MATHILDA Jansson (1877-1937)
1877-03-14--1937-05-29 (kvinna)
VÄSE SOCKEN - KARLSTAD STAD - EDEBO SOCKEN
Industrialiseringen - 1900-talets början - Första världskriget - Mellankrigstiden
++++++++++++++++++++
MATHILDA Jansson f. 1877-03-14 (Snaversrud) Väse sn (ingick i Väse härad) Karlstads kommun, Värmlands län (S) Värmland d. 1937-05-29 Häverö sn (ingick i Väddö Häverö skeppslag) Norrtälje kommun, Stockholms län (AB) Uppland av hjärtlidande, hjärnblödning, avled på ålderdomshemmet, 60 år.
BOSATT
(Snaversrud) Väse sn
(Hammarby) Edebo sn
Hallstavik
ARBETE
Piga
Hushållerska
Affärsinnehavare
SAMMANBOENDE
Sambo från 1903 med Anders Gustaf Odell, änkling f. 1869-05-16 Karlskoga, Örebro län.
Lysning maj 1910 I Solna, gifter sig aldrig, problem pga Mathilda Janssons lucka i folkbokföringen?
Anders Gustaf Odells barn från sitt tidigare äktenskap
1) Emma Teresia f. 1891-07-08, Karlskoga sn
2) Klara Desideria f. 1893-05-28, Karlskoga sn
BARN SAMMANBOENDE (1)
1) GRETA Odell f. 1903-02-24 Karlstad stad sn [Min Ana]
2) KNUT Odell f. 1904-04-03 Karlstad stad sn, d. 1904-09-29, gastroenterit, eclampsia, 5 månader.
3) EVA Wilhelmina Odell f. 1908-02-05 Solna sn. [Gift 1926-09-06. Barn 1926-10-02, Engelbrekts församling?].
++++++++++++++++++++
VÄSE SOCKEN - VÄRMLAND
Väse socken i Värmland ingick i Väse härad, ingår sedan 1971 i Karlstads kommun och motsvarar från 2016 Väse distrikt.
Tätorten Väse samt sockenkyrkan Väse kyrka ligger i socknen. Väse socken ligger öster om Karlstad kring åarna Ölman och Glommen i norr med Vänern i söder och omfattar även öar, som Arnön, i en skärgård. Socknen är en slättbygd i söder och kuperad skogsbygd i norr med höjder som i Klinten i norr når 227 meter över havet. Väseslätten är Värmlands största odlingsområde.
NAMNET VÄSE
Namnet skrevs 1390 Vääsherad och är ett ursprungligt bygdenamn med efterleden härad, 'bygd'. Förleden är ett ånamn Väs(a) med oklar tolkning.
SNAVERSRUD - VÄSE SOCKEN
...
+++
KARLSTAD STAD - VÄRMLAND
Karlstad är en tätort i Värmland, belägen vid Vänerns norra strand. Karlstad är centralort för Karlstads kommun, residensstad för Värmlands län och stiftsstad för Karlstads stift samt sedan 1999 universitetsstad. Karlstad är Sveriges 20:e största tätort med 65 273 invånare (2019).
Karlstad, eller Tingvalla som det hette då, har varit en viktig handelsplats sedan vikingatiden. 1584 fick orten stadsrättigheter av Karl IX, som även gav staden dess nuvarande namn. Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol, bekant genom statyn med det namnet, 'Sola i Karlstad', rest avbildande en populär servitris på ett av stadens värdshus.
Karlstad ligger på delar av Klarälvens delta och också delvis vid Vänern. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annat Skoghall. En av älvarmarna (den västra) omger den ö (Tingvallaön) centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall av korvsjöbildning. Deltalandskapet leder också till att landskapet vid älvarmarna är förhållandevis platt, men det finns en del höjder och höjdformationer i staden, som inte har koppling till älvens avlagringar. Det gäller särskilt norr och öster om deltat, liksom söder om deltat på Hammarö. Domkyrkan ligger dessutom på en högre punkt (det så kallade Lagberget) på Tingvallaön mitt i deltat, mellan alla älvarmar.
KARLSTADS HISTORIA
Karlstads stad grundades år 1584 av Karl IX och hade då bara 45 hushåll. Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Efter branden 1865 har det historiska centrala Karlstad byggts upp med ovanligt breda gator i ett rutnätsmönster och ett mycket stort torg. Meningen är att brandgator skall hindra elden att sprida sig om det skulle bli en stor brand.
