Nils Annonson (1620-1677)
1620--1677 (man)
Bonde. Begravd 24 Mars 1677.Fru 1: NN. Fru 2. Gundla? mor till Anna f. 1670.
Historia om Ryssnässläkten.
Nils är anfadern till Ryssnässläkten. Enligt 1668 års kvarntulls- och mantalslängd skulle Nils i Ryssnäs hetat Annonson. Vems hans far Annon var har dock ej kunnat utrönas. En tidigare teori om att han var från Hungerhult i Seglora tycks vara felaktig. Någon Annon finns inte i Seglora socken vid denna tid. I Töllsjö, Redväg och Kind fanns vid denna tid Annonsöner, men något samband med Nils Annonson har inte kunnat fastställas.
Det kan ha varit så att Nils redan var gift med systern till den föregående bonden på Ryssnäs, Anders Larsson, när han flyttade till Ryssnäs. Nils var frälsebonde under Herman Wrangel och sedan Johan Wrangel.
Nils var tydligen gift en andra gång, eftersom änkan Gundla står skriven på gården efter Nils död. Vid denna tid finns ju mycket sparsamma anteckningar i kyrkoböckerna och i mantalslängderna, så man har inte mycket uppgifter att gå efter. Sonen Annon gifte sig i Arås, Sandhult och många av hans ättlingar är bosatta i Sandhult. Andra sonen var borgare i Borås och gift, men tycks inte ha haft några barn. Att få uppgifter längre tillbaka i tiden är mycket svårt. Kyrkböcker finns inte och i mantalslängder står oftast endast förnamn och på samma gård kunde bo flera med samma namn. Några av mantalslängderna är ett undantag.
Inga spår av Martha har kunnat hittas i kyrkböckerna och det är okänt när hon dog. Barnens födelseböcker nämner inte moderns namn, och var uppgifterna om hennes ursprung och äktenskapet med Nils kommer ifrån är okänt.
Ryssnäsgården var belägen c:a 1 mil utanför Borås i dåvarande Torpa socken mellan Viaredssjön och Västersjön. Numera är husen brända och ersatta av industribyggnader.
Barn:
Anders, Döpt 21 Aug. 1653. Död 1697.
Nils Nilsson f. 13 April 1656. Död 1708. Gift med Märta Andersdotter f. 13 Mars 1659. Död 11 Jan 1741.
Karin , Döpt 22 Sept 1658. Död 26 Feb 1711 i Viared. Gift 18 Maj 1687 med Anders Jönsson Biörling,Ryssnäs.
Anna f. 1670. Död 27 Feb 1715. Gift 15 Jan 1699 med Urbannus Eriksson Danner. Döpt 5 Sept 1655. Död 1699?.
Annon (Amund) Nilsson f. 1650. Död 1703 i Sandhult.
Noteringar
Ryssnäsgården var ett kronorusthåll till Wrangelska ryttarregementet och Nils var frälsebonde under först Herman sedan Johan Wrangel.
Ryssnäsgården var belägen c:a 1 mil utanför Borås i dåvarande Torpa sn
melan Viaredssjön och Västersjön).Numera är husen brända och ersatta av industribyygnader.
Socknen Torpa och Borås historia Borås stad grundades på grund av ett ultimatum av Gustav II Adolf. Starten till Borås var handelsverksamhet. På 1500-talet fanns här bönder som drygade ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, smide och träslöjd. De vandrade över stora delar av landet och sålde sina varor. Detta var förbjudet. Enligt tidens lag skulle all handel ske inom en stads gränser. Detta för att man skulle kunna ta upp tull på varorna och få statliga inkomster av handeln. De vandrande handelsmännen från bygden råkade ibland i slagsmål med representanter för de närmaste städerna, och de blev även anmälda till myndigheterna för sin verksamhet. Våren 1620 skickade västgötarna ett par representanter till kungen för att klaga över hur de behandlades av grannstäderna och för att be att få fortsätta med sin invanda handel. Men kungen gav dem ultimatum: Senast till midsommar ska ni upphöra med handeln - vill ni sen fortsätta måste ni grunda en stad. Böndernas beslut blev att grunda en stad vid kyrkbyn som kallades Torpa, runt den kyrka som idag kallas Carolikyrkan i Borås Till nästa sommar skickades representanterna åter till kungen för att be om att få stadsprivilegier. Men kungen var inte hemma, han var i Tyskland och bekantade sig för ev äktenskap med Maria Eleonora av Brandenburg. Stadsprivilegier blev det så småningom. Det blev unika privilegier som gav Boråsarna rätt att handla var de ville, bara de förtullat varorna i Borås. Med dessa rättigheter hade Borås prima förutsättningar att utvecklas som handelsstad. Den stora expansionen kom ur handelns förening med textilnäringen. Med centrum söder om Borås växte den s k förläggarverksamheten fram. Det var storbönder som lämnade ut ull från sina får till kvinnor runt om i bygden och fick tillbaka det som garn och tyg. Från denna verksamhet kom Sven Erikson, som 1834 startade landets första mekaniska väveri. Ett par decennier senare (1858) startade det första väveriet i Borås. Textilindustrin gjorde Borås till en av Sveriges mest expansiva städer i mitten av detta århundrade. Ända in på 1960-talet sysselsatte textil och konfektion två tredjedelar av de industriarbetande i Borås. Sedan kom den svenska tekokrisen och tvingade fram omvandlingen av Borås. Borås har härjats av fyra stadsbränder; 1681, 1727, 1822 och 1827. Alla gångerna brann staden ned till grunden. Därför finns det ingen riktigt gammal bebyggelse kvar. Gatunätet finns i huvudsak kvar från den första grundläggningen av staden. Dagens stadsbild har präglats av bränderna genom att en del gator anlagts eller breddats av brandskyddskäl. Av den typiska Karl Johans-bebyggelsen som kom till p g a brandbestämmelser efter branden 1827 finns några få hus kvar. Borås gränser har ändrats vid fyra tillfällen. 1920 inkorporerades Torpa socken. På 1970-talet skedde kommunsammanslagningar vid två tillfällen; först med Brämhult 1971 och sedan med Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors 1974. 1995 blev Borås kommun litet mindre då Bollebygd på nytt blev en egen kommun. Vapen för Borås kommun har hela tiden varit det som beskrivs redan i det privilegiebrev som undertecknades av Gustav II Adolf den 25 maj 1622: "...twå ulle Saxser, den ene medh udden nedh åt, och den andre medh udden upwände.. | |
|
G e n v ä g a r
