Bondjers JONAS /JAN Halvfardsson/Bergstedt (1795-1875)
1795-06-21--1875-09-29 (man)
MALUNG SOCKEN
GUSTAVIANSKA TIDEN - UNION OCH NY KONSTITUTION - INDUSTRIALISERINGEN
(DALREGEMENTET)
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
TUBERKULOS - TBC
++++++++++++++++++++
Bondjers JONAS/JAN Halvfardsson/Bergstedt f. 1795-06-21 (Tällbyn) Malung sn, Malung-Sälens kommun, Dalarnas län (W) (tidigare Kopparbergs län) Dalarna d. 1875-09-29 (Storbyn) Malung sn 80 år, av ålerdomsbräcklighet.
BOSATT
(Tällbyn) Malung sn
(Storbyn) Malung sn
ARBETE
Dräng år 1823
Soldat i 7 år vid Kungliga Dalregementet
Bonde
++++++
Dalregementet
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)
++++++
GIFTE
Drängen Bondjers JONAS/JAN Halfvardsson/Bergstedt f. 1795-06-21 (Tällbyn) Malung sn d. 1875-09-29 (Storbyn) Malung sn, gifter sig 1823-11-02 i Malung sn med Pigan KARIN Persdotter från (Storbyn), f. 1797-04-07 (Storbyn) Malung sn, änka 1875-09-29, d. 1878-03-15.
De får fem barn, söner, 2 efterlever fadern, Bondjers JONAS/JAN Halvfardsson/Bergstedt d. 1875-09-29
BARN
1) Halfvard (farfars namn) f. 1824-08-21 (Storbyn) Malung sn
2) PER (morfars namn) f. 1827-01-04 (Storbyn) Malung sn d.1888 (efterlever fadern) [Min Ana]
3) Jonas (pappas namn) f. 1830-07-23 (Storbyn) Malung sn d. 1849-08-05 (Storbyn) Malung sn, 19 år gammal, av slag (hjärnblödning eller hjärt-och kärlsjukdom), efter att en längre tid lidit av någon slags trånsjukdom (ofta TBC), enligt dödsboken levt christligt, stilla, icke förtärande starka drycker (dör innan fadern)
++++++
TUBERKULOS - TBC
Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien. Sjukdomen var tidigare vanlig även i Sverige, men numera är den ovanlig och väldigt få smittas i Sverige. Tuberkulos orsakas av bakterierna inom Mycobacterium tuberculosis komplexet, inklusive M. bovis. I människokroppen kan de förekomma latent under en persons hela livstid. Latent tuberkulos är aldrig smittsam. Tuberkulos i luftvägarna sprids genom upphostningar som en luftburen smitta. Tuberkulos i andra organ smittar inte. Smittsamheten minskar snabbt och försvinner inom några veckor efter påbörjad adekvat behandling. Smittrisken är störst vid nära och upprepad kontakt inomhus, t.ex. om man delar bostad. I Sverige är de allra flesta som insjuknar födda i något annat land och oftast har de blivit smittade innan de flyttade hit. Bland personer födda i Sverige har vi haft ett minskande antal fall ända sedan 1940-talet. Sedan 2003 har totalantalet fall i Sverige ökat fram till 2015 men sedan dess har antalet åter sjunkit. Många fall av tuberkulos i den svenskfödda befolkningen gäller personer över 80 år, varav de flesta smittats i Sverige under början och mitten av 1900-talet.
Det är alltid störst risk att smittas för personer som delar bostad med någon som är sjuk och därför ser vi mycket lite spridning utanför riskgrupper. Vanligaste lokalisationen av tuberkulos är lungorna men de flesta organ kan drabbas, till exempel lymfkörtlar, skelett och tarm. Klassiska allmänsymtom vid tuberkulos är feber, nattsvettningar, avmagring och trötthet. För lungtuberkulos är långvarig hosta mer än tre veckor typisk med eller utan upphostningar av slem och ibland blod. BCG-vaccination ger framförallt småbarn skydd mot särskilt allvarliga former av tuberkulos. Vaccination av vuxna rekommenderas inte längre. Sedan mitten på 1970-talet ingår inte BCG-vaccination i det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationen erbjuds numera i Sverige bara till särskilda riskgrupper. Det gäller i första hand barn i invandrarfamiljer från länder med hög tuberkulosförekomst samt barn med planerad längre vistelse i områden med hög tuberkulosincidens. Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Den "humana" arten, M. tuberculosis, kan också infektera andra däggdjur, till exempel apor, elefant, hund och katt. Nötboskapens tuberkulos, så kallad bovin tuberkulos, kan överföras mellan människa och flera andra däggdjur, det vill säga att det är en zoonos (en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa). (Folkhälso..)
