MARIA/MAJA ELISABET/ LISA Ersdotter (1726-)
1726-10-28-- (kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
MARIA/MAJA ELISABET/LISA Ersdotter f. 1726-10-28 (Knutstorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) Närke, d. 1806-1814 (Knutstorp) Lerbäck sn.
BOSATT
(Knutstorp) Lerbäck sn
ARBETE
Bergsmanshustru
GIFTE
HANS Pehrsson/Hellström f. 1715-02-03 Hällestad sn d. 1804-04-05 (Knutstorp) Lerbäck sn, gifter sig med MARIA/MAJA ELISABET/LISA Ersdotter f. 1726-10-28 (Knutstorp) Lerbäck sn d. 1806-1814 (Knutstorp) Lerbäck sn.
OKLARHETER!!! ÄR HANS PEHRSSON/HELLSTRÖM GIFT TVÅ GÅNGER MED TVÅ OLIKA KVINNOR ELLER ÄR ANNA MARIA ERICSDOTTER SAMMA KVINNA SOM MARIA/MAJA ELISABET/LISA ERSDOTTER. KANSKE FEL SKRIVET.
GIFTE (1)??
ANNA MARIA Ericsdotter???
GIFTE (2)??
HANS Hellström/Pehrsson f. 1715-02-03 Hällestad sn, Östergötland d. 1804-02-03 (Knutstorp) Lerbäck sn gifter sig med MARIA/MAJA LISA Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn, d..
BARN - FEL MOR TILL BARNEN??
1) Brita Stina f. 1752-04-18, gift.
2) Petter f. 1754-03-22
3) ERIC Hansson f. 1756-11-29, döpt 1756-12-03 Hällestad sn, Östergötland [Min Ana)
4) Maria Elisabeth/Lisa f. 1760-02-16, döpt 1760-02-17 Hällestad sn, Östergötland.
5) Anders NILS f. 1764-11-23, döpt 1764-11-25 Hällestad sn, Östergötland.
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.[1] Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - LERBÄCK SOCKEN
Knutstorp, Släte rote, ligger tillsammans med Emme, Berg och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772-1809)
...
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1741–1743 Hattarnas ryska krig
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
OKLART NÄR HON DÖR!
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT
1777-1790 (Knutstorp) Lerbäck sn
Mäster Hans Hellström f. 1715-02-03 med hustrun Maria Lisa Ersdotter f. 1726, barn: Brita Stina f. 1752-04-18, gift, Petter f. 1754-03-22, till Björntorp, Eric 1756-12-01, Maria Lisa f. 1760, Nils f. 1764-11-29 m fl.
1791-1795 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Ersdotter, son Carl, Far Hans Pehrsson, Mor Maija Lisa Ersdotter, änkan Brita Pehrsdotter, Nils Hansson, hyttarbetare, dräng, piga.
1795-1801 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Pehrsdotter och barnen: Carl och Maja Stina, Far Hans Pehrsson f. 1715 Hellesta Mor Majia Lisa Ersdotter f. 1726 samt änkan Brita Pehrsdotter f. 1727 till Gårdsjöägor? Nils Hansson f. 1764 Hellesta sn, till Munkerud år 1797, hustru Stina Lisa f 1786, in 1798.
1801-1805 (Knutstorp) Lerbäck sn Eric Hansson f. 1756 Hällestad? med hustrun Brita Pehrsdotter och barnen: Carl, Maja Stina samt far Hans Pehrsson f. 1715 Hellesta/Hällesta? och mor Maja Lisa Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn samt piga
1806-1814 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Persdotter och barnen: Carl, Maja Stina samt moder Maja Lisa Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn, d. 1806-1814.
DÖD 1806-1814
Maria/Maja Ekisabet/LISA Ersdotter
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1716-1753 C:1
--Bild 46 RA/sid 38 (Knutstorp) (Maria Elisabet f. 1726-10-28 [ant, dopdag] Far Eric Månsson)
HF Lerbäck 1777-1790 AI:1
--Bild 137 RA/sid 235, höger sida (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1791-1795 AI:2
--Bild 225 RA/sid 420 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1795-1801 AI:3b
--Bild 124 RA/sid 113 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1801-1805 AI:4b
--Bild 150 RA/sid 139 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1806-1814 AI:5b
--Bild 160 RA/sid 147 (KNUTSTORP) | |
|
G e n v ä g a r
