Födelse: cirka 1465
Klockåsen, Näs (Z), Jämtland, Norge
Död: cirka 1516 (42-60)
Klockåsen, Näs (Z), Jämtland, Norge
Närstående:
Son till Laurens Sveinsson Blix och Margareta Johansdotter
Make till NN Magnusdotter Blix
Far till Måns Karlsson Blix; Jens Karlsson Blix; Olov Karlsson Blix; Lars Karlsson Blix och Karl Karlsson Blix
Bror till Jon Laurensson Blix; Laurens Laurensson; Sven Laurensson Blix; Ingeborg Laurensdatter Blix; Lucia Laurensdatter Blix; Margarete Laurensdatter Blix; Katarina Laurensdatter Blix och Sigrid Laurensdatter Blix
Karl Larenson (Blix) i Kluxås, en förmögen odalman, som omnämnes i flera handlingar från åren 1513-1538. Var såsom nämndeman närvarande vid en syn 1536. Levde år 1538. Han ägde Kluxåsen samt Hafdsjö i Nyhems socken, Jämtlands län, Karl Larenson och hans hustru Margareta ”Greta” Hansdotter f omkring 1460-06-30 död efter 1520-01-01, barnen, två NN Karlsdöttrar Olof Karlsson född 1505 och död före 1551 (Olof övertog fädernegården Kluxås 1538 mot villkor att föda fadern till döddagar (DN III:1153)
________________
Diplomatarium Norvegicum Nummer: 1153. Dato: uden Dag 1538. Sted: [Kluksaas.] III s.835 Sammendrag:Karl Larenssön i Kluksaas skifter med sine Börn, saaledes at Dötrene hver faa 50 Mark, men Sönnen Olaf beholder hele Gaarden Kluksaas (i Jæmteland) imod at forsörge Faderen for Livstid. Brevtekst (fra den trykte utgaven):Alle men som thetta breff see heller høre lesas, bekennis iagh Karl Larenson i Kluxaas adh (iak) heel ok osiuk ok meth beraadne mode giorth haffuer byte millom mynom barnom sønom ok døtrom som iagh wil meth gwdzshielp sware ffor gwdh ok wara bekendh ffor dannemen. saa meth skel adh iagh gaff mynom døtrom hwariom tere l. mark ok thet tykte megh wara reth millom gwdh ok mith samuith, sidhan gaff Olaff myn son ij mark hwar tere oppo thet han skal wara tess ythermere ffri ffor them j fframtidhin. Ty skel iak Olaff mynom soni Kluxaasin ok hans barnom ok reth efftherkom-mandom meth alle the ther wndher liggher ffrith ok ffrelsth til odhals ok euerdeligh egho, ok skal ok Olaff heller hans barn om gwdh hade thet saa ffor seeth, halde megh ffødhe ok ffordenskap til dødhin ok staa ffore mith testementh som iagh haffuer nw giorth gwdhi til loffok ære. Ty fforbiudher iagh adh naaghon aff mynom barnom heller teress ombotzmen fforde byte riffue heller riffue laate som giorth war witnisffasth wndher tesse godhe men Olaff Hemmingson lagman ok myne brødher Lasse ok Jon j Øffuerby Olaff Ketilson j Monstadh Jon skraddher j Østebergh adh hulkin her j moth giør skal bøte ffulth breffuebraath ok bliffue ok staa meth sama skel ordh ok bytte sidhan som ffør, til ythermere skel ok fforuarilsse her om bedher iagh Olaff b.III s.836 Hemmingson lagman ok Jon j Øffuerby adh te sin insigle henge nidhanffor thetta breff meth myne egne insigle som skriffuith ær anno do- minj m dxxx viii etc. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i kgl. Vitt.-, Hist.- og Antiqv.-Akad. i Stockholm.Seglene mangle.
_______________________________
Nummer: 670. Dato: Uden Dag 1529. Sted: Hakaas. b.XIV s.673 Sammendrag:Jens i Bjerme og Anders i Billestad (Hakaas, Nes) erkjende, at de ere komne overens med Yrian Karlssön om et Bytte mellem Billestad og Hof, hvor-efter de skulle have Halvdelen i Merle og Halvdelen i Aalberg,hvilke allerede ere komne i deres Besiddelse. b.XIV s.674 Brevtekst (fra den trykte utgaven):Alle men som thetta breff see heller høre lesas Bekennis ak Jens j Bierme ok Anders j Billestadh ath wj met wore hustruer teslikis met alless wore søner raadh ok handlagh giorth haffue ene semi ok stadge [met Yrian Karlson oppo wor byte mellom Billestadh ok Haaff swa met skil ath wj skole haffua halff-delin j Merle ok halff delin j Aalbergh hulke halff deler efftherwor begerilse (wj) nw j hendher haffua Ty stadffestom wj the fforde byte ok gere them obryteligh effther then her dagh ok the godhe-men ner warendis wore hedherligh man her Erik Andersson kirkeherre j Ouik ok prosth j Iamptelandh Karl j Kluxaass ok Pedher Andersson j Matnes ath hulkin her effther oppo tala heller aa-klagha skal bliffue en gridhnidhingh ok bøte ther fforre efftherlaghan ok staa byte ok sam sidhan som ffor Til yther (mere)wisse ok witnisbørdh her om bedhe wi fforde hedherligh man her Erik Andersson kirke herre j Ouik ok prosth j Iamptelandh ok Olaff Hemmingson lagman j bidem Karl j Kluxaass at te sin insigle henge ffor thetta breff met worum egnom insiglom skriffuith anno dominj M D xxix Kilde:Efter Orig. p. Perg. i Vitterh.-, Hist.- och Antikv. Akad. i Stockholm. Af 5Segl vedhænge No 2 og 5 (Bomærker). (Se ovenfor No. 391 og 560).
----------------------------------------------------------
Karl Laurensson i Kloxåsen. Karl Laurensson i Kloxåsen hade som tidigare nämnts övertagit Kloxåsen redan 1515 tillsammans med sin bror Jon. År 1528 erkänner Laurens i Åsan, Jon i Överbyn och Jens i Bjärme som ombudsmän för Svein Laurenssons barn, att de har skiftat med Karl på följande sätt. Yttergården i Kloxåsen , Skute 1 skinn och en tredjedel av Hovdsjö. Som tidigare nämnts var han år 1515 med på köpet av ett kvarnställe i Bölesån och år 1536 på köpet av fisket i Hovdsjö liksom han år 1535 måste ut med 2 mark i böter till Nils och Jon Sigurdssöner för deras odalsrätt till Skute. År 1538 skiftade Karl Laurensson gården 1 mellan sina barn, söner och döttrar(DN III 1153). Döttrarnas namn och antal nämns ej, men de får 50 mark vardera och dessutom 2 mark av sonen Olof Karlsson, som skulle behålla hela Kloxåsen och underliggande gårdar mot att han försörjde fadern så länge han levde. Karl har förutom Olof minst två söner, som blir präster, kyrkoherden Mogens Karlsson i Undersåker och kyrkoherden Jens Karlsson, som nämns, 1537(DN XIV 760) och som efter titeln måste ha varit präst, utan att det upplyses var han tjänstgör. I Brunflo upptas åren 1504-08 en kyrkoherde Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala).Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I) Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859, XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter denna uppgörelse ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson, men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan. På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar. Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir kyrkoherde först i Ramsele och sedan i Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset introderade adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd 1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i Rödön 1619 och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits, präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611. Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut. Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 – 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde till Tuna i Medelpad
(källa:Hasselberg forskning)
Jämtland tillhörde Norge till 1645 | |
G e n v ä g a r
