MARIA / MAJA Andersdotter (1859-1925)
1859-01-01--1925-09-02 (kvinna)
TVÅ PERSONER PÅ SIDAN
(1) MARIA/MAJA ANDERSDOTTER 1859-1925 [MIN ANA]
(2) AXEL ANDERSSON/RUNG 1871-STYVFAR TILL MATHILDA JANSSON 1877-1937 [MIN ANA]
...
VÄSE SOCKEN - NEDRE ULLERUD
TUBERKULOS/TBC
++++++++++++++++++++
(1) MARIA/MAJA Andersdotter f. 1859-01-01 Väse sn (ingick i Väse härad) Karlstads kommun, Värmlands län (S) Värmland, d. 1925-09-02 Nedre Ullerud sn (ingick i Kils härad) Forshaga kommun, Värmlands län (S) Värmland, 66 år, av lungtuberkulos.
++++++
TUBERKULOS - TBC
Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien. Sjukdomen var tidigare vanlig även i Sverige, men numera är den ovanlig och väldigt få smittas i Sverige. Tuberkulos orsakas av bakterierna inom Mycobacterium tuberculosis komplexet. I människokroppen kan de förekomma latent under en persons hela livstid. Latent tuberkulos är aldrig smittsam. Tuberkulos i luftvägarna sprids genom upphostningar som en luftburen smitta. Tuberkulos i andra organ smittar inte. Smittsamheten minskar snabbt och försvinner inom några veckor efter påbörjad adekvat behandling. Smittrisken är störst vid nära och upprepad kontakt inomhus, t.ex. om man delar bostad. I Sverige är de allra flesta som insjuknar födda i något annat land och oftast har de blivit smittade innan de flyttade hit. Bland personer födda i Sverige har vi haft ett minskande antal fall ända sedan 1940-talet. Sedan 2003 har totalantalet fall i Sverige ökat fram till 2015 men sedan dess har antalet åter sjunkit. Många fall av tuberkulos i den svenskfödda befolkningen gäller personer över 80 år, varav de flesta smittats i Sverige under början och mitten av 1900-talet.
Vanligaste lokalisationen av tuberkulos är lungorna men de flesta organ kan drabbas, till exempel lymfkörtlar, skelett och tarm. Klassiska allmänsymtom vid tuberkulos är feber, nattsvettningar, avmagring och trötthet. För lungtuberkulos är långvarig hosta mer än tre veckor typisk med eller utan upphostningar av slem och ibland blod. BCG-vaccination ger framförallt småbarn skydd mot särskilt allvarliga former av tuberkulos. Vaccination av vuxna rekommenderas inte längre. Sedan mitten på 1970-talet ingår inte BCG-vaccination i det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationen erbjuds numera i Sverige bara till särskilda riskgrupper. Det gäller i första hand barn i invandrarfamiljer från länder med hög tuberkulosförekomst samt barn med planerad längre vistelse i områden med hög tuberkulosincidens. Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Den "humana" arten, M. tuberculosis, kan också infektera andra däggdjur, till exempel apor, elefant, hund och katt. Nötboskapens tuberkulos, så kallad bovin tuberkulos, kan överföras mellan människa och flera andra däggdjur, det vill säga att det är en zoonos (en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa). (Folkhälsomyndigheten)
++++++
BOSATT
(Snaversrud) Väse sn år 1877
Väse sn år 1892, 1894, 1897
Nedre Ullerud sn år 1906, 1925
ARBETE
Piga
RELATION (1)
...
BARN RELATION (1)
1) MATHILDA Jansson f. 1877-03-14 (Snaversrud) Väse sn d. 1937-05-29 Häverö sn [Min Ana]
Dopvittnen till Matildas dop, Anders Andersson och Stina Maria Nilsdotter från Wiberg i Nyed sn.
GIFTE (1)
Drängen AXEL Andersson/Rung f. 1871-04-11 Väse sn d.. gifter sig 1829-09-03 med pigan Maria Andersdotter f. 1859-01-01 Väse sn d. 1925-09-02 Nedre Ullerud sn.
BARN GIFTE (1)
1) Erik Gustaf f. 1892-12-23, Väse sn, till Kanada, Nordamerika 1911-10-21.
2) Hildur Maria f. 1894-12-12, Väse sn
3) Karl Oskar f. 1897-01-29, Väse sn, ångbåtsförare, invalid, frikallad.
4) Karin Linnea Viktoria f. 1906-08-19 Nedre Ullerud sn.
