PETTER Jansson (1765-1822)
1765-10-18--1822-07-05 (man)
VÄSE SOCKEN
FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN - UNION OCH NY KONSTITUTION
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
++++++++++++++++++++
PETTER Jansson f. 1765-10-18 (Jonsbol) Väse sn (ingick i Väse härad) Karlstads kommun, Värmlands län (S) Värmland d. 1822-07-05 (Jonsbol) Väse sn, 57 år, ingen orsak uppgiven.
BOSATT
(Jonsbol) Väse sn
ARBETE
Bonde (Jonsbol) Väse sn
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se)
++++++
GIFTE
PETTER Jansson f. 1765-10-18 (Jonsbol) Väse sn d. 1822-07-05 (Jonsbol) Väse sn, gifter sig med CAJSA Magnusdotter f. 1778 Nyed sn, änka 1822, d..
BARN
1) Maria f. 1800
2) Jan Pettersson f. 1802-11-15 (Jonsbol) Väse sn d. 1828-11-04 (Jonsbol) Väse sn, av remitt. feber 25 år 11 mån och 20 dgr.
3) Stina f. 1804
4) Johanna f.
5) Johanna f. 1807-11-14 (Jonsbol) Väse sn, d. ? (mellan 1811-1816?)
6) Maria/Marja f. 1810-09-10 (Jonsbol) Väse sn d. 1818-01-28 (Jonsbol) Väse sn, av kikkhosta, 7 år 4 mån 18 dgr.
7) Stina f. 1813-07-13, Nyed sn. (Ej hittat FÖ Väse)
8) Magnus f. 1815- d. 1816-03-12 (Jonsbol) Väse sn, av Bröstfeber, 4 mån, 8 dgr.
9) JOHANNA f. 1817-06-01 (Jonsbol) Väse sn [Min Ana]
10) Petter Pettersson f. 1819-12-12 (Jonsbol) Väse sn d. 1825-11-03 (Jonsbol) Väse sn, av bröstfeber 6 år gammal.
++++++++++++++++++++
VÄSE SOCKEN - VÄRMLAND
Väse socken i Värmland ingick i Väse härad, ingår sedan 1971 i Karlstads kommun och motsvarar från 2016 Väse distrikt.
Tätorten Väse samt sockenkyrkan Väse kyrka ligger i socknen. Väse socken ligger öster om Karlstad kring åarna Ölman och Glommen i norr med Vänern i söder och omfattar även öar, som Arnön, i en skärgård. Socknen är en slättbygd i söder och kuperad skogsbygd i norr med höjder som i Klinten i norr når 227 meter över havet. Väseslätten är Värmlands största odlingsområde.
NAMNET VÄSE
Namnet skrevs 1390 Vääsherad och är ett ursprungligt bygdenamn med efterleden härad, 'bygd'. Förleden är ett ånamn Väs(a) med oklar tolkning.
JONSBOL - VÄSE SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
(3) Union och ny konstitution (1809–1866)
(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(3) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
1811-1816 (Jonsbol) Väse sn
Petter Jansson stryks nu som bonde och noteras som undantagsman. Han lever med hustrun och fyra barn samt brodern, änkeman Jonas Jansson f. 1753 Väse, även han undantagsman.
1816-1820 (Jonsbol) Väse sn
Petter Jansson står som undantagsman. Han lever med hustrun Cajsa Magnusdotter. Det finns fem barn upptagna men två av dem tycks avlida under perioden, Jan född 1802 och Marja född 1810. Stina född 1813, Johanna född 1817 och Petter född 1819 står kvar. Inhyses gör Änkemannen Jonas Jansson född 1753 Väse, bror till Petter Jansson.
DÖD 1822
Petter Jansson
++++++
KÄLLOR
FÖ Väse 1748-1775 CI:5
--Bild 189 RA/sid 351 Jonsbol (Petter Jansson 1765-10-18 Far svårläst ev. Jan Ericsson Mor Ingeborg Jonsdotter)
DÖ Väse 1814-1845 FI:2
--Bild 32 RA/ sid 40 (Petter Jansson 1822-07-05 Jonsbol)
FÖ Väse 1775-1804 CI:6
Bild 225/sid 439 JONSBOL (Jan f.1802-11-15)(Dopvittnen Nils Jansson och Britta Cajsa Jansdotter, Jonsol)
FÖ Väse 1805-1843 CI:7
--Bild 21/sid 35 JONSBOL (Johanna f. 1807-11-14)(Dopvittnen Lars Bengtsson och ? Snafversrud)
FÖ Väse 1805-1843 CI:7
--Bild 41/sid 75 JONSBOL (Maria f. 1810-09-10)(Dopvittnen Lars Andersson Jonsbol och Hustrun Johanna Magnusdotter Snafversrud)
FÖ VÄSE 1805-1843 CI:7
--Bild 96/sid 185 JONSBOL (Johanna f. 1817-06-01)(Dopvittnen Sven Svensson Johnsbol och Johanna Magnusdotter Snafversrud)
FÖ VÄSE 1805-1843 CI:7
--Bild 113/sid 219 JONSBOL (Petter f. 1819-12-12)(Dopvittnen Lars Bengtsson och Hustrun Johanna Magnusdotter, Snafversrud)
DÖ Väse 1814-1845 FI:2
--Bild 21 RA/sid 20 (Marja 1818-01-28 Jonsbol)
DÖ Väse 1814-1845 FI:2
--Bild 15 RA/sid 10 (Magnus 1816-03-12 Jonsbol)
DÖ Väse 1814-1845 FI:2
--Bild 41 RA/sid 58 (Petter Pettersson 1825-11-03 Jonsbol)
DÖ Väse 1814-1845 FI:2
--Bild 54 RA/sid 84 (Jan Pettersson 1828-11-04 Jonsbol)
HF Väse 1791-1796 CI:12
--Bild 154/sid 300 JONSBOL (PJ + MKT INFO..)
HF Väse 1796-1800 CI:13
--Bild 165/sid 159 JONSBOL (PJ+CM + MKT INFO...)
HF Väse 1801-1805 AI:14
--Bild 165/sid 160 JONSBOL (MKT INFO...)
HF Väse 1806-1810 AI:15
--Bild 170/sid 165 JONSBOL (PJ+CM och J,J,M)
HF VÄSE 1811-1816 AI:16
--Bild 181/sid 175 JONSBOL (PJ+CM och J,J,M,S samt brodern Jonas Jansson f. 1753 Väse)(Ant. CM ej i Nyeds dopbok)
HF VÄSE 1816-1820 AI:17
--Bild 166 RA/sid 163 Jonsbol (PJ+CM och J,M,S,J,P samt bror, änkeman JJ f. 1753 Väse sn) | |
|
G e n v ä g a r
