ERIC Gustaf Hansson (1756-1845)
1756-11-29--1845-12-01 (man)
PAPPAN BORTKOPPLAD SÖK DIRET PÅ HANS PEHRSSON/HELLSTRÖM 1715-1804
HÄLLESTAD SOCKEN - BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
++++++++++++++++++++
ERIC Gustaf Hansson f. 1756-11-29, döpt 1756-12-03 Hällestad sn (ingick i Finspångs läns härad) Finspångs kommun, Östergötlands län (E) landskapet Östergötland, änkling 1829, d. 1845-12-01 (Knutstorp) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T) landskapet Närke, 89 år.
BOSATT
Hällestad sn, Östergötland
(Knutstorp) Lerbäck sn
ARBETE
...
GIFTE
ERIC Gustaf Hansson f. 1756-11-29 Hällestad sn, Östergötland, änkling 1829, d. 1845-12-01 (Knutstorp) Lerbäck sn, gifter sig med BRITA Pehrsdotter f. 1756-03-16 Lerbäck sn d. 1829 (Knutstorp) Lerbäck sn.
BARN
1) CARL Ersson f. 1794-06-24 Lerbäck sn [Min Ana]
2) Maja Stina f. 1797-12-02 Lerbäck sn
++++++
OBS!! HÄLLESTAD SOCKEN FINNS ÄVEN I VÄSTERGÖTLAND!!!
HÄLLESTAD SOCKEN - ÖSTERGÖTLAND
Hällestads socken i Östergötland ingick i Finspånga läns härad, ingår sedan 1971 i Finspångs kommun och motsvarar från 2016 Hällestads distrikt.
Tätorterna Sonstorp, Borggård, Ljusfallshammar och Grytgöl samt tätorten Hällestad med sockenkyrkan Hällestads kyrka ligger i denna socken . Hällestads socken ligger kring Finspångsåns källflöden. Socknen är i söder och kring kyrkbyn en slättbygd och i väster och i norr en sjörik kuperad skogsbygd avgränsade av förkastningsbranter.
NAMNET HÄLLESTAD
Namnet (1316 Herlastadh) kommer från prästgården. Förleden kan innehålla mansnamnet Härlev. Efterleden är sta(d), 'ställe'.
+++
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
+++
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
++++++
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna 1) Åsbro 2) Rönneshytta, orterna 3) Mariedamm och 4) Skyllberg samt kyrkbyn 5) Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra landskapet Närke vid gränsen mot landskapet Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 med smeknamnet Bergslagsdiagonalen mellan Jönköping - Söderhamn, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken i Hallsbergs kommun och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun i Östergötlands län (..) I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
KNUTSTORP - LERBÄCK SOCKEN
Knutstorp, Släte rote, ligger tillsammans med 1) Emme 2) Berg och 3) Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
1) Frihetstiden (1719–1772)
2) Gustavianska tiden (1772–1809)
3) Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809 Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform
3) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Pommerska kriget 1757-1762
Gustav III:s ryska krig 1788-1790
Teaterkriget 1788-1789
Barbareskkriget 1801-1802
Första Napoleonkrigen 1805-1810
Finska kriget 1808-1809
Dansk-svenska kriget 1808-1809
Kriget mot Storbritannien 1810-1812 (utan stridshandlingar)
Andra Napoleonkriget 1812-1814
Fälttåget mot Norge 1814 - SLUT
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
1791-1795 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Ersdotter, son Carl [Min Ana] Far Hans Pehrsson, Mor Maija Lisa Ersdotter, änkan Brita Pehrsdotter, Nils Hansson, hyttarbetare, dräng, piga.
1795-1801 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Pehrsdotter och barnen: Carl [Min Ana] och Maja Stina, Far Hans Pehrsson f. 1715 Hellesta Mor Majia Lisa Ersdotter f. 1726 samt änkan Brita Pehrsdotter f. 1727 till Gårdsjöägor? Nils Hansson f. 1764 Hellesta sn, till Munkerud år 1797, flickan Stina Lisa f 1786, in 1798.
1801-1805 (Knutstorp) Lerbäck sn Eric Hansson f. 1756 Hellesta/Hällestad? med hustrun Brita Pehrsdotter och barnen: Carl [Min Ana] Maja Stina samt far Hans Pehrsson f. 1715 Hellesta/Hällestad? och mor Maja Lisa Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn samt piga.
1806-1814 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Persdotter och barnen: Carl [Min Ana] Maja Stina samt moder Maja Lisa Ersdotter f. 1726 Lerbäck sn, d. 1806-1814.
1815-1820 (Knutstorp) Lerbäck sn
Eric Hansson med hustrun Brita Persdotter, dottern Maja Stina och sonen Carl Ersson [Min Ana] med hustrun Stina Jansdotter och barnen Anna Sophia och Carl Johan. Stina Jansdotter in från bild 163 RA/sid 150, piga Stina Jansdotter f. 1796-10-15.
1821-1825 (KNUTSTORP) Lerbäck sn Erik Hansson med hustrun Brita Pehrsdotter och dottern Maja Stina Ersdotter, överstruken, Son Carl Ersson [Min Ana] med hustrun Stina Jansdotter och deras barn: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Petter Erik.
1826-1830 (KNUTSTORP) Lerbäck sn Carl Ersson d. 1829 [Min Ana] med hustrun Stina Jansdotter Barn: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Petter Erik, Stina Lotta samt fadern/änklingen Erik Hansson med hustrun Brita Pehrsdotter d. 1829 samt dräng.
1831-1835 (KNUTSTORP) Lerbäck sn Änkan Stina Jansdotter barnen: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Peter Erik, Stina Lotta samt svärfadern/änklingen Erik Hansson och drängar.
1836-1840 (KNUTSTORP) Lerbäck sn Änkan Stina Jansdotter och barnen: Anna Sophia, Carl Johan, Anders, Pehr Erik, Stina Lotta samt svärfar/änklingen Erik Hansson.
1841-1845 (KNUTSTORP) Lerbäck sn Änkan Stina Jansdotter, sonen Carl Johan Carlsson tar över, hans syskon Peter Erik och Stina Lotta är överstrukna, Anders står kvar. Svärfadern till Stina Jansdotter/änklingen Erik Hansson d. 1845-12-01.
DÖD 1845
Eric Hansson
++++++
KÄLLOR
FÖ Hällestad 1708-1782 C:4
--Bild 257 RS/sid 484 nr 88 (Erich Gustaf dp 1756-12-03 Far Hans Persson/Hellström Hu/mor Anna Maria Erichsdotter) OBS Östergötland, Hällestad sn finns även i Västergötland.
HF Lerbäck 1791-1795 AI:2
--Bild 225 RA/sid 420 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1795-1801 AI:3b
--Bild 124 RA/sid 113 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1801-1805 AI:4b
--Bild 150 RA/sid 139 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1806-1814 AI:5b
--Bild 160 RA/sid 147 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1815-1820 AI:6b
--Bild 162 RA/sid 149 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1821-1825 AI:7
--Bild 180 RA/sid 160 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1826-1830 AI:8b
--Bild 196 RA/sid 184 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1831-1835 AI:9b
--Bild 255 RA/sid 612 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1836-1840 AI:10b
--Bild 228 RA/sid 645 (KNUTSTORP)
HF Lerbäck 1841-1845 AI:11b
--Bild 323 RA/sid 673 (KNUTSTORP)
SLUT
Wikipedia - Lerbäck socken Wikipedia - Bergslagen
Wikipedia - Svensk historia, tidsperioder
Wikipedia - Svenska krig 2020 | |
|
G e n v ä g a r