++++++++++++++++++++
VÄSE SOCKEN - VÄRMLAND
Väse socken i Värmland ingick i Väse härad, ingår sedan 1971 i Karlstads kommun och motsvarar från 2016 Väse distrikt.
Tätorten Väse samt sockenkyrkan Väse kyrka ligger i socknen. Väse socken ligger öster om Karlstad kring åarna Ölman och Glommen i norr med Vänern i söder och omfattar även öar, som Arnön, i en skärgård. Socknen är en slättbygd i söder och kuperad skogsbygd i norr med höjder som i Klinten i norr når 227 meter över havet. Väseslätten är Värmlands största odlingsområde.
NAMNET VÄSE
Namnet skrevs 1390 Vääsherad och är ett ursprungligt bygdenamn med efterleden härad, 'bygd'. Förleden är ett ånamn Väs(a) med oklar tolkning.
+++
NEDRE ULLERUD SOCKEN - VÄRMLAND
Nedre Ulleruds socken i Värmland ingick i Kils härad, ingår sedan 1971 i Forshaga kommun och motsvarar från 2016 Nedre Ulleruds distrikt.
Dömle herrgård, tätorten Deje, orten Mölnbacka samt sockenkyrkan Nedre Ulleruds kyrka ligger i socknen. Nedre Ulleruds socken ligger norr om Karlstad kring Klarälven och sjön Lusten. Socknen har odlingsbygd vid sjön och älven och är i övrigt en starkt kuperad sjörik skogsbygd med höjder som i Kopparkullen når 161 meter över havet. Sjöar i socken är Lusten, Blysjön, Smårissjön, Syrsjön samt delarna av Visten och Västra Örten. Omkring en kilometer uppströms från Nedre Ulleruds kyrka ligger också Dejefors kraftverk, där det tidigare har funnits ett vattenfall. Bland större gods märks Hedås bruk och Dömle bruk. Här finns även säteriet Katrineberg, som enligt sägner skall ha bebotts av den mytiske gestalten Ulle Bonde. Järnvägarna Bergslagsbanan och Nordmark-Klarälvens järnväg bildar här i socknen en knutpunkt, där stationsorten Deje växte fram efter järnvägens ankomst 1876.
NAMNET NEDRE ULLERUD
Namnet skrevs 1315 Vtreullärö, 1440 Nidhra Wllarö. Förleden innehåller antingen gudanamnet Ull eller ett äldre namn på Klarälven, Ul, 'bubbla, sjuda' syftande på forsar eller stort fiskbestånd. Efterleden ö syftar på att kyrkplatsen varit kringfluten av vatten.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Union och ny konstitution (1809–1866)
(2) Industrialiseringen (1866–1905)
(3) 1900-talets början (1905–1914)
(4) Första världskriget (1914–1918)
(5) Mellankrigstiden (1918–1939)
++++++
(1) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
(2) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(3) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(4) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
Hjalmar Hammarskjöld - Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
Aktiviströrelsen - Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
Förräderiprocessen - Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
Landstormen - Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
Exportförbud - Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
Neutralitetsvakten - Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
--Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
--Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
--Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
NEUTRALITETS KRÄNKNINGAR
För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
ÖSTERSJÖN MINERADES
Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
NORDISKT NÄRMANDE
Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA
Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
SJÖTRAFIK
Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
POSTTRAFIKEN
Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
ÅLAND - TRAKTATSBROTT
Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
TRAKTATSENLIGA FÖRPLIKTELSER
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
VARUHANDELN
Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
KRISTID OCH RANSONERINGAR
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
PRISSTEGRING
Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina
produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
SÄRSKILDA STATSKOMMISIONER
Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
ARBETSLÖSHETSKOMMISION
Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
KRIGSBEREDSKAPSKOMMISSIONEN
De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
KRIGSMATERIELKOMMISSION
De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
LIVSMEDELSKOMMISSION
De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
FOLKHUSHÅLLNINGSKOMMISSIONEN
De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
BRÄNSLEKOMMISSION
Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på
skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
DYRTID
För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
STATENS FINANSER
Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GENOMGRIPANDE LAGÄNDRINGAR
Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
(5) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga svenska krig under Maria/Maja Andersdotters livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
SNAVERSRUD ?????
Från 1874-11-05 till 1877-11-08 (Snaversrud), Väse sn, Värmlands län.
Maria/Maja Andersdotter f. 1859-01-01 i Väse sn flyttar 1874-11-05 från....(till 695) (Snaversrud) för att arbeta som piga hos Jonas Jonsson och Kajsa Larsdotter och deras fem barn.