I Karlstad hölls Karlstadskonferensen 1905, där unionen mellan Sverige och Norge upplöstes.
MILITÄRSTADEN KARLSTAD
Fram till den 30 juni 1994 fanns Värmlands regemente och försvarsområde (I 2/Fo 52) och Värmlandsbrigaden (IB 2) i Karlstad, lokaliserade till Kasernhöjden.
ADMINISTRATIVA TILLHÖRIGHETER
Karlstads stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Karlstads socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1934 Karlstads socken/landskommun och 1967 Östra Fågelviks socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Karlstads kommun med Karlstad som centralort.
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 till Karlstads stadsförsamling och Karlstads landsförsamling, och från 1934 till 1962 till Karlstads församling.
BEFOLKNINGSUTVECKLING KARLSTAD
Vid mitten av 1800-talet var Karlstad en relativt stor stad, jämfört med resten av Sverige, med ca 3 500 invånare. Genom den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade Karlstads befolkning kraftigt, från 8 716 invånare 1890, till 20 911 1930, blev det en ökning på ca 140 procent. Under industrins nedgång på den andra hälften av 1900-talet minskade ökningen av befolkningskurvan ned till mer blygsamma nivåer.
+++
EDEBO SOCKEN - UPPLAND
Edebo socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Edebo distrikt.
Kyrkbyn Edebo med sockenkyrkan Edebo kyrka ligger i socknen.
Edebo socken ligger söder om Östhammar, med Galtfjärden i nordost och Edeboviken och Skeboån i öster. Socknen är en småkuperad skogsbygd med odlingsbygd i öster vid vattendragen. I söder ligger Harbroholms och Järinge gårdar. I övrigt märks byarna Gillberga, Sättra, Skärsta (vid Hallstavik) Gråska samt Lavarö. I norr ligger Rönöholms gård. Dannemora-Hargs Järnväg har en förlängning som går genom socknen från Hargshamn till Hallstavik.
NAMNET EDEBO
Namnet skrevs 1291 Eboeredi, 1314 skrevs det Egbohæredh. Efterleden är härad, 'bygd'. Förleden har två olika tolkningar beroende på vad som anses var det ursprungliga namnet. Antingen edboar, 'de som bor vid edet' syftande på något ed vid skeboån. Alternativt ekboar, syftande på de som bor i byn Eke, som då kan varit namnet på kyrkbyn.
HAMMARBY - EDEBO SOCKEN
...
++++++
TIDSPERIODER
(1) Industrialiseringen (1866–1905)
(2) 1900-talets början (1905–1914)
(3) Första världskriget (1914–1918)
(4) Mellankrigstiden (1918–1939)
++++++
(1) INDUSTRIALISERINGEN 1866-1905
Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen. Perioden inleddes med att den gamla ståndsriksdagen genom representationsreformen avskaffades 1866 och ersattes med en tvåkammarriksdag. Denna period i Sveriges historia avslutades då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905. Perioden präglas också av utvandring till Nordamerika, och industrialisering av Sverige.
(2) 1900-TALETS BÖRJAN 1905-1914
Perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott. Perioden inleds med att unionen mellan Sverige och Norge upplöses 1905. Den avslutas med att första världskriget bryter ut 1914.
(3) FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 1914-1918
Sverige liksom Danmark och Norge förklarade sig vara neutrala under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809, vilket innebar att Sverige hade en landgräns gemensam med en av de krigförande stormakterna. Dit hörde även Åland som dock sedan Krimkriget hade en särställning som en demilitariserad zon.
Åren före första världskriget hade försvarsfrågan vållat en het debatt. Regeringen Staaff II:s linje hade gett upphov till demonstrationer mot regeringen i form av Pansarbåtsinsamlingen och till Bondetåget, som framtvingade Staaffs avgång, varefter kung Gustaf V utsåg Hjalmar Hammarskjöld till statsminister.
HJALMAR HAMMARSKJÖLD
Den Hammarskjöldska ministären, som hade bildats för att lösa försvarsfrågan, ställde efter försvarsfrågans avgörande sina ämbeten till kungens förfogande, men på kungens anmodan kvarstannade samtliga statsråd för att fullfölja redan påbörjade åtgärder till att upprätthålla rikets neutralitet och möta alla de svårigheter som första världskriget beredde även neutrala stater och inte minst Sverige. Någon särskild önskan från vänsterpartierna att bli representerade i regeringen uttalades då inte.
