STINA Olsdotter (1776-1819)
1776-10-18--1819-01-14 (kvinna)
BERGSLAGEN - NAMNET BERGSLAGEN - LERBÄCK SOCKEN
STINA Olsdotter f. 1776-10-18 (Getabo) Lerbäck sn (ingick i Kumla härad) Askersunds kommun, Örebro Län (T), Närke d. 1819-01-14 (Berg) Lerbäck sn, 42 år, av bröstfeber.
BOSATT
(Getabo) Lerbäck sn
(Berg) Lerbäck sn
ARBETE
Bergsman hustru år 1819
GIFTE
ERIC Pehrsson f. 1764-04-13 Lerbäck sn, änkling 1819, d. 1819-08-19 (Berg) Lerbäck sn gifter sig med STINA Olsdotter f. 1776-10-18 (Getabo) Lerbäck sn d. 1819-01-14 (Berg) Lerbäck sn.
BARN
1) PETTER/PER Ersson f. 1795-01-15 (Berg) Lerbäck sn [Min Ana]
2) Stina Ersdotter f. 1796-12-03 (Berg) Lerbäck sn (ev död 1806-1814)
3) Eric Ersson f. 1798-09-27 (Berg) Lerbäck sn d. gm Beata Lisa f. 1796-01-15
4) Maja Lena Ersdotter f. 1801-05-12 (Berg) Lerbäck sn
5) Anna Ersdotter f. 1803-10-21 (Berg) Lerbäck sn
6) Olof Ersson f. 1805-12-23 (Berg) Lerbäck sn
7) Carolina Ersdotter f. 1810-06-15 (Berg) Lerbäck sn, tvilling.
8) Beata Lotta Ersdotter f. 1810-06-15 (Berg) Lerbäck sn, tvilling d. 1814-01-09 Lerbäck sn, 3år 7 mån, av bröstfeber.
9) Jan Ersson f. 1812-06-19 (Berg) Lerbäck sn d. 1814-02-02 (Berg) Lerbäck sn, 1år 7mån, av bröstfeber.
++++++
PLATSER
BERGSLAGEN
Bergslagen är ett geografiskt område som inte är helt klart avgränsat. Bergslagen ligger i Mellansverige och kan sägas omfatta norra och västra delen av Västmanland inklusive de norra delarna av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.[1] Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri.
Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk.
NAMNET BERGSLAGEN
Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget.
I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat.
1500- till 1700-talet
Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna.
Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora.
LERBÄCKS SOCKEN - NÄRKE
Lerbäcks socken i Närke ingick i Kumla härad, ingår sedan 1971 i Askersunds kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Lerbäcks distrikt.
Tätorterna Åsbro, Rönneshytta, orterna Mariedamm och Skyllberg samt kyrkbyn Lerbäck med sockenkyrkan Lerbäcks kyrka ligger i socknen. Lerbäcks socken ligger i södra Närke vid gränsen mot Östergötland och till stor del i Tylöskogen med sjön Tisaren i norr. Socknen är en karg sjö- och mossrik skogsbygd. Socknen genomkorsas av riksväg 50 (Jönköping och Söderhamn) med smeknamnet Bergslagsdiagonalen, samt av järnvägen Hallsberg–Mjölby. Vid Mariedamm finns Trehörnings masugn, en av Sveriges få bevarade mulltimmerhyttor. Socknen avgränsas längst i nordväst av Viby socken och i norr av Hallsbergs socken, båda i Hallsbergs kommun. I öster ligger Bo socken och Svennevads socken (Hallsbergs kommun) och i söder avgränsas socknen av Godegårds socken i Motala kommun (Östergötlands län). I sydväst ligger Hammars socken samt Askersunds socken och i väster ligger Snavlunda socken.
NAMNET LERBÄCK
Namnet (1314 Leberk') kommer från kyrkbyn. Namnet tolkas som 'den leriga bäcken'.
GETABO - LERBÄCK SOCKEN
Berg, Emme och Folketorp ligger sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
GETABO GÅRD - LERBÄCK SOCKEN
Getabo gård, östra roten.
BERG - LERBÄCK SOCKEN
Berg, östra roten, ligger tillsammans med Emme och Folketorp sydost om Rönneshytta som ligger rakt norrut från Lerbäck kyrkby. Emme, Berg och Folketorp ligger alla nära Storsjöns norra del. Knutstorp ligger västerut. Gebo ligger på västra sidan om Storsjön, söder om Emme. Storsjön ligger mellan Rönneshytta och Hjortkvarn. Närkesberg är en liten ort som ligger i nära Storsjöns norra del med en bygdegård?
