Bondjers PEHR Nilsson (1770-1840)
1770-10-27--1840-06-01 (man)
MALUNG SOCKEN
++++++++++++++++++++
Bondjers PEHR Nilsson f. 1770-10-27 Malung sn (ingick i...) Malung-Sälens kommun, Dalarnas län (...) (tidigare Kopparbergs län (...)) Dalarna d. 1840-06-01...
BOSATT
Malung sn
ARBETE
Bonde
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)
++++++
GIFTE
Bondjers PEHR Nilsson f. 1770-10-27 Malung sn, d 1840-06-01.. gifter sig 1794 med ANNA Gabrielsdotter f. 1771-11-13 Malung sn, d. 1850-05-09 (Storbyn) Malung sn.
(Sex barn, varav två söner och fyra döttrar. Endast två döttrar lever 1850-05-09 då modern dör)
BARN
1) Nils f. 1795-03-21, (Storbyn) Malung sn.
2) KARIN f. 1797-04-07,(Storbyn) Malung sn [Min Ana].
3) Gabriel f. 1800-08-27, (Storbyn) Malung sn.
4) Anna (mammans namn) f. 1803-02-05,(Storbyn) Malung sn.
5) Kjerstin (mormors namn Karin) f. 1805-11-11, (Storbyn) Malung sn.
6) Anna f. 1813-01-03, (Storbyn) Malung sn.
++++++++++++++++++++
MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.
MALUNGS HEMBYGDSFÖRENING
Grundad 1919. Malungs hembygdsförening ger årligen ut boken: Skinnarebygd.
MALUNGS HEMBYGDSGÅRD
Malungs hembygdsgård är belägen på Hundholen vid riksväg 66.. cirka 1 km söder om rondellen i korset Sälen-Borlänge-Mora-Torsby. Hembygdsgården hör till en av Dalarnas förnämsta. Hembygdsgården vill visa hur en storgård i socknen kunde se ut på 1700- och 1800-talet. Här finns också äldre byggnader, bland andra Olaloftet, ett dubbelhärbre från 1600-talet samt Härlarsloftet, som är daterat till år 1580-1590. Flera av byggnaderna har intressanta välbevarade interiörer med unika föremål, målningar med mera. Skinn- skomakeriutställning, liksom en stor textilsamling finns att se.
STORBYN
....
STORBYN - BONDJERS GÅRD
Det finns ett foto på en målning på en Bondjers-gård i Storbyn (www.ostergotlandsarkivforbund.se). Konstnären är Hed Olof Olsson 1855-1940 och målningen gjord år 1907. Gården köptes av Oskar Wahlberg på 1940/1950-talet och ägdes 2011 av Bitte Wahlberg och Per Hampus. På andra sidan älven syns på tavlan Backbyn. Se även: Uppsats av Mass Elisabet Larsson i Skinnarebygd 2012.
++++++
TIDSPERIODER
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
FRIHETSTIDEN
...
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1794
1803-1814
1815-1824 (Storbyn) Malung sn
1825-1834 (Storbyn) Malung sn
1835-1844 (Storbyn) Malung sn
DÖD 1840
Bondjers Pehr Nilsson
++++++
KÄLLOR
FÖ Malung 1770 ej tillgänglig maj 2018, börjar 1775.
FÖ Malung 1775-1809 C:1
--Bild 149/sid 296 nr 43 (Nils 1795-03-21, Storbyn, Far Pehr Nilsson Mor Anna Gabrielsdotter, 20-25 år).
--Bild 162/sid 316 nr 43 (Karin 1797-04-07, Storbyn, Far Pehr Nilsson Mor Anna Gabrielsdotter).
--Bild 181/sid 355 nr 61 (Gabriel 1800-08-27, Storbyn, Far Pehr Nilsson Mor Anna Gabrielsdotter, 25-30 år).
--Bild 197/sid 386 nr 12 (Anna 1803-02-05, Storbyn, Far Pehr Nilsson Mor Anna Gabrielsdotter).
--Bild 208/sid 408 nr 88 (Christin 1805-11-11, Storbyn, Far Pehr Nilsson Mor Anna Gabrielsdotter).
FÖ Malung 1810-1835 C:2
--Bild 27/sid 25 nr 2 (Anna 1813-01-03, Storbyn, Far Pehr Nilsson Mor Anna Gabrielsdotter, 40-45 år)
HF Malung AI:1a 1803-1814 ej hittat familjen
HF Malung AI:2a 1815-1824
--Bild 151 RA/sid 152 (Storbyn) Bondjers nr 6 rad 1-6 (PN+AG och K,K,A...
HF Malung AI:3a 1825-1834
--Bild 146(Storbyn) Bondjers nr 5 hela sidan (PN+AG och K,A samt Måg Afskedande Soldaten Jon. Halv. Bergstedt f. 1795-06-21 + hustrun CP f. 1797-04-17 och H,P,J,N...
HF Malung AI:4a 1835-1844
--Bild 168 RA/sid 165 (Storbyn) Bondjers nr 5 hela sidan (Afskedade Soldaten Jonas Halfvardsson/Bergstedt f. 1795-06-21 + Hustrun Karin Persdotter f. 1797-04-17 och H,P,J,N,E och Husfadern Per Nilsson f. 1770-10-27 + Hustrun/Änkan Anna Gabrielsdotter f. 1771-11-13 och Anna f. 1813-01-03.
HF Malung AI:5a 1845-1854
--Bild 170 RA/sid 346 (Storbyn) Bondjers nr 5 (Per Nils.. Änka Anna Gabrielsdotter f. 1771-11-13 d. 1850-05-09 och H,P,J,N,E samt Måg Jonas Halfvardsson f. 1795-06-21 + Hustrun Karin Persdotter f. 1797-04-17).
HF Malung AI:6a2 1825-1834
--Bild 73 RA/sid 71 Storbyn Bondjers nr 5 (Jonas Halfvardsson + Carin Persdotter och E,PJ+MP och J,C,B,A samt sonen Nils Jonsson + Hustru Marit Halfvardsdotter f. 1830-02-16 gifta 1837-06-21 och J,C) Eric f. 1839-12-13 d. 1862-01-04
HF Malung AI:7b 1865-1875
--Bild 45 RA/sid 211 Storbyn Bondjers nr 5 (JH+CP samt sonen PJ+MP och J,C,B,A,P,M,E).
HF Malung AI:8b 1876-1885
--Bild 39 RA/sid 36 Storbyn Bondjers nr 5 (Jonas Halfvardssons änka Karin Persdotter f. 97-04-17 d. 1878-08-15 Malung Storbyn Husbonde/Sonen Per Jonsson f. 27-01-04 + Hustrun Marit Persdotter f. 29-11-16 och K,B,A,P,M,E samt Brodern Jonas Persson + Hustrun Karin Olsdotter och M,EK...
Malung-Sälens kommun - www.malung-salen.se - Malungs hembygdsgård - 2020 | |
|
G e n v ä g a r
