Födelse: 1190
Ryfylke, Rogaland, Norway
Död: 1240 (49-50)
Ryfylke, Rogaland, Norway
Närstående:
Make till Gudrid Arnbjørnsdatter Heimnes (Ænes)
Far till Arnbjørn Torsteinson Heimnes
Gården Hebnes, den största gården i Jelsa, ligger på udden mellan Sandsfjorden och Vindafjorden. Gården var på 8 laup 2 pund 6 mark smör i skuld. Jens Kraft skriver i sin "Beskrivning av Stavanger län" år 1842 (2:a upplagan): "Hemnes, allmänt kallad Hebnes och förut Heifnes, skuldsatt 8 ¾ 1. sm. och Nedstrandsfjorden bildade en udde, med många monument från antiken och enl. enligt legenden i det förflutna måste ha varit en kunglig bostad." Senare i boken skriver han: "Viktigare i antikvariskt hänseende är den tidigare nämnda storgården Hemnes eller Hebnes. dessa på stranden av en kulle en 12 fot hög bautasten. En av husen, kanske ett skeppssvin, som har varit 110 fot lång, men på senare tid är sålunda huggen mitt i en åker, att endast båda slutar med sina hörnstenar samt något av sidorna är bevarade, konung Hebs grav och nämnda sten kallas Hebs svärd. dessutom ligger fem till sexhundra trappsteg nordväst om dessa hus, nära havet, några stora avlånga och av rundade stenhus." Hebnes (Heimnes) var troligen befolkad långt före historisk tid. På medeltiden var Hebnes residens för hövdingar. Den tiden var nog Hebnes enmansgård. Den äldste av dessa hövdingar vi känner till var Torstein av Heimnes. Han var en av de stora hövdingarna i björkbensarméerna. Han nämns 1204 då hans hustru Gudrid finns upptagen bland kungadottern Kristina Sverresdatter, Margreta och Dagfinn Bondes hustru. De var den tidens mest framstående damer, så Gudrid måste vara en tung börda. I övrigt är Torsteins härstamning föga känd. 1226 nämns han i striden mellan kung Håkon och revbensburarna. Han är fortfarande mest känd från slaget vid Oslo 1240 mellan kung Håkon och hertig Skule. Han var då en äldre man och var skytt (herde) och bar märke av kung Håkon Håkonson. Han gick då så hårt att kungen måste lugna honom så att hären kunde följa efter. (se annars: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1990 sid 189 och Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1995 sid 10). 5 6 | |