MARGARETA Månesköld af Seglinge (-1650)
--1650-04-03 (kvinna)
ÖSTUNA SOCKEN - UPPSALA - SÖDERTÖRN
++++++++++++++++++++
MARGARETA Månesköld af Seglinge f.. änka 1636-10-15, d. 1650-04-03 (Qvalstad/Kvallsta) Östuna sn, begravd 1651-01-06 i Östuna kyrka, Östuna sn (ingick i Långhundra härad) Knivsta kommun, Uppsala län (C) Uppland.
Adliga ätten Månesköld af Seglinge Nr 62
BOSATT
(Qvalstad) (Kvallsta) Östuna sn
(Uppsala slott) Uppsala
Södertörn
ARBETE
Hustru till fogden i Lång- och Sjuhundra härad, på Uppsala slott och i Södertörn.
GIFTE
Fogden JÖNS Persson/Svinhuvfud af Qvalstad f.. d. 1636-10-15, begraven i Östuna kyrka, Östuna sn, gifter sig före 1607, med MARGARETA Månesköld af Seglinge f.. änka 1636, d. 1650-04-03 (Qvalstad) (Kvallsta) Östuna sn.
BARN
1) CHRISTER f. 1607, d. 1660. Överste. Se adelsvapen.com Tab. 5 [Min Ana]
2) Björn f. 1608, d 1672. Överste. Se Tab. 14 (se nedan, koppling till annan del av släktträdet - Anna Brask)
3)? Erland d. 1642-01-04 i Landsberg under kriget. Fänrik vid Upplands regemente 1641.
4) Isak f. 1611-08-16 (Kvallsta) Östuna sn d. barnlös 1666-01-11 i Stockholm och begraven 1666-03-28 i Jakobs kyrka men sedan nedsatt i Värmdö kyrka, där hans epitafium finnes. Till (Kvallsta) samt (Siggesta) i Värmdö sn, Stockholms län, vilket han ärvde med sin fru 1652, men försålde redan 1662. Fänrik vid And. Körnings norrländska regemente 1631. Kaptenlöjtnant vid Hälsinge regemente 1633. Avsked 1638. Kapten vid sjöstaten 1641-06-12. Major under amiralitetet. Avsked därifrån 1651. Han bevistade först tyska kriget till år 1638, då han för enskilda angelägenheters skull tog avsked. Betroddes vid amiralitetet att föra ett örlogsskepp och kommenderades 1641-08-20 att i sådan egenskap och under Claes Bielkenstiernas överbefäl avgå till Portugal. Sysselsattes 1645 med båtsmansmönstringen på Åland och att med fyra örlogsskepp rekognoscera bohuslänska skären och betäcka Göteborgs hamn. Fick 1659-08-13 krigskollegii befallning att med 300 man bevaka Sandö hamn, vilket han ock verkställd. Gift 1647-05-04 med Maria Gyllencreutz, född 1611-12-31 på Viby i Östra Ryds socken, Östergötlands län, levde ännu 1676-02-04 men var död 1681 (troligen död 1680-02-25)36, dotter av häradshövdingen Tyke Larsson, adlad Gyllencreutz, och hans 2:a fru Brita Alfsdotter (Ikorn).
5) Gustaf f. 1619, d. före 1676. Kapten. Se adelsvapen.com Tab. 20
6) Jakob f. 1626, d. 1683. Levde utan tjänst. Se adelsvapen.com Tab. 23
7) Per. Levde utan tjänst. Se adelsvapen.com Tab. 25.
++++++
PLATSER
ÖSTUNA SOCKEN - UPPLAND
Östuna socken i Uppland ingick i Långhundra härad, ingår sedan 2003 i Knivsta kommun i Uppsala län och motsvarar från 2016 Östuna distrikt.
Godset Vallox-Säby samt sockenkyrkan Östuna kyrka ligger i socknen. Östuna socken ligger sydost om Uppsala kring Storån (Laggaån) och sjön Valloxen. Socknen är en slättbygd med skogsbygd i norr och söder.
NAMNET ÖSTUNA
Namnet skrevs år 1322 Östunum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller tuna, 'inhägnad' och förleden öster, vilket ger tolkningen 'det östra Tuna'.
QVALSTA - KVALLSTA - ÖSTUNA SOCKEN
Två mtl frälsesäteri i Östuna socken, Långhundra härad af Stockholms län, beläget vid Walloxens södra strand, synes förekomma år 1316; har på 1600-talet tillhört släkten Svinhufvud, vars stamfader var befallningsmannen över Uppsala slott, Jöns Pehrsson, död på Qvalsta år 1636. Sedan har
Qvalsta ägts av överstelöjtnant Winblad och hans son, kaptenen vid fortifikationen, Carl Winbladh, död på Qvalsta år 1768. År 1772 ägdes Qvalsta av Virgin och år 1862 av kapten B. Tärnström.
++++++
UPPSALA
...
UPPSALA SLOTT - UPPSALA
...
