CARL Ersson (1794-1829)
1794-06-24--1829 (man)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
FÖRDJUPNING - BERGSMAN
CARL Ersson f. 1794-06-24 Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro län (T) Närke d. 1829-05-15 (Knutstorp) Lerbäck sn, 34 år, av håll och styng.
BOSATT
Lerbäck sn
(Knutstorp) Lerbäck sn
ARBETE
Bergsman
GIFTE
Sonen CARL Ersson från (Knutstorp) f. 1794-06-24 Lerbäck sn d. 1829 (Knutstorp) Lerbäck sn, gifter sig 1817-02-27 i Lerbäck sn med pigan STINA Jansdotter f. 1796-10-15 Lerbäck sn, änka 1829, d. 1881-02-24 Lerbäck sn från (Knutstorp).
Stina Jansdotter d. 1881-02-24
Tre barn efterlever henne
BARN
1) Anna Sophia Carlsdotter f. 1817-07-18 (Knutstorp) Lerbäck sn
2) CARL JOHAN Carlsson f. 1820-07-11 (Knutstorp) Lerbäck sn d. 1890-10-14 Lerbäck sn [Min Ana]
3) Anders Carlsson f. 1822-05-29 (Knutstorp) Lerbäck sn
4) Petter Erik Carlsson f. 1824-07-03 (Knutstorp) Lerbäck sn
5) Stina Lotta Carlsdotter f... (Knutstorp) Lerbäck sn
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - SLÄTE ROTE
Knutstorp ligger tillsammans med Emme, Berg och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARINGAR
BERGSMAN
Bergsman kallades sedan medeltiden den bonde som vid sidan av jordbruket bedrev bergsbruk, och som omfattades av bergslagets så kallade privilegiebrev att å ena sidan fullfölja skyldigheten att utvinna fyndigheterna på sin mark för framställning av tackjärn, och å andra sidan betala skatt på tackjärnet de framställde. Bergsman var, med en annan utgångspunkt, den som ägde ett bergsmanshemman. Eftersom hemmanen i bergslagen upprättades i anslutning till malmfyndigheter, kom merparten hemman att klassas som sådana. Allt efter värderingen av hemmanet kunde bonden vara hel, halv eller en kvarts bergsman. Detta var också deras hemmanstal, vilket i dessa områden snarare handlade om hyttandelar och förmåga till att framställa malm, än om gårdens storlek eller avkastning. Nybyggare och torpare skattlades regelmässigt som bergsmän efter att friåren gått ut, enligt täkterätten. Hur överlåtandet av bergsmanshemman fick gå till var också reglerat i privilegiebrevet, dock hade barnen arvsrätt och det vanliga var att barnen gick i föräldrarnas spår, övertog hemmanet och blev bergsmän.
.... FORTSÄTTNING
++++++
TIDSPERIODER
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkrigen 1805-1810
Finska kriget 1808-1809
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814
Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1817
Sonen CARL Ersson från (Knutstorp) f. 1794-06-24 Lerbäck sn d. 1829 (Knutstorp) Lerbäck sn, gifter sig 1817-02-27 i Lerbäck sn med pigan STINA Jansdotter f. 1796-10-15 Lerbäck sn, änka 1829, d. 1881-02-24 Lerbäck sn från (Knutstorp).
1815-1820 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Persdotter, dottern Maja Stina och sonen Carl Ersson med hustrun Stina Jansdotter och barnen Anna Sophia och Carl Johan. Stina Jansdotter in från bild 163 RA/sid 150 piga Stina Jansdotter f. 1796-10-15.
1821-1825 (KNUTSTORP) Lerbäck sn
Erik Hansson med sin hustru Brita Pehrsdotter och dottern Maja Stina Ersdotter och sonen Carl Ersson med hustru Stina Jansdotter och barnen Anna Sophia, Carl Johan [Min Ana] Anders och Petter Erik.
1826-1830 (KNUTSTORP) Lerbäck sn
Carl Ersson och hustrun Stina Jansdotter med barnen: Anna Sophia, Carl Johan [Min Ana] Anders, Petter Erik och Stina Lotta som föds under den här perioden. Här finns även Carl Erssons föräldrar Erik Hansson och Brita Pehrsdotter. En dräng finns också. År 1829 dör både Carl Ersson och hans mamma Brita Pehrsdotter.
CARL Ersson f. 1794-06-24 Lerbäck sn d. 1829-05-15 (Knutstorp) Lerbäck sn, 34 år, av håll och styng.
DÖD 1829
Carl Ersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 234, högra sidan, näst längst ner (JOHAN 1820-07-11)
VI Lerbäck 1801-1829 F:1
--Bild 135 nr 5 (Sonen Carl Ersson och pigan Stina Jansdotter 1817-02-27)
DÖ Lerbäck 1801-1861 F:1
--Bild 50 (Bergsmannen Karl Ersson..
HF Lerbäck 1815-1820 AI:6b
--Bild 162 RA/sid 149 (KNUTSTORP)
--Bild 163 RA/sid 150......AI
HF Lerbäck 1821-1825 AI:7b
--Bild 180 RA/sid 160 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1826-1830 AI:8b
--Bild 196 RA/sid 184 (KNUTSTORP
SLUT
Wikipedia - Bergslagen
Wikipedia - Lerbäck sn
Wikipedia - Bergsman
Appen - Lokalsinne - karta - Knutstorp
Wikipedia - Svensk historia - tidsperioder | |
|
G e n v ä g a r
