Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Anders NN (1345-)
Lägg till moder...
Jens Andersson(i Bjärme) (1410-1433)
Ingrid Guttormsdatter Blix (1390-1467)
Kettil Jönsson (1433-1477)
Ingrid Joensdotter (1435-1500)
Anders Kettilsson (1494-1531)
Kerstin Jensdatter Skanke (1465-1527)
Erik. Ericus Andreæ Blix Andersson Vän med Gustaf Vasa (1498-1563)
1498--1563 (man)

f.1498 i Uppsala, Uppland,(Sverige). Död 1563 i Prästgården, Oviken, Jämtland, Son till Anders Kettilsson f.ca 1470 i Bjärme, Näs, Jämtland,(Norge)
Död ca 1534 i Billsta, Hackås, Jämtland, (Norge). och Kerstin Jensdatter [Skanke] Också känd som: "Hustru Kerstin i Bjärme"f. ca 1465 i Billsta, Hackås, Jämtland, (Norge). Död efter 1527 i Bjärme, Näs, Jämtland, Dotter till Ridder, Bonde, Vepner, Antakelig Ridder, Ägde delar av Hov gård och Hillestad. Bonde. Han ejede et halvt hus Västerhus, Frösön,
Kerstins far Jens Karlsson också känd som "Jöns Karlsson Skanke", f. ca 1407 i Hov, Hackås, Berg, Jämtland, (Sverige). Död 1488 i Jämtland, Sverige.
Barn:
Brita Ericsdotter f. 1530 i Segersta.Gävleborg.Död 1614. Gift med Ericus Petri, Kyrkoherde f.1523 i Skale, Söderala, Gävleborg, Sverige. Död 1606 i
Prästgården, Segersta, Gävleborg, Sverige.

About Ericus Petri, Kyrkoherde
Ericus Petri är den latinska formen av Erik Persson.
Han upptas som stamfar för adliga ätten Rosenhielm i Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor, d. 6 (1925-28), eftersom hans sonson Erik Bröms adlades med detta namn 1645.
Ericus Petri 1561 - 1606. Hälsingland. Född 1523 i Skale i Söderala. Komminister 1561, sedermera kyrkoherde i Segersta och Hanebo församlingars pastorat i Hälsingland 1580-.
Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Ägde Hemmanet Djupa nr. 2 (Göstas) till vilket, enligt dombrev den 27 nov. 1588, lades "Gammilbodarna" = nuvarande Rotmobodarna, vilka Ericus Petri fått löfte av Anders Eriksson i Byn att uppodla på dennes fäbodmark. (Dombrev i Djupa nr 2) Död 1606.
Ericus Petri is the Latin form of Erik Persson.
He admitted that the ancestor of the noble family Rosenhielm Elgenstiernas the introduced Swedish nobility ättartavlor, d 6 (1925-28), as his grandson Erik Bröms ennobled by this name 1645th Son till Bonden i Söderala Per Petrus f.estimeret mellem 1458 og 1518.
Barn:
Petrus Erici, kyrkoherde Erici Bröms; Andreas Erici Helsingius; Laurentius Erici Schalin; Christin Eriksdotter; Andreas Erici Helsingius og 1 anden

Kirsten Eriksdatter Blix f.circa 1535 i Oviken, Berg, Jämtland,(Sverige) Död ca 1624 i Undersåker, Åre, Jämtland, (Sverige).
Gift med Lauritz Mogensen Blix F. ca 1528 i Undersåker, Åre, Jämtland, Död mellem 1612 og 1623 i Oppdal, Sør-Trøndelag,(Norge).och Andreas Petri f.ca 1500 i Älvsta, Hälsingland,(Sverige)Död 1572 i Brunflo, Jämtland, (Norge).
Barn:
Erik Laurentsen Blix; Margareta Larsdotter Blix; Salomon Lauritzen Blix; Peder Andersson Drake;
Johannes Erici Isopedius och NN Eriksdotter.

