Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Lägg till fader...
Lägg till moder...
Thord i Byr (975-)
975-- (man)

född i slutet på 900-talet i Sigtuna död i Sigtuna
Thord i Byr blev kristen år 992 (döpt)
THORD I BYR

Thord i Byr född i slutet på 900 - talet i Sigtuna och död i Sigtuna, ska ha levat i konung Erik Segersälls tid och dennes son Olof Skötkonung,
Med konung Erik Segersäll står vi inför en kung som måste ha varit en betydande härskare, troligen blev han kung på 970-talet. Eriks stora seger över en fientlig här vid Fyrisvallarna nära Uppsala på 980-talet betvivlas ej, men däremot avvisas sägnen om hans motståndare skulle ha varit brorsonen Styrbjörn Starke. Erik har mot slutet av sin regering härskat över åtminstone en del av Danmark. Erik avled ca 995. Hans änka gifte sig med den danske kungen Sven Tveskägg.
Var eller blev nu Sverige ett enat rike under Eriks regering?
Mycket tyder på detta, men helt säkert är det inte. Emellertid vet vi, att Götaland och Svealand regerades av en gemensam kung ca år 1000, nämligen av Eriks son Olof Skötkonung .
Olof Eriksson Skötkonung var vår förste kristne kung. Hans existens är helt säkerställd, eftersom det slogs mynt i hans namn i Sverige; det skedde i det nyligen grundade Sigtuna, den äldsta ännu existerande tätorten i Sverige, som efterträdde Birka som handelsplats. Tidpunkten var omkring eller kort efter år 995, dvs vid tiden för Olofs kungaval. Mynten bär hans namn och titel på latin, i översättning, ”svearnas kung” eller ”kung i Sigtuna”
Olof skall ha tvingats lämna Sigtuna och bosätta sig i Västergötland mot slutet av sin regering; den främsta orsaken var hans kristna nit, som inte behagade svearna. Hans son Anund Jakob synes ha varit med regent från ca 1019; möjligen regerade han då över svearna. Olof dog ca 1022 och uppges vara begravd vid Husaby.

Tord i Byr blev år 992 kristen och bodde vid Skokloster vid Sigtuna i Uppland, där han på egen bekostnad låtit bygga en kyrka, som länge kallades Bure kyrka och Socken. Har man råd att bygga en kyrka så måste man troligen vara en rik och kanske mäktig man, kanske en stor hövding med stora marker. Men troligtvis hade Tord i Byr det också svårt liksom sin kung Olof att värja sig från en del svear, som fortfarande hade asatron som sin religion. Svearna som utövade asatron hade ett berömt tempel, som kallas Uppsala och är beläget inte så långt från Sigtuna. I detta tempel, som är helt och hållet prytt med guld, dyrkar folket tre avgudabilder. Tor, den mäktigaste av gudarna, har sitt säte mitt i tempel salen; till höger och till vänster om honom sitter Oden och Frej. Deras egenskaper är följande: ”Tor säga de, råder i luften, giver åska och blixt, vindar och regn, vackert väder och fruktbarhet. Den andre, Oden, d. ä raseriet, leder krigen och giver människorna tapperhet mot fienderna. Den tredje är Frej, som utdelar fred och njutning åt de dödliga.” Oden pläga de avbilda väpnad såsom Mars, men Tor synes med sin spira likna Jupiter.
När Thord i Byr dör. Reses en sten vid kyrkodörren av hans fem söner med följande påskrift:
Antvitr, auk Gustafir, auk Juhar, auk Redaifr, samt Gunnaifr, laiti raisa (..stain thinsa..) TORD Faduri sin fotr hiuk runar.

Bureättens släktsaga
Tord i Byr

Tord levde under Erik Segersälls tid och blev kristen 992. Han bodde vid Skokloster i Uppland och lät av egna medel bygga en kyrka i socknen Bure.
Vid kyrkdörren restes av sönerna till faderns minne en sten av fadern till häst.