++++++
TIDSPERIODER
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFT
1777-1790 (Berg) Lerbäck sn
Petter Persson f. 1737 m fl
1791-1795 (Berg) Lerbäck sn
Eric Pehrsson f. 1764 ev Getabo med hustrun Stina Olsdotter f. 1776 ev Getabo, barn: Pehr och Stina Ersdotter samt fader Pehr Pehrsson f. 1737 (Getabo), dräng och flicka.
1795-1801 (Berg) Lerbäck sn
Eric Pehrsson f. 1764 med hustrun Stina Olsdotter f. 1776 och barnen: Peter, Stina och Eric samt fadern Pehr Pehrsson f. 1737 Lerbäck sn, dräng och flicka.
1801-1805 (Berg) Lerbäck sn
Eric Pehrsson med hustrun Stina Olofsdotter och barnen: Pehr, Stina, Eric, Maja Lena och Anna. Fadern?
1806-1814 (Berg) Lerbäck sn
Eric Pehrsson med hustrun Stina Olofsdotter och barnen: Per, Stina, överstruken d. (1806-1814?) Eric, Maja Lena, Anna, Olof, Carolina, Beata Lotta d. 1814-01-09 och Jan d. 1814-02-02. Fadern Per Persson f. 1737 d. 1806
1815-1820 (Berg) Lerbäck sn Svårläst, Eric Persson d.? med hustrun Stina Olofsdotter d.? och barnen: Maja Lena Ersdotter in från Godegård 1817, Anna Ersdotter in Godegård 1817, Olof Ersson, Carolina Ersdotter och Jan Ersson d.? samt sonen Eric f. 1798-09-27 överstruken d. (1815-1820?) med hustrun Beata Lisa f. 1796-01-15)
DÖD 1819
Stina Olsdotter
++++++
KÄLLOR
FÖ Lerbäck 1753-1825 C:2
--Bild 76 (STINA f. 1776-10-18,Getabo, Far Olof Nilsson)
--Bild 143 (PETTER f 1795-01-15, Berg, Far Eric Pehrsson)
--Bild 154 (Stina..)
--Bild 166 (Eric..)
--Bild 177 (Maja Lena..)
--Bild 186 (Anna..)
--Bild 192 (Olof..)
--Bild 204 (Carolina och Beata Lotta..)
--Bild 209 (Jan ..)
DÖ Lerbäck 1801-1861 F:1
--Bild 33 (Beata Lotta Ersdotter d. 1814-01-09, 3år 7 mån, av bröstfeber).
--Bild 33 (Jan d. 1814-02-02, 1år 7 mån, av Bröstfeber).
--Bild 38 (Hu Stina Olofsdotter d. 1819-01-14 (Berg), 42 år, av bröstfeber)
HF Lerbäck 1777-1790 AI:1
--Bild 41 RA/sid 48 höger sida, högst upp (Getabo gård) (Olof Nilsson f. 1749 med hustrun Lena Jansdotter f. 1754 och barnen: Johannes f. 1780, Stina f. 1776 [Min Ana] och Lena f. 1778 samt drängar, piga och gosse.
HF Lerbäck 1791-1795 AI:2
--Bild 83 RA/sid 143 (GETABO GÅRD) (Olof Nilsson f. 1749 med hustrun Lena Jansdotter f. 1754 och barnen: Stina f. 1776 [Min Ana] till Berg, Lena f. 1778, Johan f 1780, till Berg samt drängar.
--Bild 71 RA/sid 119 rad 7 (BERG)
HF Lerbäck 1795-1801 AI:3a
--Bild 49 RA/sid 39 vänster sida, hushåll 2 (BERG)
HF Lerbäck 1801-1805 AI:4a
--Bild 60 RA/sid 47 vänster sida, hushåll 2 (BERG)
HF Lerbäck 1806-1814 AI:5a
--Bild 66 RA/sid 52 vänster sida, hushåll 2 (BERG)
HF Lerbäck 1815-1820 AI:6a
--Bild 65 RA/sid 53 (BERG) svårläst
SLUT | |
|
G e n v ä g a r