Sverige utfärdade med riksdagens enhälliga godkännande en neutralitetsförklaring för kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien den 31 juli och senare den 8 augusti för det utvidgade kriget.Likalydande danska och norska neutralitetsförklaringar utfärdades samtidigt.
AKTIVISTRÖRELSEN
Ett fåtal aktivister ur olika partier, även det socialistiska, yrkade senare offentligt på Sveriges deltagande i kriget på centralmakternas sida, men i riksdagen 1915 tog samtliga partiledare å sina partiers vägnar bestämt avstånd från detta. Aktiviströrelsen föranledde ett par uteslutningar ur det socialdemokratiska partiet.
Det dröjde till den 17 maj 1916 innan neutralitetslinjen blev fastslagen i bägge kamrar. Det fanns en stark tyskvänlig opinion hos allmänheten, särskilt framträdande hos officerskåren, kungafamiljen och regeringen. Flera svenska högertidningar propagerade öppet mot neutralitetspolitiken.
RÄTTEGÅNG - FÖRRÄDERIPROCESSEN
Under år 1916 skakades landet av en kontroversiell rättegång, tre framträdande socialister anklagades för landsförräderi då de diskuterat en storstrejk vid ett eventuellt svenskt inträde i kriget på centralmakternas sida. Rättegången uttryckte delvis vad den tyskvänliga opinionen tyckte om de så kallade försvarsfienderna inom vänstern.
LANDSTORMEN
Till skydd för neutraliteten inkallades kort efter krigets början beväringen och vissa klasser av landstormen. Flottans fartyg förlades längs kusterna för att hindra kränkning av neutraliteten på svenskt område.
EXPORTFÖRBUD
Exportförbud för vapen, ammunition och övrigt krigsmateriel utfärdades, och även transitering av sådana varor förhindrades. Så småningom utfärdades även exportförbud på andra varor, främst livsmedel, men undantag medgavs i många fall.
NEUTRALITETSVAKTEN
Svenska regeringen hävdade kraftigt folkrättens grundsatser och en handelspolitisk neutralitet. Gång på gång måste Sverige beivra neutralitetskränkningar från de krigförandes sida.
Under 1915 jagade ryska kryssare den 2 juli in den tyska minkryssaren Albatross på svenskt territorialvatten vid Gotland och fortsatte beskjutningen på svenskt vatten.
Den 11 oktober angrep och utplundrade en engelsk ubåt den tyska ångaren Germania på svenskt vatten vid Kristianopel.
Den 21 oktober blev den svenska ubåten Hvalen, under befäl av kapten Birger Zander, beskjuten av en bestyckad tysk trålare på svenskt farvatten nära Abbekås udde, varvid den svenske flaggstyrmannen A.M. Sellin sårades till döds.
Den 20 december tog två tyska kanonbåtar det svenska ångfartyget Argo nära Utlängan på svenskt område.
Under år 1916 sänkte en engelsk ubåt den 19 juni den tyska ångaren Ems på svenskt vatten.
Ryska torpedbåtar uppbringade den 11 juli de tyska ångfartygen Lissabon och Worms innanför tremilsgränsen (vid Grönskaten, strax utanför Bjuröklubb söder om Skellefteå),???
torpederade den 16 juli den tyska ångaren Syria med kronolots ombord på svenskt sjöterritorium (vid Grusbottens prick utanför Bjuröklubb)
och kapade under svensk flagg den 18 augusti norr om Klecksöarna, nära Husum, den tyska ångaren Desterro (med svensk kronolots ombord).
Tyska krigsfartyg uppbringade den 27 juli i Lundåkrabukten de båda engelska ångarna Ambassadör och George Allén.
Tyska krigsfartyg sänkte den 3 augusti två svenska fartyg som var lastade med trä.
Den svenska regeringen avgav allvarliga protester, och i flera fall erhölls full upprättelse och skadeersättning.
NEUTRALITETS KRÄNKNINGAR
För att förebygga neutralitetskränkningar på svenskt territorialvatten iordningställdes Kogrundsrännan i Öresund och förbehölls 14 juli uteslutande svenska fartyg. Den 30 augusti 1916 föranledde det protester från de italienska, engelska, franska och ryska ministrarna i Stockholm såsom stridande mot sjöfartsfördrag och gynnande tysk sjöfart.
