Född 1410 i Dörarp (G).
Död 1492 i Berga (G).
Gift med Ingrid Bengtsdotter f.1410 i Böne (P).
Barn:
Anna Gustavsdotter Stenbock f.1455 i Väckelsång (G).
Gustaf Olofsson dubbades till riddare vid någon av kung Karls kröningar, antingen i Uppsala 29 juni 1448 eller i Trondheim 20 nov 1449. Salubrev till honom av 17 mars och 19 aug 1450 är daterade på Älvsborg och torde vittna om att han redan då var Karls hövitsman där såsom i Kaliskrönikan uppges att han var 1452.
Gustafs kapitulation då ledde till att Älvsborg och Gustafs övriga ej närmare kända län i den svensk-danska stilleståndstraktaten 1453 nämndes som lydande under den danske kungen. Redan sommaren 1454 svor han emellertid trohet mot kung Karl och fick Älvsborg, staden Lödöse och Örebro som pantlän av denne, Älvsborg på 80 år och Örebro på 30.
1455 lyckades enligt en lubsk krönika den av kung Kristian avsatte hövitsmannen i Bergen Olof Nilsson (Skanke) sätta sig i besittning av Älvsborg. I ett av kung Kristian 25 jan 1458 utfärdat brev för Gustaf uppges, att denne blivit tillfångatagen av marsken Tord Bonde i samband med att Gustafs far Olof Jönsson dog, vilket måste ha hänt före 1456, då Bonde blev mördad. 30 maj 1455 frigavs Gustaf, sedan brodern Knut April och fyra riksråd gått i borgen för att han före 29 juli skulle återlämna Alvsborg till kung Karl.
Sedan Kristian I 1457 blivit Sveriges kung, kan Gustaf på hösten så beläggas i Sthlm.
Liksom den förutnämnde brodern Jöns blev han senast 1463 ett av Kristians sv riksråd. De var då bland dem som tillstyrkte dennes fängslande av ärkebiskopen Jöns Bengtsson. Från 1464 kan Gustaf beläggas som lagman i Tiohärad, och efter kung Karls förnyade detronisering 1465 fick han och hans hustru av riksrådet med Jöns Bengtsson och dennes kusin riksföreståndaren biskop Kettil Karlsson (Vasa) i spetsen Sunnerbo härad som livstidsförläning.
Liksom brodern Jöns var Gustaf 1466 bland de riksråd som i Nyköping stadfäste kung Karls besittning av sina gods och med Kristians sändebud avtalade ett unionsmöte i Kalmar följande sommar. 6 mars 1469 kallade Kristian honom sin man och råd, då denne i Skatelöv i Värend fick bekräftelse på sin rätt till skånska och halländska gods.
Sedan Erik Karlssons (Vasa) uppror mot kung Karl misslyckats, var Gustaf bland de åtta svenskar som 18 febr 1470 liksom Erik Karlsson kallade sig kung Kristians råd, då de från Varberg skrev till magistraten i Danzig (Gdansk) och uppmanade denna stad att upphöra med sin handel med Sverige. Kort därpå besegrades Kristians armé av Sten Sture vid Oresten nordnordost om Varberg, men av Kristians i Varberg uppträdande sympatisörer var Gustaf den ende som snart bytte sida, vartill kan ha bidragit, att Sten Sture var gift med en systerdotter till hans hustru.
Redan 4 juli 1470 skrev Sten Sture, nu riksföreståndare, till bönderna i Dagsbergs by i Östergötland, att de skulle lyda Gustaf och till honom erlägga avråd och andra utskylder, och i det i Kungssäter i Västergötland daterade stilleståndsfördraget med Danmark var Gustaf en av riksföreståndarens tre medutfärdare. 1483 kompletterades hans förutnämnda livstidsförläning av Sunnerbo 1465 genom ökning med grann-häradet Västbo.
Under Sten Stures långa riksföreståndartid kan han beläggas som riksråd senast 1488. Framför allt var Gustaf storgodsägare, varom ett 50-tal brev i RA från åren 1446-90 vittnar.
Hans sätesgård var 1466 det efter fadern ärvda Erikstad i Vittaryd, men 1477 och 1482 Tofta i Dörarp, också i Sunnerbo härad. Tofta kom senast 1476 att kallas Toftaholm, till vilket han skrevs 1485, och efter vilket lämningar på en holme i sjön Vidöstern är bevarade.
Gustaf hade gift sig något av åren 1445-48 med Ingrid Bengtsdotter, dotter till riksrådet Bengt Uddsson av Vinstor-paätten i hans äktenskap med Kristina, dotter till riksrådet Staffan Ulfsson (Ulv). Såsom i det föregående nämnts, var hon moster till Sten Stures gemål Ingeborg Åkesdotter (Tott). Efter Ingrids död något av åren 1484-86 gifte Gustaf 1488 om sig med sin politiske meningsfrände riksrådet och lagmannen Ture Turessons Bielke dotter Anna.
Med Gustaf utdog den äldre ätten Stenbock på manssidan. Han efterlämnade emellertid från sitt första äktenskap en dotter, Anna Gustafsdotter (död senast 1508, som i sitt andra äktenskap gifte sig med riksrådet och lagmannen i Tiohärad Arvid Knutsson (sparre över stjärna).
Deras son Olof Arvidsson död något av åren 1505-08)anses ha upptagit sitt mödernevapen Stenbocken. Han hade som sätesgård efter sin far Torpa i Länghems sn i Västergötland och var 1503 häradshövding i Kind efter denne. Enligt brev från 1505 och 1508 erlades mansbot efter två personer som Olof dödat. | |
G e n v ä g a r
