonsson

++++++

KÄLLOR
FÖ Malung 1810-1835 C:2
--Bild 121 RA/sid 119 nr 5 (PER 1827-01-04 STORBYN Far Jonas Halfvardsson Mor Karin Persdotter 25-30 år).

FÖ Malung 1852-1862 C:4a
--Bild 40 RA nr 19 (JONAS 1855-01-25 STORBYN Far Bondjers Per Jonsson Mor/Hu Marit Persdotter 25-30 år Faddrar: Bondjers Halfvard Jansson dess hustru Anna Ersdotter Tällbyn, Bonden Per Persson och dess hustru Anna Persdotter i Gärdås)

--Bild 69 RA nr 12 (CARIN 1857-01-17 STORBYN Far Bondjers Per Jonsson Mor/Hu Marit Persdotter 30-35 år. Faddrar: Hinders Nils Nilsson och hans hustru Marit Gabrielsdotter, drängen Bondjers Nils Jonsson i Storbyn, pigan Tårris Brita Persdotter i Gärdås)

--Bild 105 RA nr 74 (BRITA 1859-04-10 STORBYN Far Bondjers Per Jonsson Mor/Hu Marit Persdotter 25-30 år. Faddrar: Anders Nilsson dess hustru Marit Jansdotter i Storbyn, Torris Gabriel Persson i Gärdås och Hu Marit Halfvarsdotter i Storbyn)

FÖ Malung 1862-1878 C:5
--Bild 10 RA nr 57 (ANNA 1862-03-19 STORBYN sid 71 Far Bondesonen Bondjers Per Jonsson Mor Marit Persdotter 32 år. Faddrar: Nils Nilsson och Hu Kerstin Nilsdotter i Storbyn, Torris Anders Persson i Gärdås, Tomt Anna Jansdotter i Grimsmyrhed)

--Bild 73 RA nr 42 (PER 1865-04-06 STORBYN s. 211 Far Bondsonen Per Jonsson Mor/Hu Marit Persdotter 35 år. Faddrar: Bondjers Per Nilsson i Storbyn, Hu Torris Kerstin Halfvardsdotter och Torris Per Persson båda i Gärdås samt pigan Kerstin Mattsdoter i Tällbyn)

--Bild 155 RA nr 54 (MARIT 1869-04-21 STORBYN s 211 Far Bonden Bondjers Per Jonsson Mor/Hu Marit Persdotter 39 år Faddrar: Hars? Jonas Jonasson? Bondjers Kerstin Ersdotter Storbyn? Knuth Eric Mattsson i Tällbyn, pigan Bondjers Carin Nilsdotter Storbyn)

--Bild 263 RA nr 97 (ERIC 1874-07-29 STORBYN s. 211 Far Bonden Bondjers Per Jonsson 47 årMor/Hu Marit Persdotter 44 år, 7:e barnet Faddrar: Unga Jos Lars Larsson och ? Anna Matsdotter i Grimsmyr ? Unga Nygårdh Per Persson måg? i Gärdås Hu Isak Anna Persdotter i Gärdås ? och Hu i Holsg nier?)

VI Malung 1837-1861 EI:2a
--Bild 60 RA nr 28 (1854-10-01 Bondsonen Bondjers PER Jonsson 27 år i Storbyn och bonddottern Torris MARIT Persdotter 24 år i Gärdås Skodras? 346. Brudens far lämnat muntligt samtycke. ?Har ej bevillning enl ra ast sekr Ch Sig?)

DÖ Malung 1878-1894 F:7
--Bild 97 RA nr 6 (Bonden Bondjers Per Jonsson död 1888-01-23, 61 år, gift, ingen orsak angiven, HF s. 40)

DÖ Malung 1895-1915 F:8 ( MARIT Persdotter död 1903-04-04) måste vara inloggad, för ny.

HF Malung 1855-1864 AI:6a2
--Bild 73 RA/sid 71 (STORBYN ) (Bondjers) nr 5 (JP+CP...

HF Malung 1865-1875 AI:7b
--Bild 45 RA/sid 211 STORBYN Bondjers (JP+CP och J,C,B,A,P,M,E samt PJ+MP).

HF Malung ..... AI:8b
--Bild 39 RA/sid 36 STORBYN Bondjers nr 5 (Jonas Halfvarssons änka Karin Persdotter f. 1797-04-07 gift 1823, änka 1875-09-29, d. 1878-03-15 och son Per Jonsson f. 1827-01-04 + Hustrun Marit Persdotter f. 1829-11-16 gifta 1854 och barn Jonas f. 1855-01-25, Karin 1857-01-17, Brita, Anna, Per, Marit, Erik samt Sonen Jonas f. 1855-01-25 + Hustru Karin Olsdotter f. 1854-04-13 och barn Maria f. 1882-06-11, Elin Kristina f 1884-05-30).

HF Malung 1886-1895 AI:9b
--Bild 43 RA/sid 40 STORBYN Bondjers nr 5 (PJ+MP och B,A,P,M,E). Anna ut nr 62 till Äppelbo 1895-11-09, Anna vigsel 1895-04-.

UT Malung 1895-1934 B.3
--Bild 7 RA/sid 3 höger sida nr 62, Hustru Anna Persdotter 1895-11-09 Ut från Storby sid 40 till Äppelbo.

IN Äppelbo

FB Malung 1896-1905 ....
--Bild 42 RA/sid 37 STORBYN Bondjers nr 5(Per Jonssons änka Marit Persdotter f. 1829-11-16 d. 1903-04-04 och P,E,B,M samt Sonen/Skohandlare Erik Persson f. 74-07-29 + Hustrun Kerstin Danielsdotter f. 74-09-15 gifta 1900-12-26 och P,GM).
Bondjers Anna Persdotter (1862-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.