Protesterna tillbakavisades i ett kraftigt svar av utrikesministern den 9 september. Mot kompensationer för svenska fartyg fick sommaren år 1917 ett antal engelska fartyg, som varit innestängda i ryska hamnar, passera nyssnämnda farled.
ÖSTERSJÖN MINERADES
Stora sträckor av Östersjön, Öresund och Kattegatt minerades av de krigförande och vållade den svenska sjöfarten stora förluster.
Tre svenska ångare förolyckades den 6-7 december 1914 på (antagligen tyska) minor, som utan föregående varning lagts ut på den nya traden till den finska hamnen Mäntyluoto, varefter sjötrafiken på Finland för en tid avbröts.
NORDISKT NÄRMANDE
Under kriget närmade sig de tre nordiska länderna varandra, vilket tog sig uttryck i likalydande neutralitetsförklaringar och gemensamma protester mot kaperier samt likalydande protester mot sjökrigsrättens sönderbrytande.
USA
Då USA, som under hela kriget försett ententen med vapen och ammunition, avslagit en sådan samverkan och anmodat de neutrala att ansluta sig till deras för ententen partiska aktion med hänsyn till det oinskränkta ubåtskriget, beklagade regeringen den 6 februari 1917 att Förenta staternas intressen inte tillåtit dem ansluta sig till dess förslag och avböjde att anta deras förslag, såsom "stående i fullständig strid med de grundsatser, som varit ledande för Sveriges politik".
SJÖTRAFIK
Både Storbritannien och Tyskland förklarade varandras kuster i blockad, med minfält, ubåtar och bevakning med fartyg och flyg. Blockadzonerna kom att omfatta mycket stora områden, bland annat hela Nordsjön. Det innebar att även neutrala hamnar kom att omfattas av blockadzonerna. De neutrala staterna Danmark, Norge, Sverige och Nederländerna protesterade. Under kriget förlorade den svenska handelsflottan, inklusive minsprängningar efter kriget, 280 fartyg. Därvid omkom 794 personer. Dessutom utsattes 81 fartyg för olika typer av skador.
POSTTRAFIKEN
Storbritanniens skärpning av blockaden mot Tyskland och ubåtskriget vållade den neutrala handeln svårigheter. Upprepade svenska underhandlingar med England 1915-1917 om en handelsöverenskommelse nådde inte till något betydande resultat. Englands beslagtagande av 3 000 postpaket med julklappar från Amerika till Sverige ombord på det norska ångfartyget Hellig Olav i Kirkwall och av svensk post till Amerika med Svenska Amerika Liniens ångfartyg S/S Stockholm, som självmant gått in till Kirkwall för att låta undersöka sig, föranledde den svenska regeringen att gripa till repressalier: den kvarhöll tills vidare varor som i postpaket sändes till och från England i transit genom Sverige.
ÅLAND - TRAKTATSBROTT
Ryska befästningar på Åland väckte mycken oro i Sverige.
TRAKTATSENLIGA FÖRPLIKTELSER
Sverige uppfyllde sina förpliktelser genom att befordra stora mängder postpaket till krigsfångar. Därtill förmedlades genom Röda korsets försorg utväxling av krigsinvalider, totalt 62 597 personer, från 1915 till februari 1918, genom särskilda tåg från Sassnitz till Haparanda och tvärtom. Två internationella Röda-kors-kongresser hölls i Stockholm med representanter från båda de krigförande lägren.
VARUHANDELN
Importen av för landet nödvändiga varor hindrades i hög grad då England och Förenta staterna som villkor för export till Sverige fordrade att i stor utsträckning få disponera svenska fartyg för egna frakter.
KRISTID OCH RANSONERINGAR
Gustaf V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget.
På Sveriges inre förhållanden utövade första världskriget ett betydande inflytande på nästan alla områden. Riksbankens skyldighet att inlösa sina sedlar med guld upphävdes, och dess sedelutgivningsrätt utsträcktes.
Lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara utfärdades, med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel, foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter och för länsstyrelse att försälja tredskande innehavares varor av dylikt slag samt för konungen att förordna om sådan varas övertagande av staten mot lösen till fulla värdet.
År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel. Särskilda lagar mot oskäliga pris och hyror antogs.
PRISSTEGRING
Prisökningen på de viktigaste nödvändighetsartiklarna fördubblades. Jordbrukarna erhöll högre pris för sina produkter, men måste betala dyrt för gödsel och foder, vilka från år 1916 knappast kunde importeras.
