CATHARINA Larsdotter/Ryberg (1699-)
1699-- (kvinna)
(VÄSTERGÖTLAND)
BORÅS
STORMAKTSTIDEN - FRIHETSTIDEN
...
++++++++++++++++++++
CATHARINA Larsdotter/Ryberg f. 1699, änka senast 1755, d..
BOSATT
Borås
ARBETE
Handskmakarmästarhustru
GIFTE
ANDERS Hiortman f. 1699 d. senast 1755, gifter sig med CATHARINA Larsdotter/Ryberg f. 1699, änka 1755-1791 d..
BARN
1) Lars f. 1730 d. 1752
2) Maria Brita f. 1736
3) Carl Georg/Giöran Hjortman f. 1739 [Min Ana]
++++++++++++++++++++
(VÄSTERGÖTLAND)
...
BORÅS
Borås är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län.
Borås är Sveriges 15:e största tätort. Staden är centrum i Sjuhäradsbygden. Den är, liksom hela bygden, historiskt känd för sin textilindustri, vilken kulminerade under 1900-talet. Den har också gjort sig ett namn för sina postorderföretag, vilka skulle kunna ses som efterföljare till bygdens tidigare kringresande handelsmän, "knallarna" Knallarna utvecklade ett eget språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan. Borås har fått smeknamnen textilstaden och knallestaden.
--Staden grundades av kung Gustav II Adolf år 1621, mestadels för att legalisera en riksomfattande gårdfarihandel och för att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning. År 1624 utvidgades privilegierna, så att Boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås. Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827.
--Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Förutom gårdfarihandel med textilier blev handel med smidesvaror om saxar, spikar, hästskor, synålar och liknande viktiga näringar. Under 1700-talets andra hälft försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.
--Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna.
Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige.
--Ytterligare en viktig orsak till att Borås grundades var militär. I väster hade Sverige ännu endast tillgång till havet genom en smal korridor vid Göta älvs mynning med Gamla Älvsborgs fästning som lås (från mitten av århundradet med Nya Älvsborg som försvarsfäste). I övrigt var hela det nuvarande Sveriges västra del danskt. Göteborg grundades samma år som Borås, men behövde understöd. Älvsborgs regemente sattes därför upp 1624 i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Detta infanteriförband, kallat I 15, underhölls därefter i över 350 år, fram till 1998, från 1914 i Borås.
NAMNET BORÅS
Ortnamnet Borås förmodas ha sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, så småningom Borås. Åsen kallas numera Rya åsar.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Stormaktstiden (1611–1721)
(2) Frihetstiden (1719–1772)
...
++++++
(1) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
(2) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
Borås (Kvarteret Dufvan) 1745-1755
År 1745. (tolkat som Handskmakarmästare av...) Anders Hiortman 44 år med hustrun Catharina Larsdotter 44 år och barnen: Lars 18 år och Maria 9 år.
År 1746 (Anders Hiortman 45 år och hustrun Catharina Ryberg 45 år och barnen Lars 17 år och Maria 10 år.
År 1748 (Anders med hustrun Catharina och barnen: Lars, Maria och Carl Georg 9 år.
År 1749 (Anders Hiortman och barnen: Lars Hiortman, Maria Hiortman och Carl Georg) Var är hustrun?
År 1750 (Anders Hiortman f. 1699 och barnen: Lars f. 1730, Maria Brita f. 1736 och Carl Giöran f. 1739.
Anders Hiortman f. 1699 och sonen Lars f. 1730 d. 1752.
DÖD
Catharina Larsdotter/Ryberg
++++++
KÄLLOR
HF Borås 1745-1755 AI:2
--Bild 22 RA/sid 22 1:a kvarteret Dufvan 4:e? vänster sida, hushåll 2,år 1745. (? tolkat som Handskmakarmästare av... Anders Hiortman 44 år med hustrun Catharina Larsdotter 44 år och barnen: Lars 18 år och Maria 9 år.
--Bild 65 RA/sid 106....År 1746 (Anders Hiortman 45 år och hustrun Catharina Ryberg 45 år och barnen Lars 17 år och Maria 10 år.
--Bild 108 RA/sid 193 höger sida, hushåll 3, år 1748 (Anders med hustrun Catharina och barnen: Lars, Maria och Carl Georg 9 år.
--Bild 157 RA/sid 291 vänster sida, hushåll 3, år 1749 (Anders Hiortman och barnen: Lars Hiortman, Maria Hiortman och Carl Georg) Var är hustrun?
--Bild 213 RA/sid 403 år 1750 (Anders Hiortman f. 1699 och barnen: Lars f. 1730, Maria Brita f. 1736 och Carl Giöran f. 1739.
--Bild 279 RA/sid 533 (Anders Hiortman f. 1699 och sonen Lars f. 1730 d. 1752.
++++++
KÄLLOR
Personregister Borås HF 1755-1791 15/18
--Bild 53
HF Borås 1755-1791 del 1
--Bild 39 RA/sid 54 (Anders Hiortmans änka Catharina f. 1699, Skräddar Meyers änka Stina, barn Maria Brita f. 1736.
--Bild 106 RA/sid 188 (Anders Hiortmans änka Catharina f. 1699 d... Meijers änka Stina Rudberg f. 1696, dotter Maria Brita f. 1736 m. fl | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
