Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
CATHARINA Larsdotter/Ryberg (1699-)
Carl Georg Hjortman (1739-1811)
1739-04-16--1811-10-24 (man)

(VÄSTERGÖTLAND)

BORÅS - ÄPPELBO SOCKEN

FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN - UNION OCH NY KONSTITUTION

LÄNSMAN - KRONOLÄNSMAN

++++++++++++++++++++

CARL GEORG Hjortman f. 1739-04-16 Borås stad, Borås kommun, Västra Götalands län (O) (tidigare Älvsborgs län) Västergötland, änkling 1783, 1785, 1790, d. 1811-10-24 (Näset) Äppelbo sn (ingick i..) Vansbro kommun, Dalarnas län (W) Dalarna, 72 1/2 år, av ålderdomsbräcklighet, levt medborgligt och ärligt.

BOSATT
Borås 1739
(Näset) Äppelbo sn

ARBETE
Handelsman 1765
Kronolänsman i Äppelbo efter svärfadern 1765-1801
Kronolänsman i Lima 1801-1811

++++++

LÄNSMAN - KRONOLÄNSMAN
Länsman är en yrkestitel inom staten, som har använts på olika sätt genom tiderna.

Till 1675
Fram till 1675 var länsmannen en lokal förtroendeman som utgjorde en länk mellan lokalsamhället och statens förvaltning. Denne kallades för sockenlänsman eller bylänsman.

I en kunglig resolution 1675 stadgades dock att länsmännen skulle utses av landshövdingen: "dock skall det ske utav bofaste och beskedligaste bönder, som i häradet finnes, och intet främmande och löse, som allmogen ingen hjälp kan hava av".

1675–1918
Från 1675 betecknade titeln en lokal, statlig lägre tjänsteman med beteckningen kronolänsman. För denna befattning krävdes länsmansexamen. Kronolänsmannens arbetsuppgifter omfattade skatteuppbörd, indrivning och polisverksamhet. Han var även åklagare i vissa mål. Till sitt biträde hade han fjärdingsmän. Kronolänsmannens närmaste förman var kronofogden. Kronolänsmännen blev 1918 landsfiskaler.

++++++

GIFTE (1)
Handelsmannen CARL GEORG Hiortman f. 1739-04-16 Borås d. 1811-10-24 (Näset) Äppelbo sn gifter sig 1765-03-12 med CAISA MARGARETA Lindgren från (Näset) Äppelbo sn f. 1741 d. 1783-05-12

BARN (3 söner)
1) Anders Hjortman f. 1766-12-21 (Näset) Äppelbo sn, (Källa? till Borås 'överstruket' Rusthållare fd Trumslagare?) Gift 1793-01-01 med Brita Olofsdotter f. 1770-09-01 Sälen, barn: Cajsa f. 1793, Carl Andersson f. 1795, Anna Christina f. 1798 och Anders Olof f. 1802.

2) Carl Göran f. 1774-10-23 Äppelbo sn (källa? Trumslagare?) [Min Ana]

3) Lars f. 1776-09-22 (källa? Byskomakare) länsman Lima?

GIFTE (2)
CARL GEORG Hjortman f. 1739-04-16 Borås d. 1811-10-24 (Näset) Äppelbo sn gifter sig 1785 med MARIA Thyman (hon dör innan sammanvigseln)

GIFTE (3)
CARL GEORG Hjortman f. 1739-04-16 Borås gifter sig 1788 med BRITA Thunström f. 1745-08-04 Fahlun Säter d. 1790-08-31.

BARN (1 dotter)
1)

GIFTE (4)
CARL GEORG Hjortman f. 1739-04-16 Borås gifter sig 1793 med ANNA Carlsdotter/Såtherberg/Gerjenimi från Nås, f. Säter

BARN (1 dotter)
1)


+++++++++++++++++++

(VÄSTERGÖTLAND)
...

BORÅS - VÄSTERGÖTLAND
Borås är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län.

Borås är Sveriges 15:e största tätort. Staden är centrum i Sjuhäradsbygden. Den är, liksom hela bygden, historiskt känd för sin textilindustri, vilken kulminerade under 1900-talet. Den har också gjort sig ett namn för sina postorderföretag, vilka skulle kunna ses som efterföljare till bygdens tidigare kringresande handelsmän, "knallarna" Knallarna utvecklade ett eget språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan. Borås har fått smeknamnen textilstaden och knallestaden.

--Staden grundades av kung Gustav II Adolf år 1621, mestadels för att legalisera en riksomfattande gårdfarihandel och för att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning. År 1624 utvidgades privilegierna, så att Boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås. Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827.

--Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Förutom gårdfarihandel med textilier blev handel med smidesvaror om saxar, spikar, hästskor, synålar och liknande viktiga näringar. Under 1700-talets andra hälft försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

--Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige.

--Ytterligare en viktig orsak till att Borås grundades var militär. I väster hade Sverige ännu endast tillgång till havet genom en smal korridor vid Göta älvs mynning med Gamla Älvsborgs fästning som lås (från mitten av århundradet med Nya Älvsborg som försvarsfäste). I övrigt var hela det nuvarande Sveriges västra del danskt. Göteborg grundades samma år som Borås, men behövde understöd. Älvsborgs regemente sattes därför upp 1624 i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Detta infanteriförband, kallat I 15, underhölls därefter i över 350 år, fram till 1998, från 1914 i Borås.