?????
Maria/Maja Andersdotter f. 1859-01-01 Väse sn flyttar 1877-11-08 från....till (745) (Snaversrud) för att arbeta som piga hos: Ägaren Jonas Jonsson f. 1824-01-16 och Hustrun Kajsa Larsdotter f.1826-10- och deras fem barn födda mellan 1857 och 1871. Maria/Maja Andersdotter f. 1859-01-01 Väse sn föder under tiden där, som 18-åring, dottern Mathilda f. 1877-03-14. 1877-11-08 (till 766)
SÅTÅNG
Från 1877-11-08 till ...(Såtång) Väse sn, Värmlands län.
Maria/Maja Andersdotter född 1859-01-01 flyttar 1877-11-08 tillsammans med dottern Mathilda f. 1877-03-14 från....(till 766) (Såtång) Väse sn, till förädrarna, Inh. Anders Andersson och hustru Johanna Petersdotter, även brodern Petter f. 1861-03-09 bor ev. där.
SÅTÅNG
1878-11-06 till 1880-11-15 (Såtång) Väse sn, Värmlands län.
Maria/Maja Andersdotter född 1859-01-01 i Väse socken flyttar 1878-11-06 tillsammans med dottern Mathilda f. 1877-03-14 från.....(till 761)(Såtång) för att arbeta som piga hos:
Ägaren Änkan BRITTA Persdotter f. 1802 Nyed och sonen Jan Petter Svensson f. 1839-08-13, Väse sn (Till 722).
SKOGSBERG
Från 1880-11-15 till 1881-06-09 (Skogsberg) Väse sn, Värmlands län.
Maria/Maja Andersdotter f. 1859 Väse sn flyttar 1880-11-15 tillsammans med (oä) dottern Mathilda f. 1877-03-14 Väse sn (till 722)(Skogsberg) för att arbeta som piga hos:
Änkan/Hemmansägaren Maria Andersdotter f. 1806-10-03 Väse sn, son Anders Andersson f. 1840 Väse sn, son Jan Henrik Andersson f. 1832 Väse sn.
Gifte sonen Lars Andersson f. 1847 Väse sn, hustru Maria Eriksdotter f. 1851 Väse sn.(av sex upptagna barn?)(Till 766)
SÅTÅNG
Från 1881-11-09 till... (Såtång) Väse sn, Värmlands län.
Maria/Maja Andersdotter född 1859-01-01 i Väse socken flyttar 1881-11-09 tillsammans med dottern MATHILDA från ...(till 766)(Såtång) till föräldrarna, Brodern Arbetaren Jan Andersson flyttar ut när hon flyttar in. Pappan dör 1883-08-06.
SÖRE
Från 1887-11-09 till 1889-11-06? (Söre)
Maria/Maja Andersdotter född 1859-01-01 i Väse socken flyttar tillsammans med sin dotter Mathilda 1887-11-09 (till 801)(Söre)för att arbeta som piga hos:
SÅTÅNG
Såtång 796
RUD
Från 1890-11-04 till 1891 (Rud)
Maria/Maja Andersdotter f. 1859 Väse sn flyttar 1890-11-04 (till 316)(Rud) tillsammans med sin dotter (oä) Mathilda f. 1877 Väse sn. för att arbeta som piga hos:
Hemmansägaren Olof Larsson f. 1844 Väse sn, hustru Maria Jansdotter f. 1844 Väse sn, son Johan Leonard f. 1871 Väse sn, elev vid folkskolelärareseminariet, son Oskar Emanuel f. 1873 Väse sn, son Karl Georg f. 1874 Väse sn, son Axel Waldemar f. 1876 Väse sn, studerande, son Paul Filemon f. 1879 Väse sn, studerande, son Edvard Jonatan f. 1883 Väse sn, son Gustaf Natanael f. 1886 Väse sn. I hushållet finns även pigan Johanna Johansdotter f. 1857 Färnebo sn, Värmlands län.
(Väse 1886-1895 AI:33a bild 347/sid 333,rad 2 och 3(förteckning över anställda)
SÅTÅNG
1891
Maria/Maja Andersdotter född 1859-01-01 i Väse socken flyttar (till 808)(Såtång)(Heden?) till sin mamma. Befr. inh. Änkan JOHANNA Petersdotter f.1817-06-01 Väse d. 1892-05-06. Dräng/Arb. Axel Andersson Rung f. 1871-04-11 Väse (från 624 1893)(från 468, Åtorp, 1892). Inh. MARIA Andersdotter 1859-01-01 Väse. (från 333 1891). Gifta 1892-09-03 eller 1892-08-06. Barn Erik Gustaf f. 1892-12-23 Väse och Hildur Maria f. 1894-12-12 Väse.