Johannes Erici Isopedius Också känd som:"Johan Eriksson Jämpte"f. ca 1540 i Oviken, Jämtland, (Norge). Död august 1576 i Stockholm, (Sverige) HAN BLEV MÖRDAD!!!
About Johannes Erici Isopedius
Johannes Erici Isopedius Johan Eriksson Jämpte
Yrke: Tjänsteman, ambassadtjänsteman
Född: cirka 1540 Oviken, Jämtland, Norway
Inskrevs som student i Rostocks universitet 1564
Kansliskrivare hos Johan lll.
Mördades i Aug. 1576 med en sten af Johannes Henrikssons dräng på hans uppmaning.
Gift med Anna Magnusdotter f.estimeret imellem 1510 och 1570. Död ca 1585.

Märta Eriksdotter Blix f.1530 i Oviken, Jämtland, Sverige. Död i Offerdal, Jämtland, Sverige. Gift med Nicolaus Andersson Andreæ Også känd som: "Niels Andersson"f.ca 1530 i Alsen, Jämtland. Död ca 1580 i Offerdal, Jämtland, Norge. Son till Anders Torkelsson f.ca 1490 i Mo, Alsen, Trøndelagen/Jämtland, Norge. Död i Mo, Alsen och Ingeborg Björnsdotter f.estimeret mellan 1462 och 1522 i Trång, Alsen. Död i Mo, Alsen, Sverige
Barn:
Årsilla Nilsdotter; Erik Nilsson; Ellen Nilsdotter; Gutef Nilsdotter; Olaus Nilsson Nicolai og 1 andre

About Nicolaus Andersson Andreæ
Prost. Gift med Märta Eriksdotter 1564. Bosatt Offerdal . Efterträdde herr Erik Halvarsson som kyrkopräst i Offerdal, tillträdesår är okänt. På skattetinget i Alsen 1551-02-10 framträdde Sigurd Ragvaldsson i Bölan och ville slå under sig ett ödesböle, Swidengh,tillhörigt Alsens kyrkobol, men herr Nils kom fram med gamle män, som vittnade, att det legat under kyrkobolet i 200 år. Frågan hade tidigare varit före på prosttinget, sedan på landstinget och avgjordes nu på detta skatteting till kyrkans förmån. År 1557 satt khden i en ägodelningsnämnd i Ede by och
har under åren 1566-71 beseglat Offerdals bevarade tiondelängder. Avgav trohetförsäkran åt Kon. Johan III 1568-10-21 i Oviken. Söndagen 1580-04-24
tillsporde khden N. Andersson den i sockenstugan församlade menigheten angående den skatt som utgick för tvänne under prästgården liggande
ödesbölen, och allmogens brev på att av åldersskäl inte kunna mer än 4 skinn utbetalts av sockenprästen i skatt. Anledningen till detta var att fogden Peder Tomessen godtyckligt höjt skatten. Enligt Hasselberg (ur Festskrift till Carl J.E. Hasselberg) så var Nils Kyrkoherde i Offerdal redan 1545 eller 1546, ty han förekommer som sådan i en jordebok, upprättad ettdera av dessa år (Fornvårdaren I 4 s. 237). Han kvitterar 1566 3 tnr korn >>til ath kiöpa böcker medh etc.>>. Enligt Bertil Hasselberg (ur Festskrift till Carl J.E. Hasselberg) var jesuiten Laurentius Nicolai, den från Johan III:stid bekante Kloster Lasse vara son till Hans Jämte Erikssons syster Märta Eriksdotter och hennes make Nils Andersson, Kyrkoherden i Offerdal. Detta släktskap skulle kunna förklara varför Nils Andersson och sonen och efterträdaren Anders Nilsson inte verkställde det de ålades av Trondhjemska formatsen 1589 att avskaffa den katolska kulten. År 1565 skattade herr Niels för en gård i Mo i Alsen. År 1567 betalade han två marker i avrad och lega för en broderdel i Mellbyn i Offerdal (Mattmar?), vilken jord tillhörde en Björn. Denne hade rymt till Norge vid svensk erövringen, rimligtvis en släkting till herr Niels. Det är därför inte osannolikt, att herr Niels var infödd i Offerdal eller Alsen, kanske å den gård i Mo som var sonen herr Olofs fädernegård. - I 1566 års kvittenser är ett erkännande av Nicolaus Andreae, kyrkopräst i Offerdals gäll, att han av Kungl. Maj:ts befallningsman i Jämtland uppburit sju tunnor korn till vin och oblater i hela gället. >>Ty för några år sedan brann Alsens kyrka upp av vådeld, där böckerna mest inne voro, ty har jag begärt av befallningsmannen så mycket korn förr skrivet står, att samma skada därmed till det närmaste upprätta igen.<< Enligt Åsling så var Nils gift 2 gånger och hade barnen Anders, Ellen, Guteff och Årsilla i 1:a giftet, och Ola i 2:a giftet. Enligt Naimi och Carl Wangby var han gift 1 gång och hade barnen Anders, Olof, Erik, Årsilla och en dotter gift med Jon Hemmingsson, troligen i Alsen 1590. Källa: (Bygdén, Härnösands stifts herdaminne.) (Nils P:son Åslings släktkrönika från Mo och Trång och Åse och Alsen.) (Naimi Tinglands, Uppsats för grundkurs B1 om Herr Ola i Trång.)("Jämtlands Reformator" Landsprosten Erik Andersson i Oviken, av Carl Wangby.) (Festskrift till Carl J.E. Hasselberg.) (Supplement till herdaminne, B.