++++++
SÖDERTÖRN
Södertörn är ett landområde (och per Lantmäteriets definition från 2014 en ö) i södra delen av Stockholms län.
Södertörn ligger i östra Södermanland och begränsas geografiskt av insjön Mälaren samt Saltsjön (en del av Östersjön) i norr, östersjöfjärdarna Himmerfjärden och Hallsfjärden i väster och Östersjön (med Stockholms skärgård) i öster och söder. På Södertörn ligger Söderort i Stockholm och de flesta kommunerna i södra Storstockholm.
De norra delarna av Södertörn utgörs framför allt av ett sprickdalslandskap med barrskogsklädda eller kala höjdpartier. I mitten av Södertörn finns det upphöjda skogslandskapet Hanveden med Södertörns högsta punkt Tornberget, 110,9 meter över havet. Dalgångarna i söder har uppodlade slättbygder medan de mot norr är sjöfyllda. Berggrunden består nästan överallt av gnejs.
NAMNET SÖDERTÖRN
Namnet skrevs 1281 de Thørh, 1283 in Tør, 1383 a Tørinne, 1645 Södertörn och 1689 Södertören. Namnets fornsvenska form var Tør, i bestämd form Tøren som senare blev Törn. Namnet Tør ingår i de medeltida häradsnamnen Yfra och Ytra Tør (Övre och Yttre Tör), motsvarande Svartlösa och Sotholms härader.
Den fornnorska skaldedikten Ynglingatal från 900-talet omtalar ett taur som av vissa forskare identifierats med det fornsvenska ortnamnet Tør. Detta är dock mycket osäkert, då etymologin är omstridd och komplicerad. Det anses osäkert om Tør återgår på Taur eller Tor (Taru).
I det förstnämnda fallet kan det röra sig om en ombildning av det urnordiska adjektivet tau(h)ra som betyder "utsträckt". Det hör samman med det fornspråkliga verbet tihuan, "draga". Namnet skulle i så fall kunna syfta på den höga och raka - utsträckta - kustlinjen längs den viktiga segelleden till Södertälje.
I det andra fallet kan det vara frågan om en bildning utifrån det urnordiska tar- som betyder "något sönderrivet eller sönderstyckat, spricka, klyfta" eller liknande. Besläktade bildningar finns i andra germanska språk samt i norska dialekter. I detta fall skulle namnet syfta på södertörns klippiga och sönderrivna syd- och östkust.
HISTORIA
Södertörn var länge relativt oberörd av Stockholms expansion och hade kvar sin karaktär av kargt jordbrukslandskap med magra jordar och däremellan större herrgårdar som etablerats i områdena med den bördigaste marken. Först vid 1800-talets slut började Stockholm breda ut sig söderut, till stor del beroende på de nyanlagda järnvägarna, Västra stambanan 1862 och Nynäsbanan 1901, som förband Södertörns sydligaste delar med Stockholm.
Fisket hade länge en stor betydelse som inkomstkälla för de som bodde vid kusten där Huvudskär länge utgjorde en central plats för fiskenäringen.
Ö ELLER HALVÖ?
Södertörn var länge betraktat som en halvö, men klassas sedan 2014 som Sveriges tredje största ö, efter Gotland och Öland.
SKÄRGÅRDEN
Utö i den yttre skärgården.
Södertörns kust och skärgården utanför utgör den södra delen av Stockholms skärgård med platser som Tyresö, Dalarö, Dalarö skans, Gålön och Årsta Havsbad. Några av de större öarna utanför kusten är Ornö, Utö, Muskö, Nåttarö, Fjärdlång och längst ner i söder utanför Nynäshamn, Öja med Landsorts fyr och lotshamn. På den norra sidan om Ornö ligger Kymmendö, en av de mest välkända mindre öarna i Stockholms skärgård genom August Strindbergs bok Hemsöborna som utspelar sig på Kymmendö där författaren vistades många somrar på slutet av 1800-talet.
Motsvarigheten till Södertörn norr om Stockholm är Roslagen, som tillsammans med de kustnära öarna ingår i den norra delen av Stockholms skärgård.
MARINARKEOLOGI
Ett stort antal skeppsvrak ligger utspridda i Södertörns skärgård och i farleden upp mot Södertälje. Århundraden av intensiv sjöfart utefter Södertörns kust med den viktiga södra infartsleden via Mysingen och Dalarö skans till Stockholm är orsaken till att man återfunnit ett stort antal välbevarade skeppsvrak i området. Några av de mer kända vraken är Jutholmsvraket, Gröne Jägaren, S/S Ingrid Horn och Regalskeppet Riksäpplet som förliste utanför Dalarö 1676 och Dalarövraket, ett 20 meter långt fartyg som nu står kölrätt på 30 meters djup i farleden invid Edesön utanför Dalarö. Därtill Saltskutan som ligger direkt utanför Dalarö kajområde.
++++++
TIDSPERIODER
...
Stormaktstiden (1611-1721)
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700. Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
Margareta Månesköld af Seglinge
KÄLLOR | |
|
G e n v ä g a r
