Anders Larsson Skarpek (1743-1808)
1743--1808 (man)
f. i Sjokksjokks Subbats Sameby.Jokkmokk.Son till Lars Påhlsson.
Gift med Elsa Andersdotter Nausta F.1772 Kitajaur, Jokkmokk, Dotter till Anders Larsson Nausta f.ca 1740. Död i Kitajaur, Jokkmokk, och Kerstin Larsdotter f.1755. Död 1798. Dotter till Lars Auna Larsson f.1733. Död 1799.och Ingri Olofsdotter f.1714. Död 1793.
Far til Lars Hedlund f.1803. Nils Anders Skapek f.1808. Gunna Andersdotter f. 1804 och styvdottern Inga Andersdotter.
Lars Hedlund föddes 1803 i Sjokksjokks sameby, Jokkmokks socken. Fadern var Anders Larsson Skapek född 1743 i Sjokksjokks sameby på skattelandet Subbats. Området låg på norra sidan om Stora Lule älv och sträckte sig i söder från nuvarande stationssamhället Murjek upp till Polcirkeln och i nordvästlig riktning fram till Njuktjajaure. Anders Larsson Skapek skattade för området från 1760 till 1794 då han med familj lämnade sitt land för att anlägga ett nybygge i Sudok år 1800. Platsen låg fyra mil från det egna landet men i kanten på hans första svärfar Lars Larsson Aunas land Koikul. Första hustrun Kerstin Larsdotter Auna dog och nybygget misslyckades. Hemlandet Subbats hade övertagits av Anders Larsson Skapeks bror Pål Larsson Lampik enligt tidigare överenskommelse. Pål Larsson Lampik anlade nybygget Vuotnajaur år 1799 på det egna landet, troligtvis för att befästa den egna domänen. Det här var en tid då skogssamerna förstod att hävdvunnen rätt till mark och vatten höll på att gå förlorad genom bl.a. den ökande inflyttningen av svenskar och finnar österifrån.
Anders Larsson Skapek hade gift sig andra gången med Elsa Andersdotter Nausta född 1772 på skattelandet Kitajaur i Jokkmokks sameby. Det var alltså hon som var mor till Anders Hedlund. Snuppa-Karin eller Katarina Andersdotter Nausta var Elsas syster. År 1784 hade systrarnas far Anders Larsson Nausta anlagt ett första nybygge på en udde i sjön Kitajaur.Då Anders Larsson Skapek sedan dog år 1808 är det svårt att säga var han och hans familj befann sig. Deras tre barn var alla födda inom Sjokksjokksbyn utan någon vidare precisering. Men man kan väl anta att Anders Larsson Skapek med sin nya familj hade återvänt till Subbats efter nybyggesmisslyckandet i Sudok. Efter makens död hade Elsa Andersdotter Nausta med barnen Lars, Nils och Gunna tagit sig de sex milen ner till Kitajaur. Dottern Gunna lämnades som fosterdotter hos den ena brodern och hans hustru. Själv sökte sig Elsa med sönerna vidare ner mot kustbygderna och hamnade i Öjebyn. Här fanns redan några samefamiljer, vilket det gjorde i flera kustbyar då. Elsa kom att bli kvar i Öjebyn ända till sin död 1849. Sonen Lars Hedlund lämnade hemmet tidigast 1822 och det är troligt att det var då han anlände till Skellefteå socken. Den 21 februari 1827 gifte sig Lars Hedlund med Brita Katarina Persdotter född 1809 i Skellefteå socken och de bosatte sig i Ostvik. Hennes föräldrar var Per Eriksson född 1772 i Semisjaurs sameby, Arjeplogs socken och Margareta Jonsdotter född 1775 i Nysätra socken.
I Ostvik bodde många samer på den tiden. Under andra hälften av 1700-talet och in på 1800-talet hade desorienterade och utfattiga samer sökt sig ner till Skellefteås och Piteås kustbygder. I Skellefteå hade de bosatt sig i bl.a. Gummark, Stämningsgården, Drängsmark, Kusmark, Ostvik och Innervik. De arbeten de kom att ägna sig åt var t.ex. hantverk, jordbruk, fiske, getning av bönders boskap, avlivning av hästar och hundar. Studerar man husförhörsboken för "Lappallmogen" i Skellefteå resp. Piteå kan man konstatera att kontakterna över sockengränsen var frekvent. Enligt Ulf Lundströms "Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet" omnämns i Ostvik bosättningar på Hundberget, Lappgärdan vid Ostträsket och Lappstan norr om Brännträsket. | |
|
G e n v ä g a r