SÄRSKILDA STATSKOMMISIONER
Det upprättades flera särskilda statskommissioner för de uppgifter som låg utanför statens vanliga verksamhet.
ARBETSLÖSHETSKOMMISION
Under kristidens första åren var det snarare brist på arbetare än brist på arbete.
KRIGSBEREDSKAPSKOMMISSIONEN
De utredde den ekonomiska krigsberedskapen.
KRIGSMATERIELKOMMISSION
De hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin.
LIVSMEDELSKOMMISSION
De fick i uppdrag att importera brödsäd och foder. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering.
FOLKHUSHÅLLNINGSKOMMISSIONEN
De fick uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad för december två kg.
Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera.På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen.
Brännvinsbränning förbjöds i stort sett från 1 oktober år 1917. Den sparsamma skörden år 1917 nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och annat foder.
BRÄNSLEKOMMISSION
Den begränsade stenkolsimporten krävde ökad vedavverkning, och staten lade beslag på skogsområden i stora delar av riket, liksom även på allt flytande bränsle och stearinljus. Den hindrade fotogenimporten framkallade nya belysningsmedel, särskilt karbidlampor.
DYRTID
För att lindra för låginkomsttagare med familjeförsörjningsplikt medgav riksdagen avsevärda lättnader i beskattningen. De kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren år 1917 uppstod på flera ställen oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade.
STATENS FINANSER
Utgifterna för neutralitetsvakten och lindrandet av kristidens följder mer än fördubblade statsbudgeten, och betydande summor måste lånas upp. Enbart till anskaffning av livsförnödenheter, industriella råvaror, ved och krigsförsäkring anvisade 1917 års riksdag 245 miljoner kronor av lånemedel i särskild tilläggsstat för detta år. För de som gjort stora vinster genom affärer under kristiden beslutades år 1915 om en starkt progressiv krigskonjunkturskatt. Rederinäringens höga fraktinkomster beskattades dessutom genom en särskild tonnageavgift. För spritförsäljning åsattes en accis av 30-60 öre per liter. Betydligt ökade utgifter för järnvägarna föranledde 1908 höjning av person- och godstaxor med 100–250 procent. Närmast för att få medel för statens bidrag till folkpensioneringen hade tobakshandeln redan förut gjorts till statsmonopol. Sedan värnskatten utgått under tre år ersattes den från 1918 av en extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
GENOMGRIPANDE LAGÄNDRINGAR
Nya lagar antogs om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskaplig börd, barn utom äktenskapet och adoption m.m.För de mindre jordbruken inrättades särskilda statsunderstödda kreditkassor. Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet utsträcktes från och med år 1918 till alla som mot avlöning arbetade för annans räkning, och ett försäkringsråd för hela riket att avgöra förekommande besvär med mera upprättades. Vid 1917 års riksdag antogs ingripande förändringar i alkohollagstiftningen, så att även vin och öl sattes under försäljningskontroll. Samma år antogs ett vilande grundlagsförslag om fyraårig valperiod för andra kammaren.
Regeringsskifte och författningsstrid
Finlands självständighet och Ålandsfrågan
(4) MELLANKRIGSTIDEN 1918-1939
Det var under den här tiden som Sverige fick allmän och lika rösträtt, och drabbas av den stora depressionen på 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar med socialdemokratisk regering och Saltsjöbadsavtalet.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
Inga krig under Mathilda Janssons livstid.
++++++
LIVSHISTORIA
Uppvuxen tillsammans med sin mamma Maria/Maja Andersdotter f. 1859-01-01, Väse sn. Hon följer med sin mamma till olika gårdar, där de stannar ett eller två år innan de flyttar vidare. Mamman arbetar som piga. Se under henne sida för mer information.
MOSSERUD - VÄSE SOCKEN
Från 1891 till 1892 Mosserud, Väse sn.
Flyttar 1891 som 14-åring (från 333)(Rud)(till 683)(Mosserud) i samband med att hennes mamma gifter sig och flyttar till Såtång. Hon kommer till Mosserud (ev.Fallkul) för att arbeta som piga hos:
JONAS Jonsson f. 1845-02-07 [FOTO www.bygdeband] och Anna Kristina Gustafsdotter f. 1855-06-13 samt barnen 1) KARL WILLHELM Jonsson f. 1886-01-18, 5 år, 2) HILDA Maria Jonsson f.1888-01-12, 3 år, 3) ANNA Emilia Jonsson f. 1890-06-06, ca 1 år.