Axel Andersson/Rung
ARBETE
Dagkarl 1903/Ladugårdskarl 1905/Dagkarl
SKOGSBERG
1900
Dagkarl Axel Andersson/Rung f. 1871 Väse sn, hustru Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn, barn: Erik Gustaf f. 1892 Väse sn, Hildur Maria f. 1894 Väse sn, Karl Oskar f. 1897 Väse sn.
Alster 1895-1925
Nedre Ullerud 1896-1905
DÖD 1925
Maria/Maja Andersdotter
++++++
AXEL ANDERSSON/RUNG 1871-
STYVFAR TILL MIN ANA MATILDA
++++++
(2) AXEL Andersson/Rung f. 1871-04-11, Väse sn, änkling 1925-09-02, d..
ARBETE
Dräng 1892
Dagkarl 1925
FAR
Soldat And. Rung i (Rud) Väse sn år 1892-09-03
++++++
KÄLLOR
FÖ Väse 1869-1891, CI:12
--Bild 710, rad 29 (MATHILDA).
VI Väse 1874-1895 EI:3
--Bild 45 RA nr 15 (Vigsel 1892-09-03, Drängen Axel Andersson Rung Åtorfs eller Åtorp sid 468 och Pigan Maria Andersdotter, Såtång sid 808)
DÖ Nedre Ullerud 1921-1945 F:5
--Bild 26 RA/sid 21 nr 22 (1925-09-02 Maria Andersson Rung född Andersdotter sid 410, död av lungtuberkulos)(Hustru till Dagkarlen Axel Andersson Rung från Mölnbacka s 71)
HF Väse 1871-1875 AI:29a
--Bild 725/sid 714 (AA+JP samt JAN, MARIA (MAJA),PETTER)
HF Väse 1876-1880, AI:30b
--Bild 274/sid 745,(SNAVERSRUD).(Eg. JJ+KL samt fem barn + piga MA med dotter M).
HF Väse 1876-1880 AI:30b
--Bild 295 /sid 766, (SÅTÅNG). (AA+JP samt P och M med dotter M).
HF Väse 1876-1880 AI:30b
--Bild 290/sid 761 (SÅTÅNG). (BP och son JPS, samt pigan MA med dotter M)
HF Väse 1876-1880 AI:30b
--Bild .../722 (SKOGSBERG). (MA och tre söner och en sonhustru, samt pigan MA med dotter M).
HF Väse 1881-1885 AI:31b
--Bild 252/sid 722 (SKOGSBERG). (JEA samt mor tre bröder och en brorshustru).
HF Väse 1881-1885 AI:31b
--Bild 295/sid 766 (SÅTÅNG). (AA+JP samt JA,MA och PA).
HF Väse 1886-1890 AI:32b
--Bild 305/sid 796 (SÅTÅNG). (JP samt MA och M).
HF Väse 1891-1895 AI:33a
--Bild 347/sid 333 (RUD). (MA och M).
HF Väse ...AI:33b ...
--sid 808 (SÅTÅNG) (Arbetaren Axel Andersson/Rung f. 1871-04-11 Väse sn in 1891 från 333, in 1893 från 624, pigan/inhyses Maria Andersdotter f. 1859-01-01 Väse sn, gifter sig 1892-09-03, (mer anteckningar) barn: Erik Gustaf f. 1892-12-23 Väse sn och Hildur Maria f. 1894-12-12 Väse sn.
HF Väse 1896-1900 AI:34b
--Bild 312 RA/sid 808 Såtång rad 11-16
FB Väse 1900-1907 AIIa:2
--Bild 317 RA/sid 810 Såtång rad 1-5 till 748 år 1900
FB Väse 1900-1907 AIIa:2
--Bild...sid 748 Skogsberg rad 10-19 till 86 år 1901
FB Väse 1900-1907 AIIa:1
--Bild 97 RA/sid 86 Bäck rad 16-20 till 748 år 1902
FB Väse 1900-1907 AIIa:2
--Bild 255 RA/sid 748 Skogsberg rad 15-19 (tidigare rad 10-14) till Alster sn 1903-10-24.
