Göllås HALVAR Nilsson (1729-1806)
1729-10-15--1806-03-15 (man)
DALARNA
MALUNG SOCKEN
FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
++++++++++++++++++++
Göllås HALVAR Nilsson f. 1729-10-15 Malung sn (ingick i...) Malung-Sälens kommun, Dalarnas län (W) (tidigare Kopparbergs län (.) Dalarna, änkling 1772, d. 1806-03-15 (Tällbyn) Malung sn, 78 år, av ålderdom, levt xteligt (kristeligt).
BOSATT
Malung sn
(Tällbyn) Malung sn
ARBETE
Bonde
Nasare?
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)
++++++
GIFTE (1)
Göllås HALVAR Nilsson f. 1729-10-15 Malung sn d. 1806-03-15 (Tällbyn) Malung sn, gifter sig 1756/1758 med MARIT Andersdotter från (Romarheden) Malung sn, f.. d..
Göllås Halvar Nilsson d. 1806-03-15 (7 barn, 4 söner, 3 döttrar, 2 söner och 2 döttrar efterlever honom)
BARN GIFTE (1)
1) EV Olof Halvarsson 1757?-09-27 gift 1772, änkling 1798.
2) EV Jonas Halvardsson f. 1762-02-03 Malung d. 1811-11-04 (lever 1806)
3) EV Anderd Halvardsson f. 1766-09-28 Malung (Göllås)
4) EV Brita Halvardsson f. 1772 gift 1799-05-13 d. 1805-10-01?, i barnsäng
5) son?
6) dotter? lever 1806
7) dotter? lever 1806
GIFTE (2)
Änklingen Göllås HALVAR Nilsson f. 1729-10-15 Malung sn d. 1806-03-15 (Tällbyn) Malung sn, från (Tällbyn) gifter sig 1789 med Pigan BRITA Olsdotter f. 1764-03-01 Malung sn, änka 1806, d. 1841-02-16 (Tällbyn) Malung sn, från Idbäck.
Göllås Halvar Nilsson d. 1806-03-15 (6 barn 5 söner, 1 dotter, 3 söner efterlever honom).
BARN GIFTE (2)
1) Nils (farfars namn)Halvarsson f. 1789-08-15 (Tällbyn) Malung sn d. 1812-01-23 (Tällbyn) Malung sn, 23 år, av frossa, levt ärlig och redig?
2) JONAS f. 1795-06-21 (Tällbyn) Malung sn [Min Ana]
3) Eric f. 1798-08-18, gift, minst ett barn.
4) son?
5) son?
6) dotter? död 1806 eller tidigare
++++++++++++++++++++
DALARNA
Landskap i Svealand, Sverige.
Dalarna (latin: Dalecarlia) är ett landskap i norra Svealands inland i mellersta Sverige. Invånarna i Dalarna kallas dalkarlar, masar och kullor. Det äldsta omnämnandet av Dalarna är från Sverresagan i vilken landskapet kallades för Järnbäraland och beskrevs som ett hedniskt land som lydde under sveakungen år 1177. Landskapet kom i de södra delarna.. tidigt att bli organiserat i ett bergslag. Landskapet förblev i övrigt ett nybyggarområde, särskilt i områdena utanför Siljan och Dalälven. Finnmarken förblev ett nybyggarområde in på 1800-talet.
På 1500-talet flydde Gustav Vasa till Dalarna undan Kristian II. Se Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. År 1521 stod slaget vid Brunnbäcks färja mellan Kristian II:s och Gustav Vasas trupper, de senare anförda av Peder Svensson från Vibberboda och Olof Bonde från Norrbärke. De svenska styrkorna vann och danskarna jagades ut ur landskapet.