++++++
4) Nils (farfars far och morfars fars namn) Jonsson f. 1834-06-12 (Storbyn) Malung sn Bondjers gm Maria Halfvardsdotter f. 1830, minst två barn.
5) Eric f. 1839-12-13 (Storbyn) Malung sn d. 1862-01-04 (död innan fadern)
++++++++++++++++++++
MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.
TÄLLBYN - MALUNG SOCKEN
...
STORBYN - MALUNG SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Gustavianska tiden (1772–1809)
(2) Union och ny konstitution (1809–1866)
(3) Industrialiseringen (1866–1905)
++++++
(1) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(2) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
(3) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1823
1815-1824 (Tällbyn) Malung sn
1825-1834 (Tällbyn/Storbyn) Malung sn
1855-1864 (Storbyn) Malung sn
1865-1875 (Storbyn) Malung sn
DÖD 1875
Bondjers Jonas/Jan Halfvardsson/Bergstedt
++++++
KÄLLOR
FÖ Malung 1775-1809 C:1
--Bild 150 RA/sid 292 nr 58 (JONAS 1795-06-21 Malung, Tällbyn Far Halvar Nilsson Mor Brita Olsdotter 30-35 år).
VI Malung 1775-1836 EI:1
--Bild 74 nr 34 (Drängen Jonas Hlfvardsson Tällbyn? och Pigan Karin Persdotter Storbyn 1823-11-02). Brudens far Per Nilsson Storbyn.
FÖ Malung 1810-1835 C:2
--Bild 104 RA/sid 102 nr 97 (Hafvard 1824-08-21 Malung Storbyn Far Jonas Halfvardsson Mor Karin Persdotter 25-30 år).
--Bild 121 RA/sid 119 nr 5 (PER 1827-01-04 Malung Storbyn Far Jonas Halfvardsson Mor Karin Persdotter 25-30 år).
--Bild 152 RA/sid 150 nr 103 (Jonas 1830-07-23 Malung Storbyn Far Jonas Halfvardsson Mor Karin Persdotter 30-35 år).
--Bild 184 RA/sid 182 nr 73 (Nils 1834-06-12 Malung Storbyn Bondjers Far Jonas Halfvardsson Mor Karin Persdotter 35-40 år).
FÖ Malung 1836-1852 C:3
--Bild 34 RA/sid 32 nr 90 (Eric 1839-12-13 Malung Storbyn Far Jonas Halfvardsson Mor Karin Persdotter 40-45 år).
HF Malung 1815-1824 AI:2a
--Bild 175 RA/sid 177 Tällbyn nr 2 (Halfvard Nilsson + Brita Olsdotter och sonen Eric + Hustrun Kerstin Olsdotter och deras son Halfvard f. 1824-06-16 samt sonen Afskedade soldaten Jonas + Hustru Karin Persdotter och deras son Halfvard 1824-08-21).
HF Malung 1825-1834 AI:3a
--Bild 169 RA Tällbyn (Afskedade soldaten Jonas Halvardsson/Bergstedt + Hustru Karin Persdotter och son Halvard, se Storbyn nr 5, samt son Erik + Hustru och två barn samt Fadern Halvard Nilssons änka Brita Olsdotter).
HF Malung 1825-1834 AI:3a
--Bild 146 RA Storbyn nr 5 (Bondiers Pehr Nilsson + Anna Gabrielsdotter och Kierstin, Anna och Mågen Jonas Halfvardsson/Bergstedt ....).
HF Malung 1825-1834 AI:3a
HF Malung AI:5a ....
--Bild 170 RA/sid 346 (Storbyn) Bondjers (Per Nilssons änka Anna Gabrielsdotter f. 1771-11-13 d. 1850-05-09 och H,P,J,N,E samt Måg Jonas Halfvardsson f. 1795-06-21 + Karin Persdotter f. 1797-04-17).
HF Malung 1855-1864 AI:6a2
--Bild 73 RA/sid 71 Storbyn Bondjers nr 5 (JP+CP...
HF Malung 1865-1875 AI:7b
--Bild 45 RA/sid 211 Storbyn Bondjers (JP+CP och J,C,B,A,P,M,E samt PJ+MP).
DÖ Malung 1847-1855 F:4
--Bild 59 RA RA nr 72 (Drängen JONAS Jonsson f. 1830-07-23 d.1849-08-05 Storbyn, 19 år.......
DÖ Malung 1841-1859 F:3b duplett - --Bild 47 höger sida nr 72 (JONAS 1849-08-05)
DÖ Malung 1862-1877 F:6
--Bild 217 RA nr 92 (Bonden Bondjers Halfvardsson 1875-09-29, Storbyn, 80 år, ålderdomsbräcklighet. HF s. 211 | |
|
G e n v ä g a r
