Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Östen Adilsson (594-655)
Lägg till moder...
Ingvar Eysteinsson (616-683)
Lägg till moder...
Skirta Ingvarsson (636-)
Lägg till moder...
Radbart av Gardarrike, King of Gardarige (638-690)
Lägg till moder...
Randver Radbartsson (670-770)
Lägg till moder...
Sigurd Randversson (730-812)
Lägg till moder...
Ragnar Lodbrok Sigurdsson (765-845)
Lägg till moder...
Sigurð Ragnarsson (786-873)
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Knut den Hårde Sweynson (814-884)
Lägg till moder...
Gorm Den Gamle Knutsøn (895-960)
Lägg till moder...
Val-Toke Gormsøn (Jelling) (912-985)
Lägg till moder...
Pallig "Slau slag" Tokesøn (Jelling) (945-1102)
Lägg till moder...
Toke "Palnatoke" Palnason, Trylle (970-1002)
970--1002-11-17 (man)

Född i Danmark
Död i Jomsborg, Devonshire, England


Då han nått något över barnaåldern, sjuknade hans fader och dog.
Mycken rikedom tog han i arv efter honom, både land och lösören.
Över allt detta rådde han tillsammans med sin moder där på Fyn.
Det är berättat, att Palnatoke var sommartid ute i härnad, så snart han hade ålder till det. Första sommaren hade han med sig tolv skepp, härjade vida omkring och vann mycket gods och stor ära. Så var han åter en sommar ute i viking ined många skepp och talrikt manskap.

Vid denna tid var jarlen Stemne herre över Bretland. Han hade en dotter, som hette Ålof, en klok, vänsäll och mycket skön kvinna. Hon var det yppersta gifte. Palnatoke lade med sina skepp till vid Bretlands kust och ärnade nu härja i jarlens rike. När Stemne och hans dotter sport detta, vordo de, på hennes fosterfader Björn bretskes inrådan, överens om att Palnatoke skulle bjudas hem till ett gästabud, såvida han ville hava ett fredligt tillhåll i landet och icke skövla där. Inbjudningen täcktes Palnatoke, och han drog med allt sitt folk åstad till gillet. När han där satt, såg han jarlens vackra dotter, och han bad öppet om hennes hand. Jarlen gav lätt med sig, och kvinnan vart honom lovad. Sä blev hon Palnatokes fästmö, men länge satt hon ej som sådan, ty deras bröllop dracks vid samma gästabud. Med henne fick han ock jarls namn och hälften av Stemnes rike; han hade att taga emot det helt och hållet, när jarlens dagar ändats, ty Ålof var dennes enda barn. Palnatoke stannade i Bretland den sommaren ut och vintern med. När det vårades, gav han till känna, att han ärnade vända hem till Danmark. Innan han for, kallade han till sig Björn bretske och förtrodde honom styrelsen över sitt rike i Bretland, till dess han själv återkomme. Därefter drog han bort med husfrun Ålof.
Färden vart god, och de kommo hem till Fyn i Danmark. Palnatoke förblev hemma någon tid och gällde numera, näst konung Harald, för den störste och mest frejdade mannen i hela Danmark.
Skjalm Tokesen Hvide (1034-1113)
Asser Rig Skjalmsøn Hvide, Jarl af Sjælland og Rügen (1058-1171)
Esbern Snare Assersøn Hvide (1127-1204)
Ingeborg Esbensdatter Hvide (1191-1267)
Ingeborg Pedersdatter Ulfeldt (1200-)
N.N von Gleichen (1230-1256)
Hemming Nielsen (1236-1320)
Hemming Hemmingsson (-1366)
Amund Hemmingsson Hatt, dy (1345-1412)
Katarina Amundsdotter Hatt (-1448)
Bonde Pedersson (1370-1459)
Margaretha Bondesdotter (1415-)
Ingegerd Ottesdotter (1451-1485)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn malinmercury...m som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.