Jens Andersson Blix i Bjärme var gift med Ingeborg Laurensdotter i Bjerne, Näs.(eller systern Lucia) Hans föräldrar är troligtvis Anders Ketilsson i Bjärme 1494-1531, och Kerstin Jensdotter av Billstaätten. Anders far var Ketil Jonsson i Bjerme 1422-1477, son till Jon i Bjerme. En av Anders söner är troligtvis prosten Erik Andersson som studerade i Rostock där även hans släktingar från Billsta tidigare hade studerat. Prosten Erik har även förbindelser med Kungsnäs och Hamar.

Anders Ketilssons hustru Kerstin har en syster, Ingrid. Ingrid är gift med Anders bror Jens. De bor på gården Billsta i Hackås. Deras syster Karin är gift med Per Kämpe i Hälsingland och deras bror Karl Jensson är biskop i Hamar. Deras föräldrar är Jens Karlsson och dottern till Karl Pedersson på Solkastadha i Hackås. Jens är bror till riddaren Örjan Karlsson i Hov, Hackås.

Deras far är kyrkoherden Karl Örjansson i Hackås d 1434. Han köper Våle i Hackås 1427. Han var ägare till gårdarna Hov (1)och Billsta enligt inskriptionen på hans gravsten.

Systrarna tituleras " hustru" , vilket tyder på adel. och Kerstin Jensdatter [Skanke]
Gift med NN
Far til Märta Eriksdotter Blix; Kirsten Eriksdatter Blix; Johannes Erici Isopedius og NN Eriksdotter





About Ericus Andreæ Blix
Landsprost (1526-1563). Bosatt Oviken sn (Z). Död 1563 Oviken sn (Z). Jämtlands reformator, är förmodligen identiskt med Ericus

Andree de Upsala, som 1512-04-21 som inskrevs som student i Rostocks universitetsmatrikel. Hans första framträdande i Jämtland daterar sig från

början av år 1526, då han som nyutnämnd landsprost och kyrkohede.i Oviken ledsagade ärkebiskop Johannes Magnus på dennes visitionsresa i

församlingarna och bevisligen varit närvarande i Lit och Undersåker. Hans förmåga och skicklighet sattes snart på hårda prov under de svåra nya

förhållanden, som inträdde i och med reformationen, vilken särskilt i Jämtland ledde till många slitningar. Landskapet var ju ett norskt land, styrt av

dansk-norska fogdar, och lydde i kyrkligt avseende under Uppsala ärkebiskopsdöme. Detövervägande flertalet präster voro svenskar, tillsatta av

domkapitlet i Uppsala, dit biskopstionden och andra prästerskapet pålagda gärder utgingo. Sedan ärkebiskopen flytt ur riket och Gustav Vasa med stöd

av riksdagsbeslutet i Västerås 1527-06-24 brytit med påven i Rom, varigenom första steget till den svenska kyrkans reformation var taget. Vågade

konungen ej länge att sätta sina kyrkopolitiska planer i verkställighet. I skrivelse till Jämtlandsprosten 12 okt. samma år framhåller han sig jämlikt

riksdagsbeslutet ha rätt att >>nogot vetha athåff then rentha oc saker som j her til haffue vthkraft och vpbåret på biscopens vägne vti edert

prosterij>>, samt befaller honom infinna sig i Uppsala och vid nästkommande disting härföra göra räkenskap, då han i likhet med övriga landsproster i

norrland skall få underrättelse, hur framdeles må förfaras i detta avseende (KGR 4, s. 346). Enligt Carl Wangby så finns det inga säkra belägg för att