NAMNET BORÅS
Ortnamnet Borås förmodas ha sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, så småningom Borås. Åsen kallas numera Rya åsar.

+++

ÄPPELBO SOCKEN - DALARNA
Äppelbo socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Vansbro kommun och motsvarar från 2016 Äppelbo distrikt.

Äppelbo socken ligger kring Västerdalälven. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med höjder som i söder når 561 m.ö.h. Kulturgeografiskt kan Äppelbo socken delas in i tre huvudområden. 1) Centralbygden vid Västerdalälven med tätorten Äppelbo och sockenkyrkan Äppelbo kyrka samt ett antal byar. 2) Fäbodmarkerna i skogarna norr och söder om Centralbygden. Här finner man bland andra de ännu levande fäbodarna Risåsen och Brudskogen. 3) Äppelbo finnmark längst i söder vid gränsen till Värmlands län, med bland andra byarna Nybofjäll, Sågbyn och Sågen. I den naturliga amfiteatern i Lämåsen vid Busjön ges varje år hembygdsspelet Trollbröllopet som bygger på en gammal sägen från Äppelbo.

NAMNET ÄPPELBO
(1417 Äplabodum) kommer ursprungligen från fäbodar varifrån efterleden bod kommer. Förleden äpple kan syfta på en eller ett bestånd av vildapel.

NÄSET
...

++++++

TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
(3) Union och ny konstitution (1809–1866)

++++++

(1) FRIHETSTIDEN

(2) GUSTAVIANSKA TIDEN

(3) UNION OCH NY KONSTITUTION

++++++

REGENTER
...

SVENSKA KRIG
...

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE (1) 1765
GIFTE (2) 1785
GIFTE (3) 1788
GIFTE (4) 1793
...
DÖD 1811
Carl Georg Hjortman

++++++

KÄLLOR
Personregister Borås Födda och döpta 1642-1860 5/6
--Bild 82
FÖ Borås 1724-1749 CI:5
--Bild 135 RA/sid 248 höger sida, högst upp, nr 46 (Carl Giöran f. 1739-04-16, Far Handskmakarmästaren Anders Hiortman Mor Catharina Larsdotter/Ryberg, vittnen: Ryttmästare Brant, Hans Kock, Lars Bryngelsson/Carlman, Hans ?, Carl Östberg, Anders Biörk, Guldsmeden Jöns Bengtsson, Elisabeth Ryberg/Håkansdotter, Catharina Nilsdotter/Bergman.

FÖ Äppelbo 1734-1774 CI:2
--Bild 85 RA/sid 151 (Anders f. 1766-12-21 Far Länsman Carl Georg Hjortman Mor Catharina Lindgren (Näset)

DÖ Äppelbo 1798-1832 F:3
--Bild 43 RA nr 22 (Kronolänsman Carl Georg Hjortman d. 1811-10-24, mycket information....


VI Äppelbo 1735-1774 F:1
--Bild 98 RA/sid 11 höger sida, högst upp (Handelsmannen Carl Georg Hiortman och Cajsa Margareta Lindgren vigdes 1765-03-12)

EV HF Borås 1745-1754 AI:2
--Bild 517 RA höger sida, hushåll 1 år 1752 (Gossen Carl Giösta Hiortman f. 1738, Hushåll: Reinhold Törnberg, Anders Befva, Stina Törnberg.
--275 RA/sid 525

HF Äppelbo.... AI:3 Näset s 12 (1760-1764) s 43 (1765-1769) s 81 (1770-1777)
--Bild 58 RA/sid 44 nr 4 (Nils Lindgren med hustrun Magdalena Rudman m fl, måg Carl Georg Hiortman f. 1739 gm Catharina M. Lindgren f. 1741-11-04
--Bild 99 RA/sid 83

HF Äppelbo 1775-1794 AI:4 Näset s. 36 (1775-1784) och s. 126
Hushållet Näset
--Bild 47 RA/sid 39 nr 72 (1775-1784)
Hushållet Näset
--Bild 139 RA/sid 128 nr 73

HF Äppelbo 1795-1804 AI:5
--Bild 42 RA/sid 34 nr 85 (Länsman herr Carl Hjortman f. 1739-04-14 Wästergötland med hustrun Anna Carlsdotter Såtherberg f.. Säter, från Nås, gifta 1793. Flyttar till..... okt 1801, avsked 1802-05-19, sonen/Föraren Anders Hjortman f. 1766-12-21, gift 1793-01-01 med BRITA Olofsdotter f. 1770-01-09 eller 1770-09-01 Sälen Barn: Caisa f. 1793, Carl Andersson f. 1795, Anna Christina f. 1798 och Anders Olof f. 1802 samt Rustmästaren Carl Göran Hjortman f. 1774-10-23 Gift 1801-06-24 med Christina Ericsdotter f. 1781-03-01 Nordibyn m. fl
Carl Georg Hjortman (1774-1809)
LARS FREDRIC Hjortman (1807-1843)
KERSTIN Fredriksdotter (1840-)
KARL FREDRIK Eriksson (1872-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.