SKOGSBERG - VÄSE SOCKEN
Från 1892 till 1894 Skogsberg, Väse sn.
Flyttar 1892 (från 683) (Mosserud) (till 744) (Skogsberg) för att arbeta som piga hos:
Erik Gustaf Henriksson f. 1844-12-20, Väse sn och hustrun Maja Kajsa Petersdotter f. 1846-10-15, Väse sn samt de tre barnen: 1) Lars Johan f. 1875-05-07, 17 år, 2) Karl Viktor f. 1880-08-17, 12 år och 3) Anna Charlotta f. 1884-03-17, 8 år.
JONSBOL - VÄSE SOCKEN
Från 1894 till 1896 Jonsbol, Väse sn.
Flyttar 1894 (från 744) (Skogsberg) (till 639) (Jonsbol) 1/4 mantal ev. (den oppe) för att arbeta som piga hos:
JAN Olsson f. 1832-06-16, Väse och hustrun Anna Lovisa Larsdotter f. 1842-12-06, Alster samt de fem barnen, 1) Lars Gustaf f. 1869-08-18, 24 år, 2) Anna Kajsa f. 1872-03-07, 22 år, 3) KRISTINA f. 1876-04-05, 18 år, 4) Karl Wiktor f. 1877-12-30, 17 år, d. 1898-11-20, 5) Wilhelmina f. 1885-11-02, 9 år.
SNAVERSRUD - VÄSE SOCKEN
Från november 1896 till november 1897 Snaversrud, Väse sn.
Flyttar i november 1896 (från 639) (Jonsbol)(till 770) (Snaversrud) 1 mantal ev. Öster..? för att arbeta som piga hos:
Änklingen ANDERS Peterson (d y) f. 1821-05-29, Väse och de tre vuxna barnen 1) Lars Gustaf f. 1857-02-07, 39 år, 2) Anders Emil f. 1863-04-23, 33 år och 3) MARIA f. 1864-09-29, 32 år.
SÅTÅNG - VÄSE SOCKEN
Från november 1897 till 1899-10-27 Såtång, Väse sn.
Flyttar som 20 åring, i november 1897 (från 770)(Snaversrud) (till 808)(Såtång) ev. Landtorp, till mamma och styvfar Drängen/Arbetaren AXEL Andersson Rung f. 1871-04-11 Väse, samt syskonen 1) Erik Gustaf f.1892, 5 år, 2) Hildur Maria f. 1894, 3 år, 3) Karl Oskar f.1897-01-29, yngre än ett år samt ev inh. MARIA Eriksdotter f.1822-12-20, Väse fr. 866 nov 1899.
SEE - ÖSTERFÄRNEBO SOCKEN
Från 1899-11-09 till 1902-04-22 See, Österfärnebo sn, Gävleborgs län.
Flyttar 1899-10-27 från (808)(Såtång)till(492)(See nr 6) ev. Sörgårn,[se www.bygdeband FOTO] Österfärnebo, Gävleborgs län för att arbeta som piga hos: Lite oklart, ev hos Arbetare JOHAN Eriksson f. 1867-05-15, Östervåla, Hustru Anna Kristina Olsson f. 1866-10-14 Nora samt barnen 1) Anna Helena f. 1895-03-16, 4 år och 2) Erik Hjalmar 1897-10-23, 2 år.
Lucka 1902-04-22 - 1903-06-11
KARLSTAD STAD
Får dottern GRETA när hon är 25 år, f. 1903-02-24, Karlstad stad.
Anmäls först 1904-09-30. Anders Gustaf Odell f. 1869-05-16, Karlskoga, noteras först som far, sedan överstruken. GRETA omnämns redan som Odell i FB 1901-1905. Anders Gustaf Odell har erkänt sig vara fader till båda barnen och anhållit om att få dem antecknade som sina, FB Häverö 1916-1922, Alla:8 sid 448.
QVARNBERGET - KARLSTADS STADSFÖRSAMLING
Från 1903-06-11 till 1904 V. Qvarnberget 12 B, Karlstads stadsförsamling, Värmlands län.
Flyttar från (...)(...) till (940)(V.Qvarnberget) ihop med Änkling/Arbetare Anders Gustaf Odell f. 1869-05-16 Karlskoga och hans två barn 1.Emma Teresia f 1891-07-08 Karlskoga och 2.Klara Desideria f. 1893-05-22 Karlskoga, med sig har hon dottern GRETA Odell f. 1903-02-24 Karlstad stad. Sonen KNUT Odell föds 1904-04-03 Karlstad stad d. 1904-09-29.