UT Väse 1897-1921 B:6
IN Alster 1895-1925 BI:4
--Bild 44 RA/sid 39 nr 29 (In Alster 1903-11-13 Dagkarl Axel Andersson/Rung f. 1871-04-11 med hustru och barn, 3 män, 2 kvinnor från Wäse till Björby sid 66.
FB Alster 1901-1915 AIIa:1
--Bild 75 RA/sid 66 rad 17-21, 1905-10-17 till Nedre Ullerud sn).
IN Nedre Ullerud 1895-1929 B:5
--Bild 79 RA/sid 75 nr 56 1905-11-13 (Axel Andersson/Rung med hustru och tre barn från Alster sb till Ullfaxerud sid 614)
FB Nedre Ullerud 1896-1905 AIIa:2 Ullfaxerud eller Åsen rad 10-15 (Ladugårdkarl Axel Andersson/Rung f -71, hustru Maria Andersdotter f- -59 och fyra barn, till Ny bok sid 737)
FB Nedre Ullerud 1906-1923 AIIa:4
--Bild 377 RA/sid 737 Ullfaxerud eller Äsen rad 7-22 Ladugårdskarl Axel Andersson/Rung med hustru och fyra barn till sid 262 1907-11-22.
FB Nedre Ullerud 1906-1923 AIIa:3
--Bild 270 RA/sid 262 rad 10-15 (Ladugårdskarl Axel Andersson/Rung till sid 424 1908-12-04)
FB Nedre Ullerud 1906-1923 AIIa:4
--Bild 29 RA/sid 424 Mölnbacka rad 18-22 (Ladugårdskarl, överstruken, Axel Andersson/Rung, sonen Karl Oskar, ångbåtsförare, invalid, frikallad, Erik Gustaf f. -92-12-23 till Kanada, Nordamerika 1911-10-21, övriga fam till 410 nästa bok)
FB Nedre Ullerud 1924-1934 AIIa:7
--Bild 13 RA/sid 410 rad 1-5 (Dagkark Axel Andersson/Rung, Hustru Maria Andersdotter d. 1925/1926-09-02)
FOLKRÄKNING 1880 (Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn)
Maria Andersdotter (Skogsberg) Väse sn, f. 1859 Väse sn, piga, ogift. Fam 3 sida 68 rad 47
Hushållet: Fam 1 Hemmansägare Maria Andersdotter f. 1806 Väse sn, son Anders Andersson f. 1840 Väse sn, son Jan Henrik Andersson f. 1832 Väse sn. Fam 2 gifte sonen Lars Andersson f. 1847 Väse sn, hustru Maria Eriksdotter f. 1851 Väse sn. Fam 3 Pigan Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn, dotter (oä) Matilda f. 1877 Väse sn.
FOLKRÄKNING 1890 (Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn)
Maria Andersdotter (Rud) Wäse moder f. 1859 Väse sn, piga, ogift. Fam 3 sid 31 rad 41
Hushållet: Fam nr 1 Hemmansägare Olof Larsson f. 1844 Väse sn, hustru Maria Jansdotter f. 1844 Väse sn, son Johan Leonard f. 171 Väse sn, elev vid folkskolelärareseminariet, son Oskar Emanuel f. 1873 Väse sn, son Karl Georg f. 1874 Väse sn, son Axel Waldemar f. 1876 Väse sn, studerande, son Paul Filemon f. 1879 Väse sn, studerande, son Edvard Jonatan f. 1883 Väse sn, son Gustaf Natanael f. 1886 Väse sn. Fam 2 Piga Johanna Johansdotter f. 1857 Färnebo sn, Värmlands län. Fam 3 Piga Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn, dotter (oä) Mathilda f. 1877 Väse sn.
FOLKRÄKNING 1900 (Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn)
Maria Andersdotter (Skogsberg) Väse sn f. 1859 Väse sn, piga, gift. Fam 1 sid 70 rad 2
Hushåll: Fam nr 1 Dagkarl Axel Andersson/Rung f. 1871 Väse sn, hustru Maria Andersdotter f. 1859 Väse sn, barn: Erik Gustaf f. 1892 Väse sn, Hildur Maria f. 1894 Väse sn, Karl Oskar f. 1897 Väse sn.
Folkhälsomyndigheten - 2020 - Tuberkulos
Wikipedia - Väse sn
Wikipedia - Nedre Ullerud - 2020
Wikipedia - Svensk historia - tidsperioder
kungahuset.se - Regenter
Svenska krig - | |
|
G e n v ä g a r
