Kronprins av Sverige 1882-1950
Hertig av Skåne
Kung av Sverige 1950-73
Hans valspråk; Plikten framför allt
Död 15 september 1973
Helsingborg, Malmöhus län
Begravningsplats Kungliga begravningsplatsen, Solna
Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882, död 15 september 1973, fram till sin kröning hertig av Skåne, Sveriges Konung från 29 oktober 1950. Son till Gustaf V och drottning Victoria. Farfar till Carl XVI Gustaf.
Han var av den Bernadotteska ätten, som regerat Sverige sedan 1818.
Gift 1:o 1905 med prinsessan Margaret av Connaught. Fem barn, Gift 2:o 1923 med Louise Mountbatten. Inga barn.
Barndom
Lördagen den 11 november 1882 ca kl. 17.00 nedkom Kronprinsessan Victoria med Kronprins Gustafs äldste son. Vittnen var statsminister greve Arvid Posse och utrikesminister friherre Hochschild med deras respektive fruar. Strax därefter meddelades prinsfödseln på Artilleriplan, och salut avlossades med 42 skott. Hertigen av Skåne, prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf döptes i Vita Havet på Stockholms slott den 25 november samma år, av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, i vatten som hämtats från floden Jordan i Palestina.
Louise Rinman var kronprinsbarnens sköterska och fick smeknamnet Vass. Den första guvernanten var Mamsell Ida Borin, men hon avlöstes 1890 av informatorn doktor Carl Svedelius. I träslöjd hade prinsarna undervisningsrådet Hjalmar Berg.
En stor del av barndomens somrar tillbringades på slottet Mainau hos morföräldrarna. Farmor drottning Sofia lät ofta skicka efter prinsarna till Ulriksdals slott som var hennes favoritresidens.
Byggde en kutter som döptes till Sif.
Utbildning
Vårterminen 1902 skrevs arvfursten in på Uppsala universitet. Hans lektorer var historikern Harald Hjärne, den skytteanska professorn statsvetaren Simon Boëthius, nationalekonomen David Davidsson, och arkeologen Oscar Almgren. Från denna tid kommer de beryktade bronsålderfynd som hertigen av Skåne fann i utgrävningen av Hågas gravhög, numera på Statens Historiska Museum.
Gustaf VI Adolf talade fyra språk flytande: svenska, engelska, franska, tyska, läste italienska obehindrat och något latin.
Familj
Den 26 januari 1905 befann sig hertigen av Skåne i Kairo, Egypten, och där mötte han hertigen av Connaughts äldsta dotter Margaret. Det var på banketten för khediven ‘Abb?s Hilmi Pasha av Egyptens födelsedag. Till bordet skulle hertigen av Skåne egentligen ha haft Margarets yngre syster Patricia, som ryktades vara hans blivande gemål, men i stället tog han Margaret som sin bordsdam. De förlovade sig redan efter fyra veckor i Kairo och gifte sig i juni samma år på Windsor Castle.
Som bröllopsgåva fick prinsparet Sofiero slott av Gustaf Adolfs farfar, Oscar II.
Margaret insjuknade och avled våren 1920. Kronprins Gustaf Adolf reste mycket under sina änkeår, bl a till England 1923 där han mötte sin andra gemål, Louise Mountbatten, på en bjudning. Hennes far, markisen av Milford Haven, som gått bort 1921, hade yttrat "Det finns bara en människa i hela världen, som skulle passa Louise och det är Gustaf Adolf av Sverige. Och den enda som skulle passa Gustaf Adolf är Louise!"
Förlovningen med Louise eklaterades den 1 juli 1923, och de vigdes den 3 november samma år i S:t James slottskapell av ärkebiskopen av Canterbury. De fick inga barn. Drottning Louise avled 1965.
Regentskap och intressen
Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 oktober 1950, svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden och höll minnestal över den döde monarken i rikssalen den 30 oktober.
Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till Italien för att delta i utgrävningar. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott. Bland hans utmärkelser kan nämnas att han invaldes som hedersmedlem av British Academy 1953.
Andra intressen var kinesisk konst.
Han reste som kronprins till Amerika på "den stora resan" 1926-1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7000 namnteckningar per år, och var värd för 3000 gäster per år.
Denne kung var den förste svenske monarken efter frihetstiden helt utan politisk makt. Han hade ändå en så stark ställning, att riksdagen trots de starka vänstervindar som blåste i början av 1970-talet inte ville låta den nya regeringsformen träda ikraft förrän efter denne konungs frånfälle.
I augusti 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår, varför han opererades den 21 augusti. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, hjärtflimmer, försämrad njurfunktion och återkommande magsår. Gustaf VI Adolf avled stilla kl 20.35 den 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation.
Gustaf VI Adolf låg för döden vid en i den skickelsediger tidpunkt. Samtidigt pågick Norrmalmstorgsdramat och den svenska valkampanj som avslutades med riksdagsval dagen efter konungens bortgång. Fyra dagar tidigare hade också militärkuppen i Chile ägt rum, vilket vid tiden väckte stor uppmärksamhet. | |
G e n v ä g a r