GEOGRAFI
Dalarna domineras av sjön Siljan i dess mitt samt av älvarna Västerdalälven och Österdalälven som flyter ihop i Djurås i Gagnefs kommun och bildar Dalälven. Landskapets norra delar domineras av fjäll och den vidsträckta Orsa finnmark. Högsta punkten är Storvätteshågna med sina 1204 meter över havet. Dalarnas största sjöar är Siljan, 280 km² och Runn, 62,5 km².
DALAPORFYR
Dalaporfyr är en granitisk vulkanisk gångbergart vilken är landskapssten i Dalarna. Den förekommer huvudsakligen kring Älvdalen (Älvdalsporfyr).
GARBERGSGRANIT
Tidigare marknadsförd som granitell, är en porfyr-granit, som fått sitt namn efter Garberget i Mora kommun.
Garbergsgranit är en porfyrgranit, men termen porfyr tillämpas ofta även på dessa. Den är röd till färgen, har vita och svarta strökorn och är nära knuten till de vulkaniska dalaporfyrerna. Den har bildats ur samma magma som dalaporfyrerna, men av sådan magma som inte nådde upp till jordytan, utan svalnade långsammare längre ned i sprickor eller lavaflöden. De har vanligen kristalliserat sig på något större djup än gångbergarterna och därför svalnat långsammare.
DALASANDSTEN
I nordvästra Dalarna finns den fossilfattiga mesoproterozoiska sandsten som i folkmun kallas dalasandsten, men som numera klassas som Älvdalskvartsit, vilken är en finkornig, röd, rödbrun eller rödlätt sandsten som är mest känd som byggnadssten, eftersom den är estetiskt tilltalande och de naturliga sedimentära strukturer som finns i bergarten ger liv till stenen. Dalasandsten bildades möjligen i ett forntida havsdelta. Sanden fördes dit av vågorna och bildade avlagringar på havets botten, avlagringar som nu framträder som en vacker sedimentstruktur i stenen. Järn fördes ut i havet och oxiderades där, och gav stenen dess rödaktiga färg.
ORSASANDSTEN
I området omkring Siljan, inom Siljansringen, till exempel i trakten av Kallmora by i Orsa kommun, finner man den fossilfattiga siluriska sedimentära bergarten kallad orsasandsten. Orsasandsten har använts för slipning och brytning sedan vikingatid och sannolikt tidigare. Den kiselbundna kvartsen lämpar sig bra för slipstenar. Regelbunden brytning har skett åtminstone sedan 1500-talet. Enligt 1730 års gruvordning för Orsa socken skedde brytning av varje by som eget gruvlag med egen gruva sex veckor före fastan och sex veckor efter skörden. På 1760-talet skedde bearbetning i över 30 gruvor. Gruvlagen hade egna gruvstugor med stall och smedja. Hackning och annan bearbetning skedde därefter inomhus under vintertid på gårdarna.
Den administrativa indelningen under äldre tider skiftade. Ofta var Dalarna lagt under fogden på Västerås slott, ofta hade det även sin egen fogde. Bergslagerna hade även i detta hänseende en särställning med bergsfogdar, vilka dock var underordnade fogden över Dalarna. Kyrkligt ingår Dalarna i Västerås stift sedan detta inrättades i början av 1100-talet.
Särnadalen Särna och Idre socknar tillhörde ursprungligen Østerdalen i Norge. 1645 erövrades de av 200 Älvdalskarlar, anförda av kaplanen i Älvdalen Daniel Buskovius. Vid fredsförhandlingarna i Brömsebro år 1645 glömdes området bort men förblev de facto därför svenskt och en del av Dalarna. Fram till mitten på 1600-talet hörde Norbergs och Skinnskattebergs bergslag till Dalarna. Dessa områden kom efter Axel Oxenstiernas länsreformer att istället räknas till Västmanland.
1634 års regeringsform hade emellertid bestämt, att "Dalarna och Kopparbergslagen" skulle utgöra ett särskilt län. Detta omfattade inledningsmässigt inte hela nuvarande länet som 1647 upprättades genom ett kungligt brev.