Erik skall ha varit gift, men att han troligen var det. Det kan naturligtvis tänkas att han hade en s k rådskvinna eller "forsija" (frilla), vilket inte var

ovanligt bland det katolska prästerskapet, vid denna tid; Erik var ju förordnad som präst under den katolska tiden. Källa: Bygdén, Härnösands stifts

herdaminne. "Jämtlands Reformator" Landsprosten Erik Andersson i Oviken, av Carl Wangby


Erik Andersson är prost i Jämtland och bosatt i Oviken, har studerat i Rostock. Hans släktingar från Billsta har också studerat där. har förbindelser med Kungsnär och Hamar.

Se:
http://harmkraka.se/slaktforskning/fm/pb3e81bda.html

http://www.fam-sjolander.se/gunnar/p7782bf71.html

Erik Andersson – prästen från Oviken som tjänade kungen Gustav I (Eriksson) Vasa
Under 1500-talet fanns två huvudcentra i Jämtland, nämligen Frösön som var säte för länsmannen och lagmanstinget och Oviken som var centralorten för landsprosten och den kyrkliga förvaltningen.

Den svenska kyrkan blev genom reformationen statskyrka

Vid riksdagen i Västerås 1527 genomdrevs beslutet om reformationen av den svenska kyrkan. Landet hade under många år varit katolsk , Reformationen genomdrevs alltså 1527 och vid denna tidpunkt började Gustav I att rikta sina blicka mot Jämtland.

Under den tiden för reformationen tillhörde Jämtland och Härjedalen Norge rent politiskt – och styrdes av dansk-norska fogdar - men kyrkligt sorterade landskapet under domkapitlet i Uppsala, dvs Sverige. Den person som utsågs till konungens man i Jämtland/Härjedalen var lantprosten Erik Andersson 1525, som tillträdde sin tjänst 1527.

Orsaken till reformationen i de nordiska länderna var främst av ekonomisk och politiskt art. Enkelt uttryckt kan man säga att den katolska kyrkans egendomar konfiskerades/nationaliserades, den katolska kyrkans egendomar och intäkter fördes över till kronan, vilket även hela den kyrkliga maktappraten gjorde. Nu blev den svenska kungen och inte påven i Rom som blev den nya nationella kyrkans högsta överhuvud .

Det anses att Jämtland kristnades tidigt och det under den tid det tillhörde Sverige. Jämtland blev norsk provins på 1100 talet, kom det att vara förenat med Uppsala stift till 1570 då det kom under Trondheims stift.

Första gången som Erik Andersson omnämns som prost i Jämtland och kyrkoherde i Oviken torde vara juli 1525, då han omnämns vittne. Erik Andersson kallas Jämtlands reformator och han torde vara identisk med en Ericus Andree de Upsala som den 21 april 1512 inskrivs som student vid Rostocks universitet. Universitetet grundades redan 1419 och blev efter reformationen av stor betydelse för Sverige då många svenskar studerade där. Universitetet var ett av de allra äldsta i Nordeuropa.

Erik Andersson var lojal mot Gustav I, och han innehade sin tjänst i Oviken i Jämtland mellan åren 1525 till sin död 1563. Han vilar i en grav i Ovikens gamla kyrka, en kyrka som har anor ända tillbaka till medeltiden. Det är inte helt klart när kyrkan byggdes, men en större tillbyggnad invigdes 1503 då ärkebiskopen Jacob Ulvsson deltog. Det är obekant var den ursprungliga gravhällen låg, med en minnessten har rests i kyrkogården .