Denna "sägen" är hämtad från forskaren Johannes Bureus i början av 1600-talet. År 1611 lät denne uppsätta sin släkttavla på yttermuren till universitetshuset i Uppsala. Genom att hämta uppgifter från olika runstenar trodde han sig kunna uppställa en släktlinje tillbaka till hednatiden. Bl.a. sammanförde han runstenar från så avlägsen plats som Medelpad med de i Uppland. Tord och hans söner på Skoklosterstenen blev de äldsta anfädrarna. Tord skulle ha kommit från Bure socken och där byggt den äldsta kyrkan. Kyrkan låg vid byn Flastad. Sonen Gunnar Herse blev i sin tur far till sonen Tord som bosatte sig i Medelpad. I detta landskap finns nämligen runstenar som vittnar om detta släktled.
Den exakta runtexten lyder:
antuitr × auk × kulaifr × auk × kunar × auk × haursi × auk × rulaifR × litu [×] rai(s)[a] × s(t)[ain × a](t) × þorþ × faþur × sin fotr × hiuk × runaR
I översättning blir detta:
"Andvéttr ok Gulleifr ok Gunnarr ok Haursi ok Hróðleifr létu reisa stein at Þórð, fôður sinn. Fótr hjó rúnar."
En modern svensk översättning blir:
"Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot hög runorna."
Att läsa mer:
*Elias Wessén & Sven B.F. Jansson: Upplands runinskrifter. III. Stockholm 1949-51.

Denna magnifika runsten (nr u678) står direkt öster om Skoklosters kyrkas kor. Mästaren till detta verk är runristaren Fot. Stenen finns omtalad redan i början av 1600-talet och låg då som tröskelsten till kyrkans västra kyrkodörr. Bildsidan med ryttaren vände uppenbart uppåt. På 1600-talet heter det nämligen:"I Wester Kyrkiodören ligger en gamal Runesteen med en Riddare til hest, såsom Jarlar och förstrar pläga låta afsättia sig."
År 1860 lät forskaren Dybeck lyfta stenen och han satte den intill den norra kyrkomuren. När exakt den flyttats till sin nuvarande plats är dock inte känt. Eventuellt skedde detta i samband med kyrkans reparation år 1893.
Dybeck anger att "en gammal sägen förmäler att denna runsten fordom stått bland hednagrafarna vid den gamla kyrkan å Flastads egor. Han har under de sednare 200 åren legat i Skoklosters kyrkas golf."

Fot, runristare i Sverige på 1050-talet.
Fot har efterlämnat flera arbeten i Uppland. Endast ett fåtal är signerade, men genom stil, ornamentik och ortografi har man fastställt att han är upphovsman till flera stenar. Kännetecknande är att Fot använder den danska runraden. Ett av de mest berömda runstenen är från Skokloster, där Tord i Byr, den av Johannes Bureus påstådda förfadern till Bureätten, nämns.

Flasta kyrkoruin är ruinen efter en kyrka byggd på 1100-talet, belägen nära Skoklosters slott, omkring 1 km nordväst om Skoklosters kyrka. Är det här, det tidigare stått kanske en stavkyrka som Thord i Byr lät bygga eller är det denna kyrka.
Barn
Barn
Barn
Barn
Gunnar Haursi (Herse) (1010-)
Thord Jerker Bure (1035-)
Erik Thordsson Bure (1060-)
Barn
Barn
Barn
Herser Eriksson Bure (1085-)
Fale Hin Gamle Bure (1115-)
Herse Falesson Bure (1135-)
Fale Hin Unge Bure (1160-1212)
Släkten Bure Saknad generation ? (-1270)
Fale Fartegn Bure d.ä. (1245-1324)
Nils Fartegnsson (1285-)
Fale (Fartegn Unge) Bure d.y (1320-)
Barn
Barn
Herse Fahlesson Bure (1345-)
Barn
Barn
Olof Heresson Bure (1380-)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn RolfStrandberg57...m som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.