Landskapet når fram till trelandskapsmötet på Tjuvholmen i Dalälven, där även Gästrikland och Västmanland möts. Ön är uppdelad i fyra delar mellan kommunerna Avesta i Dalarnas län, Sandviken i Gävleborgs län, Heby i Uppsala län samt Sala i Västmanlands län. Ingen annanstans i Sverige möts fyra län på detta sätt.
Landskapet sammanfaller med Dalarnas län (före 1997 Kopparbergs län) med några undantag. Bland annat tillhör södra delen av Äppelbo finnmark till Värmlands län.
I den södra delen av landskapet har stora delar av ekonomin historiskt haft samband med Bergslagen och bruksnäringen.
Detta har där bidragit till bygget av en mängd gods och herrgårdar. Se vidare Lista över slott och herrgårdar i Dalarna. I den norra halvan av landskapet saknades denna koppling, och man levde mest som småbönder. Skogen och metallhantering har fortsatt att spela stor roll i landskapet in på modern tid.
I Bingsjö träffas varje år mängder med spelmän för att umgås och spela folkmusik ihop. Detta är en av Sveriges största spelmansstämmor.
Ingmarsspelen är en sommarteater som varje sommar framförs på Storängets utomhusteater i Nås. Det är en dramatisering gjord av Rune Lindström efter första delen av Selma Lagerlöfs roman "Jerusalem", som handlar om trettiosju nåsbors utvandring till Jerusalem år 1896, en för sin tid enastående händelse. Romanen har även filmatiserats av Bille August under namnet "Jerusalem".
SPORT
Vansbrosimningen är en av världens största simtävlingar och arrangeras årligen i Vansbro, andra veckan i juli.
VASALOPPET
Världens längsta, största och äldsta långlopp på skidor, avgörs första söndagen i mars varje år. Banan sträcker sig från Berga by strax söder om Sälen, till Mora.
+++
MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.
NAMNET MALUNG
Namnet (1177 Molungr) är ett bygdenamn där efterleden ung är en variant på ing, 'inbyggare'. Förleden är mal, 'sand, grus eller småsten (på stranden)'.
TÄLLBYN - MALUNG SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
++++++
(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (1) 1756/1758
GIFTE (2) 1789
...
DÖD 1806
Göllås Halvar Nilsson
++++++
KÄLLOR
FÖ Malung 1775-1809 C:1
--Bild 111 RA/sid 214 nr 74-75 (Nils 1789-08-15 Malung, TÄLLBYN Far Halvar Nilsson Mor Brita Olsdotter 25-30 år).
--Bild 150 RA/sid 292 nr 58 (JONAS 1795-06-21 Malung, TÄLLBYN Far Halvar Nilsson Mor Brita Olsdotter 30-35 år).
VI Malung .....
--Bild 21 RA/sid 34 nr 5 (Änklingen Halvard Nilsson i Tällbyn Pigan, ? Brita Olsdotter i Idbäck?
HF Malung ....AI:1
--Bild 85 RA/sid 89 TÄLLBYN nr 2 Göllås
HF Malung ....AI:1a
--Bild 86 RA/sid 88 TÄLLBYN nr 6
HF Malung ....AI:1a
--Bild 90 RA/sid 93 TÄLLBYN nr 15 Lycka
HF Malung ....AI:2a
--Bild 174 RA/sid 176 TÄLLBYN
HF Malung ....AI:2a
--Bild 175 RA/sid 171 TÄLLBYN
DÖ Malung ......
--Bild 158 RA/sid 288 nr 10 (1806-03-15 Bonden och Nasaren? Göllås Halvard Nilsson TÄLLBYN )
DÖ Malung ......
--Bild 27 RA nr 83 (1812-01-23 Drängen NILS Halvarsson Malung, TÄLLBYN ).
Bouppteckning ej hittat jan 2020 | |
|
G e n v ä g a r