Erik Andersson omnämns ibland som nitisk, bl a tillskrevs han ansvaret att alla katolska inventarier togs bort från Ovikens kyrka. Dock påstås att hans ekonomiskas sinne hindrade honom från att förstöra allt – ex ett skåp, man kunde sälja det och annat och därmed berika den svenska – ja snarare Gustav Vasa egen kassa.

Gustav Vasa agerade raskt. I sina konfiskationer mot kyrkan gick han ännu längre än vad någon tänkt sig. I ett kungligt brev av den 31 jan 1531 kräver han av varje kyrka en klocka och dessutom församlingens löandgille eller hela skatt under detta år – dvs alla deras ordinarie inkomster med undantag av det som behövdes för inköp av vax och vin.

Det beräknas att sex och ett halvt ton kyrksilver samlades i Gustav Vasas personliga skattkammare, det berömda s k Eskils gemak. Den nya kyrkan organiserades under kungens översyn och kontroll. Den gamla kyrkan - med sina befästa biskopsborgar - hade under åren lagt under sig nära en femtedel av rikets jord. Även bygdekyrkorna drabbades av konfiskering, Ingen kyrka fick vara i fred, de plundrades på sitt silver och sin utsmyckning.

Den svenska kyrkan blev genom reformationen statskyrka.

Norrmännen reagerade helt naturligt då de började förstå att kung Gustav vill lägga under sig den kyrkliga makten över Jämtland och Härjedalen.

Det var 1528 som beslut om den nya kyrkopolitiken tog vid ett möte i Uppsala och Erik Andersson tycks snabbat ha anammat de nya besluter. Det är dock oklart när arbetet med reformationen påbörjade i Jämtland, sannolikt dröjde det till 1530-talets slut som arbetet.

Man brukar beteckna att det y

Det finns uppgifter som menar att både Gustav och Erik studerade i Uppsala, på Katedralskolan. Den är Uppsalas äldsta kända utbildningsinstitution och en av Sveriges äldsta. Katedralskolans rötter finns i 1200-talets klerikala utbildning av präster och kyrkliga funktionärer.

Gustav Vasa som enligt Peder Svarts krönika var elev vid Katedralskolan i sin barndom.

Att Erik Andersson – som kyrkoherde – skaffat sig en akademisk utbildning är klart. Rimligt kan då vara att han påbörjade sina studier på Katedralskolan i Uppsala. Det kan också vara helt möjligt att han där träffade Gustav Eriksson – sedermera Gustav I och Gustav Vasa. Då Gustav Eriksson blev kung och planerade att genomföra reformationen i Sveriges land är det inte helt uteslutet att han kallade sin gamle vän och skolkamrat Erik Andersson och utsåg honom till reformator för Jämtland.

Det tycks vara helt klart att Gustav Vasa i Erik Andersson hade en mycket trogen och lokal tjänare, och följaktligen erhöll Erik Andersson kungliga belöningar för sitt arbete. År 1533 erhöll Erik A gården Västerhus på Frösön som förläning, denna gård hade tidigare tillhört Uppsala Domkyrka, men blev konfiskerad av Gustav Vasa.

Känt är också att Gustav Vasa och Erik Andersson genom åren hade regelbundna kontakter. Gustav Vasa brev till Erik finns bevarade, men Eriks brev till Gustav Vasa torde ha förstört i samband med att Stockholms slott brann 1563.

Erik Andersson var landsprost i 38 år – intill sin död 1563, dvs tre år efter Gustav Vasas död och då var det värsta stridigheterna över vad gäller reformationens införande. Däremot stod att annat krig inför dörren, det nordiska sjuårskriget 1563-1570, ett krig präglat av mycken nöd för jämtarnas del.