HUSVILLAN (utan fast bostad) - KARLSTADS STADSFÖRSAMLING
Från 1904 till 1906 Husvillan, Karlstads stadsförsamling, Värmlands län.
Registrerad under Husvillan kvinnor, (utan fast bostad), Karlstad stadsförsamling 1904-1906. Adressen V. Qvarnberget 12 B kvar.
Samtidigt är Anders Gustaf Odell och döttrarna registrerade under Husvillan familjer, (utan fast bostad), även de med adressen V. Qvarnberget 12 B kvar.
KLARASTRAND - KARLSTADS STADSFÖRSAMLING
Från 1906 till 1907, Klarastrand, Karlstads stadsförsamling, Värmlands län.
Flyttar 1906 från (...) (Husvillan) till (...) (Klarastrand)nr 5 med dottern Greta, Anders Gustaf Odell och hans barn Emma Teresia och Klara Desideria.
LORENTSBERG - SOLNA SOCKEN
Från 1907-11-26 till 1909 Lorentsberg, Solna sn, Stockholms län.
Flyttar från (2381)(Klarastrand 5) till (1410)(Lorentsberg).
Dottern EVA Wilhelmina föds 1908-02-05
ULFSJÖ - SOLNA SOCKEN
Från 1909 till...Ulfsjö/Tureberg, Solna sn, Stockholms län.
Flyttar (från 1410) (Lorentsberg) till (1451) (Ulfsjö/Tureberg) tillsammans med Anders Gustaf Odell, hans döttrar? GRETA och EVA.
1910 (Ulfsjö) Solna sn (enligt Folkräkning 1910)
Anders Gustaf Odell f. 1869 Karlskoga sn, grovarbetare
Matilda hushållerska, ogift och barnen (oä) Greta f. 1903 Karlstad sn och Eva Wilhelmina f. 1908 Solna sn
BELLEVUE - SOLNA SOCKEN
Från...till 1917-06-16, Bellevue, Solna sn, Stockholms län.
Från (...) (Ulfsjö/Tureberg) till (...) (Bellevue), ev samma bostad som ovan???
Bor här tillsammans med Anders Gustaf Odell och deras gemensamma barn, GRETA och EVA Wilhelmina. Flyttade Anders Gustafs äldsta döttrar till Alster sn?
HAMMARBY - EDEBO SOCKEN
Från 1917-06-17 till 1918-01-18 Hammarby, Edebo sn, Stockholms län.
Flyttar från (5247) (Bellevue) till (229) (Hammarby).
Bor här tillsammans med Anders Gustaf Odell och deras gemensamma barn, GRETA och EVA Wilhelmina.
HALLSTA
Från 1918-01-18 och framåt, Hallsta 448 531 645
Flyttar från (229) (Hammarby) till (448, 531, 645) (Hallsta).
DÖD 1937
Mathilda Jansson
++++++
KÄLLOR
FÖ Väse 1869-1891, CI:12, bild 710, rad 29 (MATHILDA 1877-03-14).
FÖ Karlstad stad 1895-1905, CI:13, bild 392/sid 384 nr 397 (GRETA 1903-02-24).
FÖ Karlstad stad 1895-1905, CI:13, bild 428/sid 420 nr 280 (KNUT 1904-04-03).
FÖ Solna 1907-1909, CI:8, bild 2100 nr 563 (EVA Wilhelmina 1908-02-05).
DÖ Häverö 1933-1946 BII:2 bild 2400/sid 12 nr 12 (MATILDA 1937-05-29).
DÖ Karlstad stad 1895-1913 FI:6 bild 217/sid 209 nr 191 (KNUT 1904-09-29).
HF Väse 1891-1895, AI:33b, bild 195/sid 683 (Mosserud).
HF Väse 1891-1895, AI:33b, bild 256/sid 744 (Skogsberg).
HF Väse 1891-1895, AI:33b, bild 151/sid 639 (Jonsbol).
HF Väse 1896-1900, AI:34b, bild 290/sid 770 (Snaversrud).
HF VÄSE 1896-1900, AI:34b, bild 328/sid 808 (Såtång).
UT Väse 1897-1921, B:6, bild 29/sid 22, rad 124 (ut 1899-10-27).
IN Österfärnebo 1899-1905, B:3, bild 41/sid... nr 56 (in 1899-11-09).