Källor:

• Gunnar Söderholm. Erik Andersson Jämtlands reformator. Ett 400-års minne ur boken Från Ådalar till fjäll. Härnösands stifts julbok, 1964, sid 38-46.
Brita Eriksdotter (1530-1614)
Kirsten Eriksdotter Blix (1535-1624)
Kirsten Eriksdotter Blix (1535-1624)
Oluf Morgensen Blix (1540-)
Peder Andersson Drake (1555-1628)
Peder Andersson Drake (1555-1628)
Elisabet Pedersdotter Drake (1565-)
Samuel Pedersen Drake (1565-)
Ursila Pedersdotter Drake (1565-)
Erik Pedersen Drake (1598-1645)
Olaus Peteri Drake (1599-1658)
Olaus Petri Drake (1599-1658)
Anders Olai Olofsson Drake (1608-1700)
Per ( Peder) Olofsson Drake (1608-)
Roaldus Olai Drake (1627-1687)
Johan Olai Drake (1630-1693)
Henrik Olai Drake (1633-1726)
Hans Olai Drake (1634-1701)
Brita Olofsdotter Drake (1640-1715)
Karin Olofsdotter Drake (1640-)
Karin Olofsdotter Drake (1640-)
Laurentius Johannis Noreaus
Erik Hansson Noræus (1575-1647)
Erik Eriksson (1586-1647)
Paulus Noræus (1586-)
Gertrud Hansdotter Noræa (1590-1647)
Laurentius Johannis Noræus (Hansson) (1600-1669)
Isarael Laurenti Noræus (1606-1677)
Elisabet Larsdotter Noraea (1615-1656)
Margareta Hansdotter (1615-)
Hans Larsson Noræus (1628-1670)
Olof Noræus (1635-1712)
Olof Noraeus (1635-1712)
Erik Noræus (1666-1697)
Christina Olofsdotter Noraea (1669-1762)
Katarina Olofsdotter Noræa (1669-1731)
Stigelius Olai Noræus (1670-1707)
Margareta Olofsdotter Noræa (1677-1737)
Israel Olai Noræus (1680-1726)
Katarina Edin f.Jonasdotter Ekeblad (1694-1734)
Petrus Per d.ä Edin (1723-1803)
Pehr Petrus Edin D.y. (1767-1844)
Anna Kristina Edin (1792-1844)
Erik Gustaf Gustav Edin (1799-1868)
Erik Gustaf Gustav Edin (1799-1868)
Pehr Erik Edin (1836-1881)
Gustav Edvard Edin (1840-1852)
Johan Bernard Edin (1845-1914)
Petrus Bernard Edin (1865-1952)
Petrus Bernhard Edin (1865-1952)
Augusta Sofia Charlotta Eriksson f. Edin (1898-1980)
Hugo Hjalmar Edin (1899-1905)
PetrusHelmer Edin (1900-1969)
Hulda Margareta Edin (1902-1925)
Bror Oskar Edin (1904-1934)
Hugo Hjalmar Edin (1906-1968)
Hildur Viktoria Lidman f. Edin (1908-1986)
Hildur Viktoria Lidman f. Edin (1908-1986)
Frans Arvid Edin (1910-1980)
Karl Verner Edin (1913-1990)
Johan Erik Edin (1873-1939)
Oskar Edvard Edin (1876-1936)
Maria Charlotta Edin (1879-1940)
Frans Gustaf Edin (1883-1957)
Johan Bernhard Edin (1845-1914)
Carl August Edin (1847-1906)
Hilda Charlotta Köhler f. Edin (1849-1915)
Hugo Abraham Edin (1852-1931)
Catarina Margareta Edin (1801-)
Sophia Fredrica Edin (1804-)
Hedda Maria Edin (1806-)
Ulrika(Ulla)Carolina Edin (1809-1889)
Arvid Bernard Edin (1811-1865)
Charlotta Desideira Edin (1814-1895)
Carl Aron Edin (1816-)
Kerstin Edin (1728-)
Johannes Edin (1730-1824)
Margareta Hansdotter Noræa (1600-1688)
Israel Johannis Noræus . Adlad Norfelt. (1606-1677)
Anna Hansdotter Noræa (1608-1612)
Elias Erici Rhezelius. Flera vapenskjöldar.Adel. (1608-1668)
Elisabet Hansdotter Noræa (1615-)
NN Eriksdotter (1620-)
Michael Erici Noræus. Änkans nya man Halshuggs (1624-1662)
Erik Lauritzen Blix (1570-1633)
Margareta Larsdotter Blix (1575-)
Salomon Lauritzen Blix (1595-1638)
Johannes Erici Isopedius f. Johan Eriksson Jämpte. (1540-1576)
Märta Eriksdotter Blix (1540-)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn mONKAN som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.