FB Österfärnebo 1896-1905, Alla:1b, bild 1640/sid 492, rad 20 (och 7-10 arbetsgivare?) (See) (Se även Alla: 1a, sid 146 rad 11-15 arbetsgivare?)
UT Österfärnebo 1889-1905, B:3, bild 53-58?
IN Karlstad stad 1895-1908, B:10, bild 273/sid 249 nr 156 (1903-06-11).
FB Karlstad stadsförsamling 1901-1905, Alla:3, bild 510/sid 940 rad 17-21 (V. Qvarnberget 12 b)(AGO och ET, KD + MJ och GO, K.O)(04)
FB Karlstad stadsförsamling1901-1905, Alla:6, bild 3990/sid 2658, rad 15-16 (Husv. kv. adr V. Qvarnberget 12 B kvar)(MJ och GO) In 1904 från 940.
FB Karlstad stadsförsamling 1906-1910, Alla:12, bild...sid 2965 rad 25-26 (Husv. kvinnor adr, V. Qvarnberget 12 b kvar).
FB Karlstad stadsförsamling 1906-1910 Alla:11, bild ...sid 2381 rad 1-7 (Klarastrand nr 5)(AGO och ET, KD + MJ och GO).
UT Karlstad stadsförsamling 1895-1908, B:10, bild 473/sid 428 (till Solna, Stockholm)(AGO och ET,KD + MJ och GO) KD ev Alster 1908-04-21.
FB Solna 1906-1914, Alla:17, bild 4210/sid 1410, rad 13-16, (Lorentsberg)(AGO+MJ och GO,EWO).
(AGO+MJ flyttar 1907-11-26 till Lorentsberg ev GRETA 1907-10-29).
FB Solna 1906-1914, Alla:17, bild.../sid 1451/145, rad 14-17 (Ulfsjö/Tureberg 1909)[In sid 2381 FB]
FB Solna 1914-1926, Alla:37 A, uppslag 5247, (Bellevue)(Solna G.B. 1451, 14?)
UT Solna 1916-1919. BII:3 bild.../sid 88, rad 580-581 (fr Bellevue 1917-06-17, AGO+MJ 2b)
IN Edebo 1915-1952, B:3, bild.../sid 9, rad 23, (Hammarby).1917-06-17 fr Bellevue, Solna,vilka?
FB Edebo 1915-1931. Alla:3, bild/sid 229, rad 5-8, (Hammarby). MJ+AGO samt barn s. d.
IN Häverö 1915-1944, BI:13 sid 22, rad 16-17 (Hallsta) (1918-01-18 fr Edebo, AGO+MJ och 2b.
FB Häverö 1916-1922, Alla:8, bild.../sid 448, rad 10-12, (Hallsta, Holmens bruk, 2.an härbärget).
FB Häverö 1916-1922, Alla:8, bild.../sid 531, rad 4, (Hallsta Holmens bruk).
FB Häverö 1921-1922, Allb:1, bild.../sid 156, rad 17-20. (Hallsta, Holmens bruk, Nr 30, fr 1921-11-26)
FB Häverö 1922-1929, Alla:11, bild.../sid 645, rad 20-24, (Hallsta, Holmens bruk, Kokarev 4).
FB Häverö 1930-1938, Alla:15, bild.../sid 645, rad 1-7, (Hallsta, Holmens bruk, Ryan/Kokarevägen).
PERSONSÖK RIKSARKIVET (RA) (Matilda Jansson f. 1877)
FOLKRÄKNING 1910 Matilda Jansson (Ulfsjö) Solna sn, Stockholms län. Hushållerska, ogift.
Fam nr 2 sid 70, rad 16.
Hushållet: fam 1, Anders Gustaf Adell f. 1869 Karlskoga sn, Örebro län. Grovarbetare.
Hushållet: fam 2, Matilda f. 1877 Väse sn. Hushållerska. Barn (oä): Greta f. 1903 Karlstad sn, Värmlands län. Eva Wilhelmina f. 1908 Solna sn, Stockholms län.
Tidningsnotis - EV. Hofors tidning/Norrtälje tidning Greta Odell/Eriksson 70 år
Wikipedia - Karlstad stad - 2020
Wikipedia - Edebo sn - 2020
Wikipedia - Väse sn
Wikipedia Svensk historia - Tidsperioder
Regenter - kungahuset.se
Svenska krig | |
|
G e n v ä g a r
